Förslag på vidare forskning

Tidigare forskning som berör orosanmälningar och anmälningsplikt har sällan ett perspektiv från förskollärarnas subjektiva upplevelse eller bedömningsförmåga, vilket den föreliggande studien intresserat sig för och till viss del besvarat. Då denna studie låg inför en tidsram där bland annat urvalet av respondenter var begränsat, ser vi att fortsatt forskning på detta område bör genomföras för att få en mer generaliserbar bild av hur förskollärarna hanterar orosanmälningar och deras upplevelse av detta. Utifrån vårt resultat ser vi också att osäkerhet är något som begränsar förskollärarna i beslutsprocessen och därför är detta ett intressant ämne att undersöka närmare. Att även undersöka när oro finns men en anmälan inte görs ser vi som intressant då vi ser den potentiella skadan för barnet som störst. Vi hade gärna sett forskning om hur samverkan ser ut mellan förskolan och socialtjänsten som också kan ge förslag på förbättringar och lösningar. Ytterligare ett förslag på framtida forskning är att undersöka förskolechefens roll i beslutsprocessen och hur den kan utvecklas för att kunna ge förskollärarna mer stöd.

REFERENSLISTA

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2., uppl.). Studentlitteratur.

Badr, H., Naser, J., Al-Zaabi, A., Al-Saeedi, A., Al-Munefi, K., Al-Houli, S., & Al-Rashidi, D. (2018). Childhood maltreatment: A predictor of mental health problems among adolescents and young adults. Child Abuse & Neglect, 80, 161–171. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2018.03.011

Berger P. L., & Luckmann T. (1966). The Social Construction of Reality: A treatise in the sociology of

knowledge. Penguin Books. Hämtad från:

http://perflensburg.se/Berger%20social-construction-of-reality.pdf

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (andra upplagan). Liber.

Butterfield, L., Borgen, W., Amundson, N., & Maglio, A. (2005). Fifty years of the critical incident technique: 1954-2004 and beyond. Qualitative Research : QR, 5(4), 475–497. https://doi.org/10.1177/1468794105056924

Cocozza, M., Gustafsson, P., & Sydsjö, G. (2007). Who suspects and reports child maltreatment to Social Services in Sweden? Is there a reliable mandatory reporting process?: Hur fungerar anmälningsplikten i Sverige? Vem anmäler, vad anmäls och vilket utfall får anmälningarna?

European Journal of Social Work, 10(2), 209–223. https://doi.org/10.1080/13691450701317996

Geels, A., & Wikström, O. (2006). Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin (5., uppl.). Natur och kultur

Goebbels, A., Nicholson, J., Walsh, K., & De Vries, H. (2008). Teachers’ reporting of suspected child abuse and neglect: behaviour and determinants. Health Education Research, 23(6), 941–951. https://doi.org/10.1093/her/cyn030

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Studentlitteratur.

Larsson, G., & Sorgenfrei, S. (2019). Religion (Första upplagan). Liber.

Lucas, S (2020). Tecken på att barn far illa. Hämtad 8 mars 2021 från: https://www.rikshandboken-bhv.se/livsvillkor/barn-som-riskerar-att-fara-illa/tecken-pa-att-barn-far-illa/#section-23678 Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi lära av forskningen? Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Mosegaard Søbjerg L., Nirmalarajan L., & Villumsen A. M., (2020). Perceptions of Risk and Decisions of Referring Children at Risk, Child Care in Practice, 26:2, 130-145, DOI:

Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400

Socialtjänstlag (SFS 2001:453).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Socialstyrelsen (2014a). Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn - Information för dig som är

anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2014-6-20).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-6-20.pdf

Socialstyrelsen (2014b). Barn som far illa eller riskerar att fara illa - En vägledning för hälso- och sjukvården

samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar (2014-10-4).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-4.pdf

Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. (2015-1-9)

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-9.pdf

Socialstyrelsen (2019). Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa - Nationell kartläggning

2018. (2019-12-6502).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6502.pdf

Svensson, B. (2013). Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö: Utmaningar i ett förebyggande perspektiv. (Doktorsavhandling, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för

hälsovetenskaper) Hämtat från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:607231/FULLTEXT01.pdf

Svensson, B. (2019). Orosanmälan till socialtjänsten. Hämtad 8 mars 2021 från:

https://www.rikshandboken-bhv.se/livsvillkor/barn-som-riskerar-att-fara-illa/orosanmalan-till-socialtjansten/

Svärd, V. (2016). Children at risk? Hospital social workers’ and their colleagues’ assessment and reporting

experiences. (Doktorsavhandling, instituition för social arbete) Hämtat från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/42434/2/gupea_2077_42434_2.pdf Wettergren, Å. (2013). Emotionssociologi (1. uppl.). Gleerups utbildning.

Zielinski, D. (2009). Child maltreatment and adult socioeconomic well-being. Child Abuse &

BILAGA 1. INTERVJUGUIDE

-Hur länge har du arbetat som förskollärare? -Hur många orosanmälningar har du gjort?

-Beskriv en situation där du kände oro och där du gjorde en orosanmälan. Vad var de positiva konsekvenserna kontra de negativa konsekvenserna med att du gjorde en orosanmälan?

Förskollärarnas definition vad oro är, vad är det dem ser/känner

-När känner du oro för ett barn? -Vad är oro för dig?

-Vad tror du din oro kommer ifrån? Biologiskt eller normer?

-Hur upplever du oro i anslutning till en orosanmälan? Hur har oron förändrats under processen? -Skillnad mellan att känna oro och göra en orosanmälan och inte göra orosanmälan? Vart går gränsen?

-Vad har ni för riktlinjer vid oro för ett barn? Som förskollärare i allmänt och på er arbetsplats?

Förskollärarnas beslutsprocess/handlande angående oro

- Vad gör du när du känner oro?

- Tog upp din oro med vårdnadshavarna innan anmälan gjordes? - När tog du beslutet kring att orosanmäla?

- Var det ett alternativ att inte orosanmäla?

- Vad fick dig att fatta beslutet att göra en orosanmälan och varför? - Hur upplever du beslutsprocessen som den ser ut nu?

Konsekvenser och begränsningar

- Finns det några begränsningar som skulle hindra dig att göra anmälan? För dig själv, i omgivningen, arbetsplatsen

-Finns det några begränsningar som skulle göra dig osäker på att göra anmälan? - Vad tror du konsekvenserna blir om anmälan inte görs?

- Har du varit med om att du velat göra en anmälan, med den inte gjorts. Hur har det påverkat dig?

BILAGA 2. KODNINGSSCHEMA

Tema: Identifiering av tecken

Kod Meningsbärande enhet Analys Kopplat till teori

kollega, åtgärd, vårdnadshavare

Man diskuterade ju mycket liksom i

arbetslaget, innan, man gör en sån här anmälan. Ehhm och liksom har ju även, i det här fallet liksom, lyft våran oro med vårdnadshavaren och så men att vi kände väl lite så där att man inte fick kanske liksom den responsen som man önskade från

vårdnadshavaren och så.

Egna åtgärder och kontakt med kollegor och föräldrar.

Diskussioner för bekräftelse i sin oro, grundar sig i en osäkerhet. Men oron är ändå så stark och "säker" att de anmälde och tog upp det med vårdnadshavaren.

Socialkonst., de söker bekräftelse hos de sin plausibilitetsstruktur i sin osäkerhet/oro. Emotionsteorin, osäker på sig själv och sin magkänsla.

Tema: Resonemang vid beslut

Kod Meningsbärande enhet Analys Teori vårdnadshavare-tecken, magkänsla

Nä, ja hur ska jag förklara. Vissa föräldrar behöver ha mer stöd, eh, så det hade vi ju märkt sen tidigare. För jag tänker att alla barn som säger att nån ah ioförsig det gör dom väl inte heller, de kommer väl inte på o säga att någon skulle slå dem, någon förälder. På något sätt så var det en känsla att det här skulle kunna vara sant.

Tecken hos föräldrarna, grund till beslut, bedömning grundat på känsla av

sanning/trovärdighet.Magkänsla som grund till att det skulle kunna va sant, grund till resonemang. Förförståelse om barnets situation kopplat till föräldrarnas situation

Emotionssociologi, dels magkänsla som grund i bedömning.

Tema: Påverkan av beslut

Kod Meningsbärande enhet Analys Teori

kollega, pos, kollega, neg, socialtjänsten

Jag tänker något liknande liksom att man kanske. hade något samarbete, träffades utan att det är skarpt läge, man får, någon relation eller o att man får goda exempel på, eh ah. Det kan ju vi läsa oss till och kanske liksom diskutera sådär eehm andra tillfällen när man har anmält men på nåt sätt blir det lite mer, lite lättare tror, man kanske ändå har sett en person innan eller liksom träffat några, ah på nåt sätt. Det är väldigt mång.. vi diskuterar väldigt mycket. Vi är ju oroade i vissa situationer men det leder ju inte så ofta kanske till en anmälan som det borde kan jag tänka ibland.

Hon pratar både om hur det hade kunnat bli lättare i processen

angående kollegor och socialtjänsten men också hur de gör nu. Samverkan med socialtjänsten för ökat förtroende och tillit, skapa relation till socialtjänsten

Socialkonst., söka nya plausibilitetsstrukturer och relation till socialtjänsten genom samverkan. Emotionssociologi, skapa tillit och förtroende vilket kan öka tendensen att anmäla