6 ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION
6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning
Det skulle ligga ett stort värde i att få delta under en längre tid på Lärcentrum och därmed få en djupare förståelse av vad det innebär att arbeta som lärare inom kriminalvården (en longitudinell studie). Det skulle även vara intressant att
genomföra elevintervjuer i vilka eleverna redogör för vad de uppskattar hos lärarna och handledarna. Lärcentras miljöer är viktiga och dessa kan eleverna vara med att påverka. Flera elever har varit på olika lärcentra och man kan fråga dem vad det är som fungerar bra och hur man skulle kunna göra för att alla ska få studiero, hur kreativiteten uppmuntras och studiemotivationen förstärks.
41
REFERENSLISTA
Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Claesson, S. Dalgren, H. (2002). Att studera i fängelse – Utvärdering av
klientutbildning inom kriminalvården. Rapport 6. Norrköping:
Kriminalvårdsstyrelsen
Cuban, L. & Kirkpatrick, H. (1998). Computers Makes Kids Smarter – Right?
Technos v.7.
Diaz, D. P. (2000). Comparison of student characteristics, and evaluation of student
success, in an online health education course. Unpublished doctoral dissertation,
Nova Southeastern University, Fort Lauderdale, Florida.
Edström, R. Riis, U. Fahlén, L. Jedeskog, G. Pedersen, J. Samuelsson, J. Bergman, M. & Holmstrand, L. (1997). Informationsteknik i skolan. En fråga om ekonomi och
pedagogik? En lägesbestämning via 97 svenska kommuner. Uppsala universitet,
Pedagogiska institutionen.
Ericsson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Stefan (2008). Sverige. I, Ole-Johan Eikeland, Terje Manger & Arve Asbjörnsen (red.) Insatte i nordiske fengsler:
Utdanning, utdanningsönske og –motivasjon.s. 139 – 160. Köbenhavn: TemaNord 2008: 592.
Eriksson Gustavsson, A-L. Samuelsson, S. (2007). Kartläggning av intagnas
utbildningsbakgrund och studiebehov. Norrköping: Kriminalvården
Franke, A. (1999). Praktikhandledning - att låta lära och att lära ut. Lund: Studentlitteratur
Fängelselagen 2010 : 610, Lag om kriminalvården i anstalt.
Förordning (2007:152). Om utbildning vid kriminalvård i anstalt. SFS nr: 2007:152 Utbildningsdepartementet
Herkner, B. Samuelsson, S. (2005). Utbildning inom kriminalvården. Effekter på de
intagnas läs- och skrivfärdigheter. Kriminalvårdens rapportserie, rapport nr 15
Holme, IM. Solvang, BK. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Hughes, E. (2013). Education in Prison: Studying Through Distance Learning.
Australian & New Zealand Journal of Criminology August 2013 46: 311-313
Jedeskog, G. (2000). Ny i kl@ssen – Förhållandet mellan lärarroll och
datoranvändning beskrivet i internationell forskning. Solna: Ekelunds Förlag AB
Kriminalvården, (2010). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården Kriminalvården, (2012). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården
42
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur
Ljungberg, Roland, (2008). En resa från det ordlösa. Stockholm: Dialoger LOU Lagen om offentlig upphandling (1992:1528)
Marton, F. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Prisma Nissen, J. Riis, U. Samuelsson, J. (2000). Vi måste börja där vi är. IT och den
svenska skolan: en lägesbeskrivning vintern 1998/99. Uppsala universitet,
Pedagogiska institutionen
Patel, R. Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Porter, L. (1997). Creating the virtual classroom. Distance learning with the
Internet. New York: John Wiley & sons
Pettersen, T. (2001). Sosialisering i fengsel sett fra insattes perspektiv. Trondheim: Pedagogisk institutt
Richardson, J. T. E. (2000). Researching student learning: Approaches to studying in
campus-based and distance education. Buckingham: Soceity for Research into
Higher Education.
Riis, U. (red). (2000). IT och skolan mellan vision och praktik. Skolverket
Schofield, A. (1999). Looking toward the 21st century: Challenges of educational theory and practice. Educational Researcher, 28 (7), 4–14
SOU 1998:83. På Distans - Utbildning, undervisning och lärande, Kostnadseffektiv
distansutbildning. Utbildningsdepartementet
SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. Säljö, R., (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/284.pdf
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts
Säljö, Roger, Linderoth Jonas [red] (2002). Utm@ningar och e-frestelser. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer. Erlanders Gotab
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011), God forskningsed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper, om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Viljugrein, T. (2002). Skole språk og fengsel. Oslo: Universitetet i Oslo, Institutt for kriminologi og rettssosiologi, avdeling for kriminologi. Bergen: Statens utdanningskontor i Hordaland
43
Wilson, G. & Stacey, E. (2003). Online interaction impacts on learning: Teaching the teachers to teach online. In G. Crisp, D. Thiele, S. I, S. Baker & J. Baron (Eds.),
Interact, Integrate, Impact: Proceedings of the 20th Annual Conference of the Australasian Soceity for Computers in Learning in Tertiary Education ( ASCILITE)
(pp. 541-551). Adelaide 7 -10 December 2003
Östbye, Knapskog, Helland, Larsson, (2003). Metodbok för medievetenskap, Malmö: Liber
Elektroniska dokument
Kriminalvården (2007), Bättre ut.
http://www.kriminalvarden.se/upload/om_kriminalvarden/dokument/Visionen_webb.pdf Hämtad 20110910 http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/ Hämtad 20130901 http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcen trum.pdf Hämtad 20130901 http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardens-vuxenutbildning.html Hämtad 20130917 http://www.epea.org/index.php?option=com_content&task=view&id=94&Itemid=11 4
Rekommendation No. R(89)12 från Ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse
44 BILAGA 1
Mall fö r fökusgruppsintervju
Beskriv hur det går till när ni blir tilldelade en ny elev.Vilken är handledarnas roll?
Hur går kommunikationen till mellan er och eleverna?
Hur kan ni påverka kursens innehåll?
Hur kan de studerande påverka kursens innehåll?
Vilka är fördelarna med en flexibel distansundervisning?
45 BILAGA 2
Mall fö r la rarintervju
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2. Vilka erfarenheter har du sedan tidigare? Har du arbetat med distansstudier? 3. Hur ”hamnade” du här? Vad var det som ledde dig hit?
4. Vad är det som är speciellt med att arbeta här? 5. Vilken är din viktigaste roll som lärare? 6. Vet du något om elevernas bakgrund? 7. Hur tänker du gällande de studerande? 8. Påverkar arbetet dina tankar på fritiden?
9. Hur ser du på studerandegruppen? Är de vana vid självständiga studier?
Planering
10. Hur lägger du upp och planerar undervisningen? 11. På vilket sätt kan du individualisera undervisningen? 12. Vad kan eleven vara med och påverka?
13. Kan du ge exempel på hur ni arbetar elevaktivt?
14. Har du alternativa lösningar?(Olika lösningar i bakfickan?) 15. Är ni beroende av datorerna och böckerna?
46
Distansundervisning
16. Beskriv hur den första kontakten inleds.
17. Kan du ge något exempel på hur eleverna arbetar på distans? 18. Vad brukar du förändra och förbättra under kursens gång? 19. Vilken är din viktigaste roll under kursens gång?
Handledarna
20. Vilken är handledarnas viktigaste roll under studierna i matematik? 21. Hur ser relationen ut med handledarna?
22. Hur kan du påverka handledarnas roller gällande elevernas lärcentrum, så att dina elever klarar av kursen.
Eleverna
23. Vilken tid har du för att reflektion kring individualisering och variation undervisningen?
24. Vad kan du göra för att motivera och påverka elevernas prestationer?
25. Hur kan du stimulera eleverna till ett analyserande, reflekterande och analytiskt arbetssätt?
26. Diskuterar ni studieteknik med eleverna?
Fördelar/nackdelar
27. Vilka är fördelarna med att studera matematik genom flexibel distansundervisning?
28. Vilka är fallgroparna med distansutbildning i matematik? 29. Vilka orsaker tror du att avhoppen beror på?
30. Teknikstrul; Vilken betydelse har det?