Matematiklärare i kriminalvården

(1)

Kalmar Växjö

Magisteruppsats i pedagogik Självständigt arbete 15 hp

Matematiklärare i kriminalvården

- En studie om lärarnas roll i en flexibel

undervisning

Elisabeth Wall Kurskod: 4PE60E Vårterminen 2015

Handledare: Marianne Björn Milrad Examinator: Leif Lindberg

(2)

(3)

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik

Arbetets art: Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp

Titel: Matematiklärare i kriminalvården. En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning

Författare: Elisabeth Wall

Handledare: Marianne Björn Milrad Datum: Januari 2015

Antal sidor: 46

Nyckelord: Distansundervisning, kriminalvården, matematik, lärarrollen

ABSTRAKT

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin

samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.

Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna. Lärarna försökte stärka och bygga upp varje individs självförtroende såväl som självkänsla genom att berömma dem. Förhoppningen var att eleverna skulle bli motiverade att fortsätta studera. Lärarrollens möjligheter bidrog till att man i yrket kunde påverka sin individuella insats och vara flexibel. Det fanns tillgång till en materialbank samt en problemlösningsbank som användes för att anpassas till elevernas förkunskaper och intressen. Nackdelarna var att lärarna inte träffade sina distanselever. Man kunde inte se hur information och

lösningar etc. togs emot av eleverna. En beskrivning av en lösning per telefon kunde vara problematisk eftersom eleverna inte alltid hade kunskaper om hur man skulle göra. Elevernas motivation påverkade hur de klarade studierna. När de återvände till samhället efter tiden i kriminalvården, så gjorde sig vikten av kunskapen om tekniskt stöd/

(4)

(5)

Innehåll

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 3

2.1 Klientutbildning inom kriminalvården ... 3

2.1.1 Ny på anstalten ... 4

2.1.2 Lärcentrum... 5

3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI ... 7

3.1 Forskning om undervisning i fängelse ... 7

3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande ... 9

3.3 IKT i utbildningen ... 9 3.4 En förändrad lärarroll ... 10 3.5 Handledning ... 11 4 METOD ... 12 4.1 Metodval ... 12 4.2 Urval ... 13 4.3 Fokusgruppsintervju ... 13 4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun ... 14 4.4 Individuell intervju ... 14

4.4.1 Genomförande av individuella intervjuerna ... 15

4.5 Bearbetning och analys av data ... 15

4.6 Tillförlitlighet och giltighet ... 16

4.7 Etiska övervägande ... 17 5 RESULTAT ... 18 5.1 Fokusgruppen ... 18 5.1.1 Studieplanering ... 18 5.1.2 Distansundervisning ... 19 5.1.3 Handledarens roll ... 19 5.1.4 Elever ... 19

5.1.5 Möjligheter med distansundervisning ... 20

5.1.6 Hinder i distansundervisningen ... 20

5.1.7 Under kursens gång ... 21

5.2 Matematiklärare 1 ... 22

5.2.1 Min roll som lärare ... 22

5.2.2 Planering ... 23

(6)

5.2.4 Handledarna ... 25

5.2.5 Eleverna ... 25

5.3.3 Distansundervisning ... 28

5.3.5 Eleverna ... 29

5.4.3 Distansundervisning ... 31

5.4.5 Eleverna ... 32

6 ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION ... 35

6.1 Analys och resultat diskussion ... 35

6.1.1 Motivationens betydelse ... 35

6.1.2 Tekniskt stöd ... 36

6.1.3 Lärcentra ... 37

6.1.4 Att utveckla praxis ... 37

6.2 Metodvalsdiskussion ... 39

6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning ... 40

REFERENSLISTA ... 41

BILAGA 1, MALL FÖR FOCUSGRUPPSINTERVJU ... 44

(7)

1

1 INLEDNING

Jag arbetade som ekonomi- och datorlärare under ett halvår inom kriminalvården. Det innebar i praktiken att jag var inlåst 8 timmar per dag. Flera av anstaltens elever läste matematik på distans samtidigt som deras matematiklärare befann sig på en annan anstalt. Där kom jag in i bilden eftersom jag blev elevernas handledare. Eftersom det är roligt med matematik gick min roll som handledare bra. Något som jag funderade på då var: Hur arbetar matematiklärarna på distans för att eleverna ska kunna klara av studierna? Det är svårt att förklara matematik på distans för en elev som kanske inte har studerat under fler år. Studievanan kanske saknas också. Mitt intresse är att ta reda på hur lärarna inom kriminalvården genomför sina matematikkurser på distans och hur de går tillväga för att hjälpa eleverna så att de klarar av studierna.

Enligt Fängelselagen 2010:610, om kriminalvård på anstalt, ska den intagne som har behov av detta, beredas en möjlighet till undervisning och utbildning under arbetstid. Kriminalvårdens klientutbildning omfattar både formell vuxenutbildning på grund- och gymnasienivå, yrkesutbildning och högskolestudier. Kriminalvården

tillhandahåller en studievänlig miljö som kallas lärcentra, vilken är parallell med Komvux lärcentra.

Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt för att så många som möjligt ska få

studera efter sina behov, individanpassa sin studieplan, och kunna läsa i sin egen takt (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008).

Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att återvända till samhället och det ska även gå att fortsätta med högre studier efter frigivning. Eftersom Komvux skriver ut betygsdokumentet syns det inte att undervisningen skett på anstalt. Lärcentrum åtskiljer sig från vanliga skolor. Dels finns det inte många lärare på varje lärcentrum, vilket innebär att skolorna har mindre resurser, dels är elevernas miljö på fritiden inte densamma som för andra elever på grund-, gymnasie- eller högskolor. Det är inte lätt att få insyn i hur undervisning i fängelser går till. Det är en isolerad kultur både för de som är innanför och för de som är utanför murarna.

Claesson och Dahlgren (2002), har gjort en empirisk undersökning i fängelset. De skriver att det totalt sett inte finns många studier som är utförda inom området. Anledningen kan vara att det är relativt få lärare inom klientutbildningen. Däremot finns det många rapporter i vilka det påpekas att fängelseklienter ofta har en dålig erfarenhet från sin egen skoltid, vilket innebär att de har bristfälliga förkunskaper (Claesson och Dahlgren 2002). Klienterna inom kriminalvården är inte där av egen fri vilja, vilket gör att inlärningsprocessen blir extra speciell. De är inte påtvingade undervisning men det finns ändå en påtaglig bakgrundsfaktor eftersom de är fråntagna sin frihet och därmed hänvisade till ett specifikt område.

(8)

2

1.1 Syfte

Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Min avsikt är att arbetet även ska medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter.

1.2 Frågeställningar

Hur beskriver lärarna undervisningen i matematik, på distans, inom kriminalvården? Vilka undervisningsstrategier använder lärarna sig av?

(9)

3

2 BAKGRUND

De intagna i fängelser sitter inlåsta 24 timmar om dygnet. Vårt samhälle har

fängelser vilka har till uppgift att låsa in de som har brutit mot samhällets lagar. Men en grundtanke inom svensk kriminalvårdspolitik är att försöka låta bli att låsa in någon, eftersom inlåsningen innebär negativa och skadliga effekter hos den enskilde individen1. Kriminalvårdens vision är att arbeta brottsförebyggande, öka tryggheten och bidra till ett tryggare samhälle. De intagna ska ges möjlighet till sysselsättning i form av utbildning och arbete samt brotts- och missbruksbekämpande

programverksamhet (Fängelselagen 2010:610 om kriminalvård i anstalt, kap 3, 1 §). De personer som är fängslade brukar kallas för ”klienter”. Kriminalvården arbetar för att ge klienterna möjligheter till förändring och utveckling. Deras vision är ”Bättre ut” (Kriminalvården, 2007), vilket innebär att de som är intagna ska förberedas och bli bättre utrustade för att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. De som har ett fängelsestraff har sysselsättningsplikt måndag – fredag och de ska delta i någon form av arbete, studier eller behandling (Kriminalvården, 2010).

Kriminalvården har förändrat studierna för de intagna på fängelset och i häktet. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom 1994 och då skulle utbildningen inom kriminalvården konkurrensutsättas (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2006). Då fanns det ungefär 60 olika företag som undervisade på lärcentra. Klienterna läste olika kurser varav alla inte var representerade hos Skolverket. Lärarna behövde inte vara behöriga vilket innebar att de studerande inte fick några betyg efter avslutad kurs. Ibland erbjöds det inte ens kurser utan de intagna blev sysselsatta med något fritidsintresse.

2.1 Klientutbildning inom kriminalvården

Klienterna inom kriminalvården ska erbjudas en utbildning likvärdig med samhällets kommunala vuxenskola, oberoende var i Sverige de befinner sig. De intagna ska kunna flyttas mellan anstalterna utan att studierna behöver avbrytas. Studierna ska även leda till betyg om det är möjligt (Herkner, Samuelsson, 2005). Den

yrkesinriktade utbildning som genomförs på anstalterna anordnas i samarbete med Arbetsförmedlingen. AF beslutar vilken utbildning som ska ges och finansierar den. Lärare, anställda i kriminalvården, är inlåsta 8 timmar om dagen. De arbetar på ett lärcentrum där man träffar de intagna, både som ämneslärare och handledare till intagna som har ämneslärare på andra anstalter. Starten på kurserna sker

kontinuerligt och de studerande kan fortsätta sina studier, om de förflyttas till en annan anstalt eller när de skrivs ut, inom den kommunala vuxenutbildningen2. Utbildningsnivån hos de intagna på kriminalvårdens anstalter, varierar avsevärt. Det finns de som inte har någon utbildning alls till de som har högskoleutbildningar.

1_{http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/} 2

(10)

4

På anstalterna finns det behöriga lärare, men ämnet som de är behöriga i varierar. Det centrala datatekniska verktyget som de använder heter nätcentrum. Det är en

plattform för distansstudier med brandväggar som gör kommunikationen mellan lärare och studerande säker. Det förekommer även telefon- och brevkontakt. Inom kriminalvården fanns lärarkompetens för att kunna erbjuda drygt 110 kurser (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Sammanlagt antal studerade var totalt 2745 intagna år 2007 vilket var ca 30 % av de intagna.

I utbudet från klientutbildningen fanns det 130 olika kurser och under år 2012 var det 1149 intagna som tillsammans tog 1895 betyg (Kriminalvårdens årsredovisning, 2012). Det finns ca 100 behöriga lärare som arbetar inom kriminalvården. Av de intagna 2009, var det 93% män och 7% kvinnor. Vanligaste brottet är

narkotikabrott/smuggling 24%, våldsbrott 18%, tillgreppsbrott 14% och rattfylleri 11%. Den största gruppen som togs in är mellan 35 – 44 år och 46% av dessa hade inte tidigare varit i kontakt med kriminalvården. Uppskattningsvis har10% av klienterna inom kriminalvården dyslexi, vilket är marginellt högre än befolkningen i genomsnitt (Claesson, Dahlgren, 2002)

2.1.1 Ny på anstalten

När man kommer till ett fängelse upprättas en individuell verksamhetsplan. Den ser olika ut för varje individ. Kriminalvårdens personal tillsammans med den intagne kommer överens om vilka mål som gäller för honom eller henne samt vilka åtgärder som behövs för att målen ska kunna uppnås. Alla intagna har en sysselsättningsplikt måndag till fredag. De kan välja mellan studier, arbete eller behandling. Syftet med detta är att minska återfallen i brott och förutsättningar för livsförändringar ska ges. Kriminalvården på anstalten ska utgöra en positiv skillnad för den intagne.

Bild 1. Hur det ser ut när någon studerar på lärcentrum. (Egen)

Om den intagne vill studera kontaktar de kriminalvårdens personal och de tar kontakt med läraren. Läraren kontaktar ansvarig studie- och yrkesvalsvägledare som fördelar kurser mellan olika behöriga lärare, se bild 1. Kontakt med ämneslärare sker,

vederbörande kontaktar klienten. Starten på kursen såväl som längden på kursen varierar. Läraren sammanställer prov och sätter betyg.

Intresse för distansutbildning

Ansökan till SYV

(11)

5

2.1.2 Lärcentrum

Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt så att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, efter den individuella studieplanen och i sin egen takt (Eriksson Gustavsson &

Samuelsson 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att komma ut i samhället och det ska även gå att fortsätta sina studier efter frigivning.

Kriminalvården har valt att kalla det för lärcentrum. Man väljer att inte använda ordet skola som har en negativ klang för många och det förknippas med

ungdomsstudier3. Man vill ha ett lärcentrum för att betona att det rör sig om vuxenstudier där man måste ta mycket eget ansvar.

Utbildningen på lärcentra sker på plats eller via distans. En lärare är handledare till de elever på lärcentrum som läser ämnen som läraren inte är behörig i4, se bild 2. De elever som har en lärare på någon annan anstalt kan kommunicera med varandra via en intranätets studerandeportal, nätcentrum, telefon, post, fax och e-post. Det är en vuxenutbildning som sker på en institution i en omgivning som är svår att påverka för elever och lärare.

Bild 2. En lärare som är både ämneslärare och handledare. (Kriminalvården, 2007) Man kan antingen studera enskilt med lärarens hjälp, eller studera självständigt, alternativ arbete i små grupper. Studierna är flexibla och individanpassade. Man kan börja studera när som helst, och på den nivå där man befinner sig samtidigt som man läser i sin egen takt. För att få studera måste de intagna vara motiverade och ha ett mål med studierna för att bli antagna5. Innan man börjar studera får man tillsammans med läraren upprätta en individuell studieplan där det står vilka mål man har med sina studier och vilka kurser man ska läsa för att till målet.

(12)

6

Det är frivilligt att studera, men de intagna ska ha sysselsättning 40 timmar i veckan. Fördelningen av studietiden ser olika ut mellan anstalterna. Studietiden varierar från några procent upp till 100%. Valmöjligheterna, tidsmässigt för studier på de större anstalterna är fler än på de mindre anstalterna. Dessutom är lärarresurserna färre på de mindre anstalterna. Det ser olika ut. Om de inte studerar på heltid kombineras oftast studierna med arbete.

Klientutbildningen inom kriminalvården sker på grundläggande- och gymnasienivå, svenska för invandrare, yrkesutbildning och högskolestudier i mån av resurser. Flertalet elever studerar på grundläggande nivå på anstalternas lärcentrum. Förordningen som kom 20076, innebar att kriminalvården fick eget ansvar över utbildningen på anstalterna. Kriminalvården har egna behöriga lärare anställda och hur många det är på varje lärcentrum beror på hur många de intagna är. Anstalterna är indelade i 6 regioner och varje region har en rektor som ansvarar under

regionchefen för klientutbildningen7. Rektorerna ingår i ett nätverk som ska se till att utbildningen är likvärdig och enhetlig. Det finns gemensamma resurser för studie- och yrkesvägledning, IT-kompetens och administration. Fördelningen av

distansplatser sköts också centralt.

6_{Om utbildning i kriminalvård i anstalt (2007:152)} 7

(13)

7

3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI

Kapitlet handlar om tidigare forskning och börjar med forskning om undervisning i fängelser. För att få en bild av distansutbildningen och hur den går till är även forskning kring IKT i utbildningen, en förändrad lärarroll och handledning med.

3.1 Forskning om undervisning i fängelse

Huges (2013) har genomfört ett projekt i nio engelska fängelser med fokus på distansstudier men tar även med erfarenheter från klassrummet och pedagogiska erfarenheter från fängelser. Hon tittade på elevernas motivation för att genomföra utbildning och distansutbildning i fängelset, de hinder och utmaningar som de möter, och deras mål och planer för framtiden. Några av eleverna gick in i fängelset med avancerade pedagogiska erfarenheter, medan många inte hade någon utbildning alls. Berättelser om skolk och utvisning från skolan var vanliga. Vissa elever kämpade med sin läskunnighet när de anlände till fängelset (Huges 2013). En av de frågor som boken försöker lösa är: Hur gjorde de elever som sagt att de inte kunde komma överens med skolan, när de var yngre, när de senare skulle studera på distans? Ett gemensamt tema som framkom i elevernas redovisning, var ett erkännande av värdet av utbildning och bildning. Föga överraskande var att fängelset gav dem en chans att ta itu med denna ånger. En ånger som ofta hade utvecklats före fängelsevistelsen. Hughes (2013) har med exempel från elever som förklarar att uppmuntran, tålamod och förståelse kan stödja dem att genomföra lärande och därmed främja en ny självkänsla. De som håller på med studier får personliga belöningar, inklusive större självförtroende, nya personliga identiteter som är förknippade med att vara student. Claesson och Dahlgren (2002) har utvärderat klientutbildningen inom

kriminalvården i Sverige. De har gjort två studier varav den första var inriktad på undervisningen med eleven i fokus. De har varit på tre olika kriminalvårdsanstalter och materialet har samlats in genom intervjuer och observationer med lärare och elever. Syftet var om kriminalvården kunde möta elevens individuella behov av undervisningen och deras livserfarenhet. Den andra studien har sitt fokus på

utbildningens organisation med hjälp av dokumentanalys. När studien genomfördes 2001 fanns det ingen samordning mellan anstalternas utbildningar.

En studie om effekterna på de intagnas läs- och skrivfärdigheter utförde Herkner och Samuelsson (2005). De hade en studiegrupp som de utvärderade efter 8 månader med läs- och skrivträning, som visade att klienterna förbättrat sig signifikant mer än kontrollgruppen när det gällde stavning, läsförståelse och fonologisk ord avkodning. Ofta har de intagna tidigare ingen vardagsrutin eller ett yrkesliv som dagligen ställer krav på läs- och skrivaktiviteter. De riskerar då att gradvis tappa sin läs- och

skrivkompetens om de sällan eller aldrig utsätts för utmaningar eller tränar

(14)

8

Många rapporter visar på att dyslexi inte är överrepresenterat hos interner, men många har problem med skrivning, läsning och matematik (Herkner, Samuelsson, 2001). Har man svårt för att läsa innebär det att det blir svårt med distansstudier i matematik eftersom man måste ha läsförståelse för att kunna tillägna sig

matematikkunskaperna.

Under hösten 2006 genomfördes en kartläggning av intagna på

kriminalvårdsanstalter (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Resultatet visade att det var knappt 40 % som hade fullföljt grundskolan som sin enda utbildning. 34 % hade gått på gymnasiet och 9 % studerat på universitetet. Det var procentuellt fler intagna under 32 års ålder som inte hade slutfört någon utbildning jämfört med de som var äldre. De som skrivit att de inte studerade är i stor utsträckning de som inte fullföljt någon utbildning tidigare, som varken har slutbetyg från folkskola eller grundskola. Kartläggningen visade att den vanligaste studieinriktningen var på gymnasienivå för de klienter som studerade.

Högsta fullföljda intagningsnivån hos intagna i kriminalvården är generellt låg. Det finns en stor del som inte har någon avslutad utbildning (Eriksson Gustavsson och Samuelsson, 2008). Av de yngsta intagna i åldern 18 – 24 år var det hälften som hade avslutat grundskolan och en femtedel som inte hade avslutat någon utbildning. Det är få yngre som väljer utbildning när de kommer till anstalten. Det bör vara den grupp som man satsar utbildning på eftersom de har ett långt liv framför sig, anser Ericsson Gustavsson och Samuelsson (2008). Rekommendation No R(89)12 från

ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse skriver att: Alla ansträngningar skall göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla former av utbildning.

Det som motiverade flest klienter till studier var att utnyttja tiden på ett bra sätt, förbättra sina betyg, klara av att utföra ett arbete efter frigivningen. De intagnas upplevelser av utbildningen under anstaltsvistelsen var att den fungerar i stort sätt bra (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). De intagna ansåg däremot att tillgången till datorer var begränsad och de ifrågasatte lärarnas datorkompetens. Bristen på datorer och säkerhetsrutinerna var det som påverkade studieviljan negativt. Andra problem var en eventuell brist på lärare eller att de blev förflyttade från anstalten innan de avslutat sina studier. Klienterna uppgav också att om miljön var orolig på anstalten, påverkade det studierna och de som har svårigheter med skriftspråket och matematiken hade problem med sina studier. De intagna som inte studerar önskade att de skulle kunna påbörja en yrkesutbildning inom anstalten för att de skulle vara bättre förberedda inför ett kommande arbete.

Klienterna som studerar inom Kriminalvården är till största delen nöjda med sina studier och utbildningsmöjligheter. Även om de är övervägande positiva upplever de problem med säkerhetsrutiner. De som inte studerar saknar information om vilka möjligheter de har att studera (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Det är denna grupp som möjligen är mest utmanande att arbeta med när de gäller att få dem intresserade och engagerade till studier.

(15)

9

3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande

Distansutbildning är, och har varit, ett vanligt sätt för vuxna att få möjlighet att studera. Det blir en bättre möjlighet till individualisering jämfört med traditionell undervisning (SOU:1998:83). Detta gäller bara under förutsättning att möjligheterna tas tillvara. I en flexibel utbildning ska det inte vara läraren som är den huvudsakliga kunskapskällan som styr informationsflödet till de studerande. Lärarrollen blir då konsulterande och rådgivande (Diaz, 2000).

Det förekommer att man använder begreppen flexibel utbildning och flexibelt lärande som synonyma. Richardson (2000) beskriver flexibelt lärande som en

inriktning av utbildning som erbjuder studerande en möjlighet att ta större ansvar för sitt lärande och att de engagerar sig i lärandeaktiviteter som svarar mot de

studerandes eget individuella behov. Flexibelt lärande måste inte ha med

distansutbildning att göra, utan anger att det handlar om de studerandes självständiga möjlighet att planera sitt lärande. Det kan ske enskilt och/eller tillsammans med andra, menar Wilson & Stacey (2003). Den teknik som används kan också vara flexibel och erbjuda flera möjligheter till kommunikation och kunskap.

Man har kallat distansstudier på högre nivå för flexibelt lärande. Nu har även Komvux infört flexibel utbildning som innebär en flexibel kursstart, flexibla

arbetssätt, studietekniker och olika studiemiljöer. Man har tillsatt en utredning om en flexibel skolstart i grundskolan (SOU 2010:67). Utredningen har bland annat

föreslagit att en försöksverksamhet för flexibel skolstart ska genomföras, för att man kan se effekterna på elevernas resultat och utvärdera verksamheten och resultatet. Vi ser alltså en ökad flexibel utbildning i samhället.

3.3 IKT i utbildningen

Säljö (2000) skriver att informationstekniken öppnar klassrummet mot en större värld och eleven kan se aktuell information och skapa nya kontakter. Tekniken att använda datorer är en metod för lärande och skall vara ett medel för att underlätta lärandet (Säljö, 1999). Det är bra att eleverna/klienterna använder datorerna, för de har även nytta av sina datorkunskaper när de kommer ut på arbetsmarknaden och på fritiden (Claesson, Dahlgren, 2002).

Det finns många rapporter om för- och nackdelar för införandet av IT

(Informationsteknologi) i undervisningen (Edström m.fl. 1997, Cuban m.fl. 1998 och Nissen m.fl. 2000). Men med hjälp av IT förväntas undervisningen effektiviseras genom att eleverna skriver kvalitativt bättre arbeten och det går snabbare. IT kommer också att lösa individualiseringsproblem, anser Riis (2000).

(16)

10

Det är genom kommunikation som individer blir delaktiga i kunskaper och

färdigheter. Genom att höra vad andra talar om och hur de förhåller sig till världen anser Säljö (2000) att, genom att vara med i interaktiva och kommunikativa förlopp som pågår lär man sig att få perspektiv på och förhållningssätt till omvärlden som redan är inbyggda.

Lärarrollens olika traditioner, variationer i kunskapssyn, individuella särdrag, och erfarenheter liksom elevernas och skolkontextens komplexitet kan enligt Jedeskog (2000) påverka det som sker i klassrummet. Tvivlare till datorns införande i

undervisningen väcker bl.a. funderingar kring hur den emotionella kontakten mellan lärare och elever kan påverkas då eleven arbetar vid datorn. Det mänskliga inslaget i form av kommunikation, förväntningar och känslor kan försummas. Samtidigt som de som har kunskap och önskan om att använda datorerna konstruktivt och som en tillgång.

3.4 En förändrad lärarroll

I flera rapporter påpekas att de som sitter i fängelse ofta har dåliga erfarenheter från sin egen skoltid och därmed bristfällig skolgång bakom sig. Ett fängelse präglas av att en grupp människor håller uppsikt över fångarna (Claesson, 2002). Det kan bli ett spänningsfält som lärarna måste vara medvetna om. De intagna behöver både

individualisering och samarbete. De flesta behöver också social träning. Det ställs mycket stora krav och kompetens på lärarna som undervisar i fängelsemiljö. Pettersen (2001) menar att man genom socialisering kan ändra någons

verklighetsuppfattning. Ju längre klienterna sitter i fängelset, desto mer kriminella blir de, s.k. prisonalisering. Hon skriver att fängelserna i Norge vill motverka denna socialiseringsprocess genom skolverksamhet. Läraren behöver erbjuda en rejäl motkraft gentemot den kriminella kulturen via tillit.

(17)

11

3.5 Handledning

När man arbetar vid datorn blir sättet att fråga och svara mer av en kollegial karaktär mellan elev- elev och elev – lärare skriver Säljö (2002) och läraren behöver inte vara den som kan mest i klassrummet. Elev och lärare kommer gemensamt fram till lösningen, och lärandet får en karaktär av produktion istället för en reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Lärandet blir mer av ett skapande inslag och datorn öppnar klassrummet för en större värld av kontakter och information. Samarbetet mellan eleverna ökar, enligt Säljö (2000), eftersom de har något konkret att samarbeta kring som upplevs produktivt och naturligt.

De grundläggande spelreglerna för klassrumskommunikation förändras genom datoranvändningen (Schofield, 1995). Förändringarna innebär att läraren blir mer som en handledare och coach och det beror på problemen och svårigheterna blir mer individuella, genom att läraren diskuterar med eleven för att komma fram till vad som är rätt.

(18)

12

4 METOD

I detta metodkapitel beskrivs hur studien gått till. Datainsamlingen har skett med en fokusgruppsintervju som följts upp med tre individuella intervjuer. Vidare

presenteras undersökningens urval. Det är en beskrivning av hur datainsamlingen och databearbetning har gått till. För övrigt är det en diskussion av tillförlitlighet och giltighet, samt en diskussion om de etiska övervägande i studien.

4.1 Metodval

I denna studie undersöks hur lärarna genomför kurser i matematik i den flexibla distansundervisningen inom kriminalvården genom att identifiera hinder och möjligheter. Som forskare försökte jag förstå vad som sker när lärarna tilldelats en elev från studie- och yrkesvalsledaren som fördelar eleverna till ämneslärarna. Fokus ligger på hur de går tillväga vid planering och genomförande av matematikkurser på distans. Jag hade inte i förväg någon fastställd idé om vad som skulle komma. Jag har använt en teoretisk grund för att förstå lärarna och den verklighet de möter. Då denna studie undersöker matematiklärares planering och utförande av kurser på distans, så framstod en kvalitativ metod med intervjuer som bästa alternativ. Kriminalvården har ett begränsat antal lärare i matematik, mindre än 15 stycken, vilket gör att en kvantitativ metod inte är lämplig. Med intervjuer går det att ställa förklarande och beskrivande frågor. Valet blev att göra semistrukturerade frågor och få en möjlighet att ställa djupare frågor till respondenterna. Studien är ingen

utredande uppsats, utan syftar till att belysa ämnet utifrån lärarnas egna reflektioner, erfarenheter och vad lärarna säger att de gör. Intervjuer valdes eftersom de ger muntlig information. Det gynnade syfte eftersom lärarnas reflektioner kring hur de arbetar för att få elever att klara av sina studier kan komma fram.

Den kvalitativa metoden används när man eftersträvar en djupare förståelse för något, dvs. hur någon resonerar och reagerar (Trost, 2005). Den används också för att göra det möjligt att gå på djupet och få bra och intressant information från ett fåtal personer (Holme, Solvang, 1997).

Patel och Davidsson (2003) beskriver det viktiga i att låta syftesformuleringen vara det som avgör vilken metod man använder. Däremot är inte representativitet och statistisk generalisering något centralt syfte i den kvalitativa metoden (Holme, Solvang, 1997). Det stämmer överens med syfte, att belysa ett problematiskt område, utan att generalisera. Jag är medveten om att informationen och berättelserna som bearbetas inte kan gälla generellt utan det är fakta från några lärare och deras upplevelser och erfarenheter.

(19)

13

I denna studie används den abduktiva ansatsen för att uppnå syftet. Empiri växlas med teori som berör ämnesområdet för att tolka den empiri som samlats in för att analysera om det finns samband mellan teori och empiri om möjligt empirin ändrar teorin för att skapa ny kunskap.

4.2 Urval

En kontakt togs med matematiklärarnas studierektor inom Kriminalvården som blev informerad om studiens syfte. Studierektorn höll ämnesmöten med matematiklärarna med jämna mellanrum; både som fortbildning men även för gemensamma

planeringar och diskussioner. Jag hade tre timmar till mitt förfogande för att presentera syftet, mig själv sedan skulle fokusgruppsintervjun genomföras. Före intervjuerna fick lärarna relevant kortfattad information om intervjuns

genomförande; dvs. hur, var och varför och med vem. Det var frivilligt att delta under intervjun.

4.3 Fokusgruppsintervju

Fokusgrupper som intervjuform innebär att en liten grupp samtalar om ett redan förutbestämt område (Wibeck, 2000). Frågestunden leds av en moderator som till sitt stöd hade en intervjuguide. Resultaten redovisas på olika sätt. Resultaten kan

användas för att finna idéer till förändringar, hitta bra frågor till enkäter eller som ett komplement till andra undersökningar.

Fördelen med fokusgruppsintervju är att få deltagarna att föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina erfarenheter (Wibeck, 2000). Interaktionen medför att svaren blir djupare och belysta ur ett större perspektiv och intervjupersonerna upplever den delaktighet som intervjun erbjuder. Det ställer krav på moderatorn att ställa frågor som inleder till diskussion för att de intervjuade ska känna sig bekväma i situationen.

När deltagarna förklarar sig eller ifrågasätter något leder det till en dynamisk diskussion som berikar diskussionen och reflektionen hos deltagarna. Det kan leda till djupare diskussioner och funderingar. Wibeck (2000) skriver att en

fokusgruppsintervju kan leda till mer information än en individuell intervju och är tidsbesparande eftersom man intervjuar fler samtidigt.

Nackdelarna anser Östbye m.fl. (2003) vara att den som leder fokusgruppsintervjun inte lyckas med att hålla en bra kommunikativ diskussion eller att intervjuaren styr deltagarna. Det kan också finnas personer i gruppen som tar över makten och inte låter alla komma till tals. Intervjuaren ska vara medveten om maktförhållandet i gruppen och fördela talutrymmet så alla får lika mycket tid och att alla kommer till tals. En annan nackdel är om man bandar intervjun kan någon tycka att det är obekvämt och hämmas av det.

(20)

14

4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun

En tid bokades för fokusgruppsintervjun och syftet med undersökningen förklarades för alla. Detta för att den intervjuade skulle vara lugn och avslappnad, vilket

underlättade intervjun, för att det skulle bli en dialog som kan ge mycket

information. Stress och tidspress kunde vara en annan orsak till felaktiga svar. Vi satt i ett rum på arbetsgivares huvudkontor som hade ett ovalt bord som alla fick plats runt. Det var ett lugnt rum, inga telefoner som störde. Eftersom de inte var på sina arbetsplatser var det ingen som störde.

En fokusgruppsintervju med 12 matematiklärare genomfördes för att få en insikt i hur de lägger upp matematikkurserna och hur det använder IT i kommunikationen med de studerande. Intervjun tog drygt två timmar och samtalet bandades, vilket de fått information om innan, samtidigt fördes anteckningar som ett stöd. Lärarna berättade om sina erfarenheter. De var ivriga att få berätta om hur de gjorde och vad de lade stor vikt vid. Intervjuguide (se bilaga 1) användes som mall.

Vid intervjun av gruppen var stämningen god och alla kom till tals. De förde en samlad diskussion och fyllde på varandras uttalanden och ställde följdfrågor. Intervjun styrdes med frågor för att fördjupa diskussionen och nya frågor ställdes från intervjuguiden. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en djupare förståelse för lärarnas planering och genomförande av matematikundervisningen i en flexibel distansundervisning och för att få mer underlag till de individuella intervjuerna. Frågorna som ställdes var öppna för att intervjun skulle likna en dialog. Fördelen med denna typ av frågor var att den inte styrde de intervjuade till bestämda svarsalternativ. Svaren vid öppna frågor blev därmed mycket varierande ofta

uttömmande och intressanta. En ambition var att arbeta upp en bra relation i syfte att nå fram till fruktbara dialoger. Dialogerna uppbyggdes på ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt (Alvesson & Sköldberg, 1994).

Vid fokusgruppsintervjutillfället skrev lärarna upp sina e-postadresser. Efter

transkribering av bandupptagningen som gjordes under intervjun valdes några teman ut som fördjupning. I marginalen noterades vad texten handlade om och vid

sammanställningen till resultatet gav det rubrikerna till texten. En e-post förfrågan skickades till lärarna om de var intresserade av en uppföljande intervju. Tre lärare ville ställa upp.

4.4 Individuell intervju

Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är att man kan vara så flexibel, enligt Bryman (2011). Dialogen (eller samtalet) är det centrala i allt samhällsvetenskapligt forskningsarbete med förståelseintresse. I forskarens ambitioner att försöka generera en egen inlärning blir ansträngningarna att arbeta upp relationer med ett antal

(21)

15

motpartens reaktion, korrigera missförstånd, tillskjuta kompletterande information och även själv upptäcka egna missförstånd samt få ny och oväntad information, vilket gör det nödvändigt att förändra de egna förutsättningarna. Förståelseansatsen leder, om dialogen "fungerar", definitionsmässigt till inlärning (nya insikter) för forskaren så väl som för övriga deltagare.

Att nå förståelse genom dialoger inom ramen för fallstudier är ingenting forskaren lär sig genom att läsa metodhandböcker. Det handlar mera om att inom ramen för

forskningsprocessen utveckla en egen "hantverksskicklighet" och att försöka

artikulera denna. Det ska finnas en god överenskommelse mellan observationer och de teoretiska modeller och idéer som forskaren utvecklar (Bryman, 2011).

4.4.1 Genomförande av individuella intervjuerna

Syfte och frågeställningar valde jag utifrån eget intresse. Frågorna till

intervjumallarna (se bilaga 1 och 2) diskuterades med andra lärare för att gå på djupet i frågeställningen och nå syftet med studien. Innan intervjun informerades de om syftet med studien, och varför jag gjorde den. Vid intervjutillfällena var jag uppmärksam på att vara objektiv, genom att vara förutsättningslös och saklig, för att inte styra respondenterna. Platsen för intervjuerna var lugna och vi stördes inte av något.

Meningen med intervjuerna var att uppnå mitt syfte med att beskriva hur lärarna arbetar, vilket var möjligt med hjälp av öppna intervjuer. De individuella

intervjuerna genomfördes med tre lärare och var en uppföljning av vad som framkom vid fokusgruppsintervjun.

Efter visat intresse att deltaga vid en uppföljande intervju kom vi överens om en tid. Intervjun genomfördes på deras arbetsplatser och vi gick en rundvandring på deras lärcentrum. Efter intervjun transkriberades de inspelade banden. Den transkriberade texten e-postades de till lärare som intervjuats och de samtyckte till att deras

berättelser hade uppfattats korrekt.

I samband med undersökningen är det viktigt att ständigt göra etiska överväganden och ha insikt i på vilket sätt det kan skapas obalans mellan forskaren och det som skall undersökas. Det finns en risk att forskaren kan få ett övertag, samt förändrar eller påverkar de eller dem man intervjuar och observerar. Bristande insikt kring detta kan leda till maktmissbruk, vilket jag har varit medveten om och tänkt på vid intervjuerna. Jag har lyssnat på respondenterna och fört en dialog utan att påverka.

4.5 Bearbetning och analys av data

Vid intervjuerna bandades samtalen. Alla intervjudeltagare var införstådda med att det var frivilligt att ställa upp. Efter varje intervjutillfälle transkriberades intervjuerna för att få en så bra och tydlig bild av intervjun som möjligt. Enligt Kvale och

(22)

16

förbättra innehållet till nästa gång. Jag transkriberade vid hemkomsten och skrev även ner vad lärarna hade visat mig. Det var exempel på planering och uppgifter som eleverna hade gjort.

När det var klart sammanställdes texter i en sammanfattande del för

fokusgruppsintervjun och med varje lärare för sig, som en berättelse. Lärarnas intervjusvar på de öppna intervjufrågorna blev som en berättelse eftersom de öppet berättade om sin lärarroll och hur de gjorde, med en sådan inlevelse att jag valde att inte skriva om den.

Vid analysarbetet användes metoden meningskoncentrering. Kvale (1997) delar in analysarbetet enligt meningskoncentrering i olika steg. Först läser forskaren igenom hela intervjun för att skapa sig ett helhetsintryck. Vidare fastställs meningsenheterna som uttrycks av intervjupersonerna. Nästa steg är att ta fram olika teman för att ställa fortsatta frågor utifrån studiens syfte. I slutskedet sammanfattas de centrala teman till en summerande utsaga. Analysmetoden är ett lämpligt sätt att koncentrera

intervjupersonernas svar till studiens syfte och frågeställningar. Fördelen med analysmetoden kan vara att redovisningen blir mer lättläst och erbjuder läsaren en bild av resultatet utan att bli för djup i varje enskild del. Nackdelen anser Kvale (1997) att analysen av intervjupersonernas svar blir starkt påverkad av vad forskaren anser vara det viktiga i studien. Risken blir att studiens resultat blir för vinklat mot vad forskaren anser vara ett tema och relevant att redovisa.

Analysarbetet och diskussionen gjordes efter fokusgruppsintervjun och de tre individuella intervjuerna. Texterna har lästs som delar men även som en helhet. Genom att pendla mellan delar och helhet samt mellan teori och praktik i analysarbetet har jag tematiserat data för att dela upp och presentera det i analyskapitlet. De som intervjuats individuellt har uttalat sig utifrån sina egna erfarenheter. Generella slutsatser har gjorts med hjälp av fokusgruppsintervjun där alla hade tillfälle att yttra sig. Teman som användes var motivationens betydelse, tekniskt stöd, lärcentra, möjligheter och hinder vid distansundervisning.

4.6 Tillförlitlighet och giltighet

Studien utfördes med kvalitativ metod vilken bedömdes bäst lämpad för syftet att beskriva hur matematiklärarna genomförde sina utbildningar på distans. Det finns brister i den kvalitativa metoden som är av betydelse att veta om. En av bristerna var att resultaten inte var särskilt representativa och det blev svårt att generalisera på andra ställen än just där forskningen producerades (Bryman, 2011). Jag blev medveten om att det inte gick att dra några större generaliseringar och betydande slutsatser från de kvalitativa data, men förståelse har byggts upp för hur lärare arbetar på distans och hur matematiklärarna i kriminalvården arbetar.

Den kvalitativa metoden har också fått kritik mot brist i dess transparens, det vill säga att man kunde se hur undersökningen konkret har planerats och blivit

genomförd (Bryman, 2011). Avsikten med metodkapitlet var att det skulle bli tydligt hur planering och genomförandet av studien gått till.

(23)

17

arbetar som lärare i matematik och intervjuat dem i en fokusgruppsintervju vilket skapar stor giltighet enligt Holme och Solvang (1997).

4.7 Etiska övervägande

I undersökningssammanhang uppkommer alltid frågor som rör etik. Vilka etiska regler man ska hålla sig till, styrs av vad man ska studera, men också av det ansvar eller den relation forskaren har gentemot det ämne eller den urvalsgrupp som undersöks. Undersökningsgruppen måste ha en klar uppfattning om vad det är som skall undersökas, vad undersökningen leder till samt vilka som skall få ta del av den. i annat fall kan det vara svårt att få uttömmande och tillförlitliga svar.

Vetenskapsrådet har sammanställt och gett ut ett antal forskningsetiska principer som man bör hålla sig till (Vetenskapsrådet, 1990). De hänvisar till följande fyra

huvudkrav, vilka fokusgruppen och de lärare som intervjuats blivit informerade om.

 Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

 Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan

 Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

 Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Respondenterna fick information om studiens syfte och att det var ett examensarbete gällande pedagogik. De fick syftet först via epost vilket studierektorn skickade ut till alla matematiklärarna som skulle vara med vid fokusgruppsintervjun. Därefter mottogs det muntligt vid intervjutillfället, som en slags repetition om det var någon som hade frågor. Det var frivilligt att delta, och de kunde avbryta sitt deltagande när som helst utan repressalier. Samtliga lärare som kommit, samtyckte till att delta i intervjuerna.

För att minska risken för identifikation har intervjupersonerna kallats för lärare 1 – 3. Jag är medveten om, att trots detta kan någon läsare identifiera någon lärare. Den risken är jag och lärarna medvetna om och lärarna har samtyckt till detta. Som forskare kan man inte lova att inte någon ska få ta del av material eller uppgifter som samlats in (Vetenskapsrådet, 2011). Forskaren kan genom att använda kodnycklar göra respondenten anonym, men har inte rätt att undanhålla insamlat material utan materialet från ett forskningsprojekt ska bevaras och arkiveras. Andra forskare ska kunna gå in och kontrollera resultaten.

(24)

18

5 RESULTAT

I resultatdelen redovisas vad matematiklärare inom kriminalvården anser att det innebär att undervisa på distans, hur man går tillväga, vilken strategi lärarna använder och vilka hinder och möjligheter som finns. Resultatet bygger på mina tolkningar av intervjuer och lärarnas berättelser, hur de beskriver sitt arbete samt hur de upplever sitt arbete som lärare och handledare för elever inom kriminalvården.

5.1 Fokusgruppen

5.1.1 Studieplanering

Lärarna, som undervisat i matematik på kriminalvårdens lärcentra, använder alla samma läroböcker, eftersom de redan finns inköpta vid de flesta lärcentrumen. De har diskuterat litteraturen och kommit fram till att den litteratur de har idag fungerar bra. Efter att ha fått en e-post från studie- och yrkesvägledaren om att de har fått en ny student kontaktar de handledaren på anstalten och ber om ett samtal med eleven. Vid kursstarten ringer de flesta lärarna till sina elever och pratar med dem i 10 – 15 minuter. De samtalar om målet med sina studier, hur många kurser de läser, vilken tidsplan de har och hur de tillsammans ska lägga upp kursen. En lärare säger:

Jag (ämnesläraren) ringer upp så att jag kan prata med handledaren först. De flesta lärarna pratar med eleven och kommer överens vid det inledande samtalet vilken tid i veckan som de ska ha telefonkontakt. En lärare sa att han inte avtalade någon tid utan att det var upp till eleven att ringa honom. Han hade ingen tidsplan utan ansåg att det var elevens ansvar att ta kontakt.

Lärarna har olika sätt för planering av kurser. De flesta utgår ifrån matematikbokens kapitelindelning och gör en grundplanering efter denna. I grundplaneringen har de satt upp vilka kapitel det ska vara prov på och liknande. Några lärare tycker att de inte behöver någon tidsplan och har ingen grundplanering eftersom de tycker att eleverna har svårt att hålla reda på sina papper.

Det råder delade meningar kring hur lärarna ska planera. Vissa sätter ut timtal för hur långt varje kapitel ska ta och ger planeringen vid kursstart för hela kursen med datum för när varje kapitel ska vara avslutad. Några ville att eleverna skulle göra klart det första kapitlet och sedan planerade de hur lång tid kursen ska ta och slutdatum för de nästkommande kapitlen bestämdes. Några använde inte några datum i planeringen utan lade det ansvaret på eleven.

(25)

19

5.1.2 Distansundervisning

Nätcentrum är den plattform för distansutbildning som är internetbaserad och under uppbyggnad på kriminalvårdens lärcentra. Det är en lärare som inte har nätcentrum och de andra påpekade att det är inte alla anstalter där de har elever, som kan använda den distansplattformen.

De som använde nätcentrum anser att det är väldigt bra att ha för att lägga upp dokument på, som både elever och handledare kan komma åt. Däremot kan de inte bifoga dokument från en kriminalvårdsdator. De är spärrade för att bifoga och ladda ner dokument till andra datorer.

I nätcentrum, för de som har tillgång till det, lade lärarna upp ett studierum som de går in på en gång om dagen. Vissa elever använder detta forum flitigt och andra inte alls, beroende på att de hellre diskuterade problem vid telefonkontakten. Alla elever har inte datakunskaper vilket kan vara ett dilemma för de lärare som vill lägga upp studierum.

Det borde vara ett krav att de studerande har datorkunskaper eller får det före kursstart.

Det är inte många studerande som använder nätcentrum eftersom alla lärcentra kanske inte har tillgång till datorer som är uppkopplade eller att de inte har någon eller liten datorvana. Det kan också vara svårt för dem att uttrycka problem och kommunicera dessa via datorn, eftersom de har en längre respons tid innan de får lösning på sina problem.

5.1.3 Handledarens roll

Lärarna är överens om att handledarna inte ska ta över lärarnas roll i klassrummet utan ”bara” vara handledare. Det är viktigt, anser lärarna, att handledaren inte tar över undervisningen. Handledarna ska inte ha något ansvar utan bara hjälpa till. Det är också viktigt att ha kontakt med handledaren, genom att man ”checkar” av ibland hur det går för eleven. En lärare påpekar:

Handledarens mattekunskaper är jätteviktiga.

Flera lärare instämmer i att handledarna har en ytterst viktig roll. De ska kunna hjälpa de studerande och en lärare frågar handledaren vad de har för

matematikkunskaper. Så ska handledaren vara den viktiga länken mellan eleven och läraren. Det är handledaren som är som en drivmotor för den studerande och stödjer och är behjälplig vid lärcentrum. Det går mycket lättare om handledaren kan

matematik, tycker en lärare.

5.1.4 Elever

Antalet elever som lärarna har varierar. De har ett antal studerande som de är

(26)

20

5.1.5 Möjligheter med distansundervisning

Lärarna uppskattar distansstudierna, mycket för att eleverna lär sig att ta ansvar för sina studier och att de lär sig på ett nytt sätt. De måste också ha regelbunden kontakt med sina lärare per telefon vilket innebär att de bygger upp ett förtroende till en annan människa. Telefonsamtalen, att lärarna eller de studerande ringer, tycker de är viktigt. Det ger den studerande en signal om att det är någon som bryr sig om dem och hans/hennes studier, även om de inte alltid pratar matematik. Lärarna som ringer tycker att det känns som att det uppskattas, det ger en effekt hos de studerande, att någon kontrollerar att de verkligen har gjort något.

Lärarna anser också att det ibland kan vara skönt att ha en distans till de studerande. De behöver inte ha den fostrande uppgiften som det ibland kan behövas på

gymnasienivå. T.ex. se till att rasterna inte blir för långa, att de inte ska prata för mycket utan jobba på, och att de inte ska dricka kaffe vid datorerna.

Att ha elever är utvecklande för lärarna. De får finna nya strategier för hur de ska kunna få dem intresserade och hitta nya lösningar för hur de ska få mer laborativt material i kurserna. Teknikerna för samtalet/kommunikationen blir också annorlunda eftersom de aldrig träffar sina elever men ändå har en kontinuerlig kontakt. Lärarna känner en stor frihet i att ha distansstuderande elever, bara kontakten sköts

kontinuerligt.

5.1.6 Hinder i distansundervisningen

Elever drar sig ibland för att ta telefonkontakt. Det kan bero på flera orsaker. Några tycker att det är svårt att ”prata matematik” men det ingår i kursplanen. Då kan de be handledaren faxa över elevens lösning så de kan diskutera denna. Några lärare tycker att det är viktigt med telefonkontakten och ser det som en stor möjlighet för eleverna att klara av kursen. De ringer upp de studerandes lärcentrum en gång i veckan för att kontakten inte ska brytas.

Det är väldigt lätt att något kommer emellan, då studierna störs eller till och med avbryts. Det kan vara att eleverna förflyttas till en annan anstalt som inte har något lärcentrum. Några får depressioner och tar ett uppehåll i studierna under

sjukskrivningen. Eleverna kan bli väldigt otåliga när de inte får svar direkt och kanske har dålig uthållighet och de vill vidare fort men kan inte gå vidare om de stött på ett problem.

Lärarna har även studerande på sitt lärcentrum som de undervisar i matematik. De känner att undervisningssituationen blir annorlunda. De kan arbeta mer laborativt och det går att komma runt problemen på ett annorlunda sätt när lärarna kan läsa av de studerande om det har förstått det de förklarar vilken inte fungerar via telefon. Lärarna kan också ”driva på” de när studerande vilket i distanssituationen blir handledarnas uppgift.

(27)

21

5.1.7 Under kursens gång

Det känns bra att veta att vi kan vara behjälpliga och ge eleverna en möjlighet att få studera, tycker lärarna. De flesta tycker att arbetet är omväxlande eftersom de både har när- och distansstuderande. Under kursens gång har de kontakt med både handledare och de studerande kontinuerligt.

Lärarna skickar studieplaneringen till handledarna på det lärcentrum som de

studerande befinner sig på. Några skickar också med kursmål och betygskriterier. En del lärare betonar att det bara är ett förslag på planering de skickar först. Ofta

revideras den för att det kan vara svårt att avgöra hur lång tid ett visst moment tar för en student. I planeringen ligger också tider för när studiearbeten ska vara inlämnade och när det är prov.

Varje kapitel åtföljs av ett studiearbete som eleven ska genomföra och skicka tillbaka till läraren. Studiearbetet skickas till handledaren på lärcentrumet då eleven anser att det är dags att gå vidare till nästa kapitel. Det är handledaren på lärcentrum som hjälper till att förmedla studiearbetena så att man kan räkna igenom dessa. Tanken med det är att den studerande ska få snabb respons och få möjlighet att se vad han/hon eventuellt behöver arbeta med inför ett prov. När det är klart skickar

handledarna tillbaka studiearbetet och lärarna kan gå igenom det. Vid telefonkontakt med eleven diskuterar lärarna resultatet med dem. Läraren anser att det är ett sätt att minska misslyckanden för de som upplever att matematiken är svår eller de som har dåliga eller svåra erfarenheter från tidigare studier. De flesta elever upplever detta som positivt.

Studiearbeten, de som har dessa, betygsätts inte utan de är mer som en prövning eller ett test. Har några uppgifter gått bra ges tillfälle till uppmuntran även om testet som helhet blivit underkänt om det skulle ha betygsatts, sa en lärare. De är viktigt, tycker läraren, att de första arbetena eleven gör blir positivt uppmuntrande istället för att de får reda på vad som inte är bra eller till och med underkänt.

Undervisningen är individualiserad eftersom planeringen är olika från elev till elev och i viss mån även antalet provtillfällen under kursens gång, samt även hur ofta de vill ha telefonkontakt. Studietakten är det som eleverna helt och hållet påverkar själva. Det är svårt för lärarna att motivera och stödja på distans. Eleverna ges möjlighet att välja ambitionsnivå, en del elever är motiverade och vill vara med och påverka kursupplägg och hur de ska komma fram till målen.

(28)

22

5.2 Matematiklärare 1

5.2.1 Min roll som lärare

Jag har arbetat 6 år som lärare. Det var en kompis som arbetade på ett lärcentrum som berättade hur de arbetade där. Det verkade intressant och jag sökte jobbet. Det är inspirerande att få arbeta som lärare på det sättet jag vill och att arbeta med individen istället för gruppen. Att låta varje person få jobba efter sina egna förkunskaper och förutsättningar och situation så som den ser ut. Vissa elever är jättesnabba och andra långsamma. I en stor klass med 40 elever är det alltid någon som inte får den

uppmärksamhet de behöver. De snabba kan inte arbeta i sin takt och de långsamma inte i sin. Här får alla vara och mötas på sin nivå och arbeta i sin takt.

Min viktigaste roll som lärare är att se eleverna där de är. Det är då jag kan få dem med mig. Har jag för hög nivå eller för låg nivå, tappar jag dem. Antingen känner de sig värdelösa för att jag ställer för höga krav på dem eller om jag ställer för låga krav så tappar de intresset. Det viktigaste, tycker jag, är att hela tiden ha koll på vad de är. Jag ser eleverna som små barn, eftersom de missat stora delar av kunskaperna från skolan. Om jag jämför med när jag jobbade på gymnasieskolan, märker jag att många av dem har haft en trasig uppväxt och missat mycket. Många har blivit vuxna tidigt, de har inte fått vara barn. De hamnar i vissa situationer där de blir barnsliga, för de har inte fått vara barnsliga när de var små.

Eleverna är hur smarta som helst, de har bara inte fått möjlighet att visa det. Jag sätter jättehöga betyg. De flesta är duktiga när de väl sätter sig ner. Bara för att barn inte har fått vara barn och därmed inte fått betyg med sig, betyder inte att de inte kan. På min fritid tänker ofta på mina elever. Om jag möter någon som kanske ser ut att vara en strulpelle på utsidan så kan jag tänka att han bara är en liten pojke inuti. När de kommer in till mig och tar av sig sina tuffa kedjor, skor och kläder så visar de sitt sanna jag. När jag jobbade på gymnasiet, innan jag började jobba här, gillade jag att jobba med tjejer och killar som var annorlunda, om jag får säga så. Jag gillar att jobba med dem som kanske skolkar hälften av gångerna, och att försöka fånga upp dem. Jag gillar utmaningen att försöka få dem att förstå hur viktigt det är att faktiskt lära sig saker och hitta en rytm i vardagen.

Jag har elever i mina ämnen på lärcentrum. De kurser som jag inte är behörig i, har en behörig distanslärare. Då handleder jag dem istället. Hjälper dem att tolka uppgifterna. Jag ser också till att de har rätt material och rätt böcker. Läser de matte sitter de rätt mycket med mig. Just nu har jag åtta killar varav fyra läser matte. Halva min tjänst är distansstudier och resten är här på lärcentrum.

(29)

23

5.2.2 Planering

Jag gör en grovplanering för att säkra ett betygsunderlag med prov och tester. När jag får en ny studerande märker jag efter ett tag hur de tänker, vad de behöver och hur de lättast lär sig. Det vet jag inte i början, utan det förstår jag efter ett tag då jag hört hur de pratar och tänker. Då kan jag ge dem extra material. Till exempel

behöver några se på filmer, andra behöver mycket lösningsexempel för att se hur det stämmer med uppgiften. När jag lär känna dem och när jag vet hur de tänker, då kan jag hitta en planering som är i fas med elevens förkunskaper och förutsättningar. Jag kan individualisera undervisningen på många sätt. Vissa vill ha helt fria händer inom ramen för kursen och själv hitta vägarna. Andra vill att jag säger exakt vad de ska göra, vilken dag de ska göra det. En del behöver bara läsa i en bok för att förstå, andra behöver jättemycket extra uppgifter eftersom de behöver öva och träna mer. Nu finns det många läromedel där man har interaktiva läromedel likt Powerpoint. Det är siffror och tal, men också en röst som talar om hur de ska göra. Det jag jobbar mycket med är Libers experiment bok och till den hör en cd-skiva. Eleverna är förtjusta i den eftersom den är färgrik och har tydliga exempel. Då kan de se ”hur tänker man?”, ” Vilken term delar jag?”. Det visas med färger, väldigt pedagogiskt och långsamt, steg för steg. För varje ny uppgift är det ett nytt ”blad” man bläddrar till. Då förstår de att nu börjar det något nytt. Den är väldigt tydlig, och den

innehåller många olika exempel.

Eleverna kan vara med och påverka. De kan definitivt säga vad de tycker är bra eller vad de önskar. Jag brukar lägga upp det med stora ramar i början. Jag säger till dem att vi jobbar på tills vi lär känna varandra, och tills vi vet bättre hur snabbt, hur mycket och vad vi ska läsa. Eftersom kursen inte är tidsbestämd kan jag lägga upp individuella planer tillsammans med det som är rimlig exempelvis, på tre månader. Vi diskuterar vad som är rimligt per vecka. Om de ska iväg på något, skjuter vi fram det en månad. När det gäller distansundervisning så är det enda eleverna inte kan påverka är platsbesöken. Jag kan inte åka till Stockholm eller Göteborg för att undervisa en vardag.

Vi har lokala arbetsplaner på varje avdelning. Vi utgör själva stommen och eleverna får vara med och tillägga eller ändra och det känns bra att de får vara med. Eleverna får vara med som intern marknadsförare. De berättar ju på avdelningen hur skolan går till. Jag behöver inte informera alla ingående, utan när jag väl kommer och säger: ”Hej, jag skulle vilja”... har de redan hört talas om skolan och säger oftast att det har de hört från en elev. De jobbar väldigt mycket självmant. Det är inte vi som ber dem, utan de gör det. De får vara med och städa lärcentrum, och de får se till att

blommorna inte vissnar. När vi skulle måla om väggarna så fick de måla om väggarna. Vi renoverar lokalen tillsammans.

(30)

24

problem och låta dem sitta och klura med det en stund, något som bryter mönstret. Ibland gör jag så med de som läser språk. Jag kan ge dem en matteuppgift bara för att de ska få göra något helt annat. ”Nu har jag nött glosor i en halvtimme nu tackar jag och går hem”, kan de säga. Men testa detta en stund, så kan jag förhöra dig sen på dina glosor.

Jag använder datorer tillsammans med de som läser på distans. Det skulle fungera utan IT, men det skulle krävas så mycket mer pengar med allt porto för att skicka och dessutom skulle de behöva vänta på svaren. Skickar de in en uppgift kan jag svara på 5 minuter. Utan datorn skulle de ha behövt postat uppgifterna och tills jag rättat och skickat det tillbaka skulle det ha gått en vecka. Mitt jobb skulle bli så mycket svårare och dyrare utan datorn.

5.2.3 Distansundervisning

Innan de börjar studera beställer vi oftast deras betyg om det finns några. Annars vet jag att de inte har något betyg. Mina lärcentrum elever sitter jag med så extremt mycket och då märker jag direkt om de har det svårt. Det är så mycket lättare att jobba och lära någon individuellt, än att ha en hel grupp. Jag sitter bredvid dem och ser hur de räknar och vad de gör. Det är lätt att lära känna dem jämfört med en större grupp. Vi hinner med det.

Den allra första kontakten är egentligen när jag gör upp ett studierum på intranätet via datorn. Programmet liknar Pronto eller First class. Där kan jag lägga upp studiematerial och de kan skicka in och kommunicera med mig skriftligen. Den första kontakten är när jag skriver ett välkomstmeddelande. Andra kontakten är då jag ringer upp och pratar med dem via telefon. Då får jag veta lite mer om den personens tidigare studier. Är eleven behörig? Jag berättar lite om ramarna, vad som krävs och lite skillnader i betyg.

Eleverna jobbar i läroboken och följer den plan som är gjord. En del jobbar

tillsammans med någon annan som går samma kurs eller tar hjälp av någon annan på plats som har läst samma kurs. Andra läser själva. En del läser bara på lärcentrum, en del tycker det är skönt att läsa på rummet. En del tar med sig materialet in och läser på kvällen och helgen. En del tycker om att diskutera talen med mig och ha lite längre samtal och att vi löser uppgifter muntligt tillsammans. En del vill absolut inte läsa något extra, utan bara precis så att jag är nöjd med betygssättningen. Det är också viktigt hur själva lokalen ser ut. På sina ställen är det ett stor rum och små grupprum där de kan sitta själva eller två och två. Jag tycker att det skiljer sig lite åt beroende på hur lokalen ser ut.

Jag vet inte hur många gånger jag har gjort om innehållet i kursen. Det jag i efterhand oftast känner att jag brustit i, är tydligheten. Jag måste alltså förtydliga eller byta ut något beroende på att alla elever är olika. Ett tag hade jag en

(31)

25

istället. De kan se: ok, det är detta jag jobbar efter och det är det detta jag ska uppnå. Det är en faktor som jag har förtydligat.

Under kursens gång är det viktigt att jag finnas där när jag behövs. Några vill knappt prata en gång i veckan, andra vill prata varje dag. Att finnas där och ge snabb

respons är jätteviktigt. Om de hör av sig och jag inte kan svaraprecis då, säger jag att jag hör av mig vid en speciell tid. Vi får ta det imorgon vid halv tio och att hålla den tiden. Det är viktigt att jag håller det jag lovat att göra.

5.2.4 Handledarna

Att kommunikationen mellan mig och handledaren fungerar är viktigt, så att jag vet om det sker någon förändring, om eleven byter avdelning, är isolerad eller om de har svårt för någonting. Det är viktigt att handledaren informerar mig att så jag vet varför eleven inte jobbar lika mycket som tidigare. Relationen med handledaren är alltid jättebra. Jag tror att det är för att vi alla har samma typ av tjänst. De är lika beroende av sina handledare, som jag är av dem. De vet ju vad de vill ha av sin handledare och då ger man ju lika mycket tillbaka. För det mesta är det bra. Är det så att det inte är bra, är det oftast att det är en person som har jättemycket att göra eller har varit ledigt ett tag och därmed inte insatt i situationen.

Jag talar om för handledaren hur jag vill att de ska vara. Det viktigast är att de är där jag inte är, de är mina ögon. Jag får höra vad en studerande gör och jobbar med. Det blir till en känsla när de säger hur det går. Jag ser dem ju inte och det är ju jätteviktigt att de ser. Om någon ska få respons på vad de har gjort, är det jätte ofta som jag säger att nu vill jag att du klappar dem på axeln och säger ”Bra gjort” och då kan handledaren säga att ”Det ska jag göra och så ska jag hälsa ifrån dig”. För jag vill att de ska bli uppmuntrade nu, och det kan inte jag göra, men jag kan jag be handledaren att göra det.

5.2.5 Eleverna

Jag har elever på lärcentrum 20 timmar i veckan, det vill säga halva tiden. Resten av tiden har jag för de distansstuderande och för planering. Jag har ungefär 15 stycken distansstuderande i matematik. Ibland kan det vara färre men det är meningen att det ska vara 15 stycken. En del av distanseleverna tar lång tid på sig för att göra klart en kurs medan andra är jättesnabba.

För att nå de distansstuderande kan jag ringa till deras handledare och be dem att gå fram till eleven och ge honom en klapp på axeln så att de ska känna att de har gjort ett bra jobb. Genom att ge beröm visar jag att jag ser dem. Jag ger dem positiv respons och bollar över fakta till dem för att de ska bekräfta. Du är duktig på

(32)

26

5.2.6 Möjligheter med distansundervisning

Fördelarna med distansstudierna är att de arbetar i sin egen takt. Det är lättare att ta hänsyn till vad som händer. De kan gå in i studierna på sin egen nivå. Ingen slinker emellan, vi ser dem. De lär sig att ta ett eget ansvar, ingen annan än de själva kan göra skolarbetet.

Jag har blivit en noggrannare och bättre lärare, man kan inte vara lat när man undervisar på distans. Jag tycker att alla borde prova det. Jag plockar ut kärnan i varje del. Killar som jag har haft med inlärningssvårigheter eller ADHD brukar säga: så här borde det vara på utsidan, då hade jag klarat det. Nu gör vi ju en sak i taget.

5.2.7 Hinder i distansundervisningen

Jag saknar dynamiken när man sitter med någon och inte kan se hur och vad de gör. Det är lättare för eleverna om de hade kunnat se vad jag gör medan jag förklarar, samt att jag kan se hur eleven gör när de förklarar eller frågar något.

Avhoppen beror ofta på att de egentligen inte är motiverade. Men det kan vara personliga saker som har hänt på utsidan så att de tappar energin, motivationen och lusten. Det kan vara att de kommer på att de inte vill arbeta med det som de hade tänkt från början och då behöver de inte läsa matematik. Det kan vara drogproblem eller att de muckar.

Fungerar inte datorerna så kan de inte skicka in uppgifter eller se filmer. Fungerar inte telefonen så kan vi inte ta kontakt och det skapar irritation. Om de behöver en miniräknare eller grafritare och den inte finns på den anstalten de sitter på, är det ett annat problem. Rätt material till rätt kurs måste finnas.

Det hade varit jättebra med en webkamera för att kunna läsa utav ansiktsuttrycken. Man kan då avgöra om personen har förstått vad jag har sagt lättare. Webkameran innebär också att man kan i realtid kan ta kontakt med eleven, annars är det ofta så att vi har en telefontid som vi har kommit överens om och då kanske de har glömt vad problemet var. Får eleven en snabb respons innebär de att de inte tappar intresset så lätt.

5.3 Matematiklärare 2

5.3.1 Min roll som lärare

Jag har jobbat 4 år som lärare och det här är mitt första lärarjobb. Innan har jag arbetat som chaufför och tagit hand om nyanställda och varit lärare på utbildningar. Jag hamnade här av en tillfällighet. När jag var klar med lärarutbildningen så var det ett ledigt jobb här och jag sökte. Kriminalvården var snabb på att svara, så jag tackade ja. Hade jag väntat lite så hade det kanske dykt upp något annat.