Förslag på framtida forskning

Vår studie belyser hur lärare i sin matematikundervisning kan inkludera sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper. Stora delar av den tidigare forskningen inom området fokuserar istället på elevers lärande. Med ledning av vår studie och den tidigare forskningen anser vi att det finns möjlighet att belysa området ytterligare för att kunna bidra med mer kunskap om detta. Någonting som en framtida studie skulle kunna belysa är om det lärarna uppger om denna undervisning stämmer överens med elevernas upplevelser av den. Detta hade kunnat bidra med kunskap om elevers upplevelser av en sådan undervisning, vilket i sin tur kan påverka de val lärare gör vid denna inkludering. Utifrån den gjorda studien ser vi även en möjlighet att i en ny studie utforma lektionssekvenser där elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper inkluderas, för att praktiskt undersöka fler sätt som lärare kan använda för att göra denna inkludering.

42

Referenser

Alvehus, J (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB Björklund, C. (2012). De yngsta barnens matematik. I Grevholm, B (red.) Lära och undervisa

i matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Nordstedts

Bonotto, C (2005). How Informal Out-of-School Mathematics Can Help Students Make Sense of Formal In-SchoolMathematics: The Case of Multiplying by Decimal Numbers, I:

Mathematical Thinking and Learning, Vol. 7, Nr. 4, ss. 313-344

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB

Chapman, O (2006). Classroom Practices for Context of Mathematics Word Problems. I: Educational Studies in Mathematics, Vol. 62, Nr. 2, ss. 211-230

Dewey, J (1988). Erfarenhet och utbildning. I: Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur

Dewey, J (1976). Skolan och samhället. I: : Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur

Dewey, J (1972). Mitt pedagogiska credo. I: Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur

Domínguez, H (2011). Using what matters to students in bilingual mathematics problems. I:

Educational Studies in Mathematics, Vol. 76, Nr. 3, ss. 305-328

Gainsburg, J (2008). Real-world connections in secondary teaching. I: Journal of

Mathematics Teacher Education, Vol. 11, Nr. 3, ss. 199-219

Inoue, N (2008). Minimalism as a Guiding Principle: Linking Mathematical Learning to Everyday Knowledge. I: Mathematical Thinking and Learning, Vol. 10, Nr 1, ss. 37-67 Irwin, K (2001). Using Everyday Knowledge of Decimals to Enhance Understanding. I:

Journal for Research in Mathematics Education, Vol. 32, Nr. 4, ss. 399-420

Kruse, A (2010). Åskådningsmatematik. Stockholm: Norstedts

McNamar, M (2009). Using a Real Life Contract Bid for Students to Learn Mathematics. I:

Journal of Instructional Psychology, Vol. 36, Nr. 2, ss. 142- 147

Popovic, G & Lederman, J (2015). Implications of Informal Education Experiences for Mathematics Teachers' Ability to Make Connections Beyond Formal Classroom. I: School Science and Mathematics, Vol. 115, Nr. 3, ss. 129-140

43

Sullivan, P, Zevenbergen, R & Mousley, J (2003). The Contexts of Mathematics Tasks and the Context of the Classroom: Are We Including all Students? I: Mathematics Education Research Journal, Vol. 15, Nr. 2, ss. 107-121

Skolverket (2016). Matematiklyftet. Skolverket.

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet (Hämtad 2016-03-23)

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Säljö, R (2012). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I: Lundgren, U, Säljö, R & Liberg, C (red.) Lärande skola bildning: grundbok för lärande. Stockholm: Natur och Kultur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer-inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vygotskij, L (1999a). Eleven. I: Lindqvist, G (red.) Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, L (1999b). Lärandet. I: Lindqvist, G (red.) Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur

Wijaya, A, van den Heuvel-Panhuizen, M & Doorman, M (2015a). Opportunity-to-learn context-based tasks provided by mathematics textbooks. I: Educational Studies in Mathematics, Vol. 99, Nr. 1, ss. 41-65

Wijaya, A, van den Heuvel-Panhuizen, M & Doorman, M (2015b). Teachers’ teaching practises and beliefs regarding context-based tasks and their relation with students’ difficulties in solving these tasks. I: Mathematics Education Research Journal, Vol. 27, Nr. 4, ss. 637-662

Wijaya, A, van den Heuvel-Panhuizen, M, Doorman, M & Robitzsch, A (2014). Difficulties in solving context-based PISA mathematics tasks: An analysis of students´ errors. I: The Mathematics Enthusiast, Vol. 11, Nr. 3, ss. 555-584

Wistedt, I (1994). Everyday Common Sence and School Mathematics. European Journal of Psycology of Education, Vol .9, Nr. 2, ss. 139-147

Wistedt, I (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Stockholm: Stockholms Universitet

44

Bilagor

Missivbrev

Hej!

Vi heter Emma Edvardsson och Maja Eskilsson och vi utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot förskoleklass samt årskurs 1-3 på Malmö högskola. Vi har matematik som fördjupningsämne och läser sista terminen på utbildningen och genomför nu vårt examensarbete.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur lärare som undervisar i matematik i F-3 kan arbeta med att inkludera erfarenheter och kunskaper från alla elevers vardag. Den metod vi valt för samla in data är intervjuer med lärare som har erfarenhet av att undervisa i matematik i F- 3. Vi kommer att anpassa intervjuerna efter respondenternas schema, samt möjlighet att delta i undersökningen.

Vår undersökning följer de fyra huvudkrav som Vetenskapsrådet (2002) lyfter som centrala för att skydda respondenterna. Dessa innebär att vi informerar om forskningens syfte, insamlat material förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det, deltagare bestämmer själva över sin medverkan, samt att alla uppgifter avidentifieras och endast används i forskningssyfte.

Efter godkännandet av examensarbetet kommer det att publiceras på MUEP (Malmö University Electronic Publishing). Det blir därmed en offentlig handling som finns tillgänglig för alla som vill ta del av arbetet.

Deltagandet i undersökningen är frivilligt och respondenter har möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan, utan att behöva uppge skäl till sitt avbrott.

Vid eventuella funderingar och frågor om undersökningen får ni gärna kontakta oss.

Vi hoppas att ni vill hjälpa oss med denna undersökning och ber härmed om ert deltagande. Vid intresse för deltagande var vänlig kontakta oss via följande kontaktuppgifter:

Emma Edvardsson: 070-XXXXXXX XXXXXXXXX@XXXXXX.com

Maja Eskilsson: 076-XXXXXXX XXXXXXXXX@XXXXXX.com

45

Med vänliga hälsningar

Emma Edvardsson och Maja Eskilsson

Intervjuguide

Inledande frågor:

- Vilken utbildning har du?

- Hur länge har du arbetat som lärare? - Hur länge har du arbetat på skolan? - Vilken klass undervisar du i nu?

- Vilka klasser har du undervisat i tidigare?

Huvudfrågor och följdfrågor:

I vilken omfattning inkluderar du dina elevers erfarenheter och kunskaper från vardagen i matematikundervisningen?

- Under vilka omständigheter gjorde du detta? - Har du använt elevers initiativ som utgångspunkt?

I vilken mån planerar du och dina kollegor tillsammans att elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper ska vara utgångspunkt för matematikundervisningen?

- I vilken mån är det du själv som planerar att elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper inkluderas i matematikundervisningen?

- Hur länge har du själv planerat en sådan undervisning?

I vilken utsträckning är det för klassen gemensamma vardagliga erfarenheter och kunskaper som inkluderas i matematiken?

- Kan du ge något exempel på en sådan gemensam erfarenhet eller kunskap och hur den användes i matematikundervisningen?

- Kan du även ge exempel på en erfarenhet eller kunskap som inte varit gemensam som du utnyttjat?

Skulle du vilja berätta om de lärandeformer och arbetssätt du använt i din matematikundervisning när den har inkluderat dina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper?

46

- Vilka olika uttrycksformer får dina elever möjlighet att arbeta med i denna undervisning?

- Inom vilka ämnesområden i matematiken har du inkluderat elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper?

- I vilken utsträckning används ovanstående?

Vi är intresserade av hur du tar reda på dina elevers erfarenheter och kunskaper från vardagen, skulle du vilja berätta om det?

- Kan du ge exempel på någon vardaglig erfarenhet och kunskap som du fick reda på genom detta sätt, och berätta hur du sedan använde det i undervisningen?

- Har du alltid gjort på detta sätt eller anser du att det finns möjlighet att göra det på något annat sätt?

Kan du beskriva hur du resonerar kring de didaktiska val (se ovan) du gör inför en inkluderande matematikundervisning?

- Hur tänker du att de didaktiska valen påverkar elevers lärande?

Vilka tankar har du gällande inkludering av dina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematiken i relation till begreppen beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?

- Grundar du denna undervisning på någon beprövad erfarenhet och i så fall vilken? - Grundar du denna undervisning på någon vetenskaplig grund och vilken i så fall?

Förtydligande frågor: Kan du utveckla dessa tankar? Kan du ge något exempel? Kan du förklara hur du menar? Menar du såhär…? Hur kommer det sig att…?