6. Diskussioner och slutsatser
6.4. Förslag på vidare forskning
I bakgrundsavsnittet beskrevs att kunskaper om barn med AST och de autistiska dragen, betraktas som väsentligt (Habilitering & Hälsa, 2016; Wing, 2012; Attwood; 2011). Tidigare forskning visade att även förskolepersonal framhöll vikten av att inneha sådana kunskaper (Larsson, 2015; Sarrocchi, 2016). Som framkom utifrån det redogjorda forskningsläget, är det emellertid ett problem att kunskaper om maktrelationer, sociala konstruktioner och diskurser kring barn med AST, inte efterfrågas i lika stor utsträckning som kunskaper om själva diagnosen. Därför finns det ett stort behov av forskning som närmare undersöker hur makt, diskurser och sociala konstruktioner kan te sig kring dessa barn i förskolan. Detta skulle exempelvis kunna undersökas genom enkäter, observationer samt intervjuer med verksam förskolepersonal, inte enbart specialpedagoger.
34
Referenslista:
Antaki, C., Billig, M., Edwards, D., & Potter, J. (2003). Discourse analysis means doing analysis: A critique of six analytic shortcomings. Discourse Analysis Online, 1(1).
Tillgänglig:
http://www.distans.hkr.se/anders/transana_workshop/antakibilligedwardspotter.pdf (Hämtad 2017- 10-21).
Asplid, F. (2015). Hur förskollärare inkluderar barn med autism i förskolan (Kandidatuppsats). Växjö och Kalmar: Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:801666/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-08-30).
Attwood, T. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Bibik, M., Milton, F., Månsson, C., & Svensson, L. (2003). Kvalitet i kvalitativa
undersökningar: En studie av kvalitetsaspekter i den kvalitativa undersökningsprocessen (Kandidatuppsats). Lund: Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1344970&fileOId=24333 27 (Hämtad 2017-10-18).
Bolander, E., & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I: A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 90–114). (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: En sorts metodbok. Lund:
Studentlitteratur AB.
Börjesson, M., & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I: M. Börjesson., & E. Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7–28). Stockholm: Liber.
Cheek, J. (2004). At the Margins? Discourse Analysis and Qualitative Research. Qualitative Health Research, 14(8), 1140–1150. DOI: 10.1177/104973230426682. Tillgänglig:
http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1049732304266820 (Hämtad 2017-10-18).
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Degerbjörk, L. (2014). Närhet- ett sätt att skapa trygghet: En kvalitativ studie om pedagogers bemötande av barn med autism i förskolan (Kandidatuppsats). Umeå: Institutionen för
35
tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:726434/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-08-22).
DiCicco‐Bloom, B., & Crabtree, B. F. (2006). The qualitative research interview. Medical education, 40(4), 314–321. DOI: 10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x/full (Hämtad 2017-10-16).
Dindar, K., Lindblom, A., & Kärnä, E. (2017). The construction of communicative
(in)competence in autism: a focus on methodological decisions. Disability & Society, 32(6), 868–891. DOI: 10.1080/09687599.2017.1329709. Tillgänglig:
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09687599.2017.1329709 (Hämtad 2017-10-16).
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm:
Ordfront förlag.
Eidevald, C. (2011). Anna bråkar!: att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber.
Engstrand, R. Z., & Roll-Pettersson, L. (2014). Inclusion of preschool children with autism in Sweden: Attitudes and perceived efficacy of preschool teachers. Journal of research in special educational needs, 14(3), 170–179. DOI: 10.1111/j.1471-3802.2012.01252.x.
Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-3802.2012.01252.x/full (Hämtad 2017-10-16).
Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis: The Critical Study of Language (2:a uppl.). London & New York: Routledge.
Fairclough, N. (1993). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fairclough, N. (2015). Language and Power (3:e uppl.). London & New York: Routledge.
Forsstrand, J., & Wiig, L. (2015). “Att ingå i en grupp där det finns möjlighet att få sina behov tillgodosedda”: verksammas resonemang om inkludering i förskolan
(Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41151/1/gupea_2077_41151_1.pdf (Hämtad 2017-10-09).
Foucault, M. (2016). 22 January 1975. In: V. Marchetti., & A. Salomoni (Ed.), Abnormal:
Lectures at College de France,1974–1975 (s. 55–79). London & Brooklyn: Verso Books.
36
Foucault, M. (1980). Power/Knowledge: Selected Interviews and Other Writings 1972–1977.
New York: Random House USA Inc.
Foucault, M. (1976/2002). Sexualitetens historia: Band 1, Viljan att veta. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos.
Foucault, M. (1961/2010). Vansinnets historia under den klassiska epoken (6:e uppl.). Lund:
Arkiv förlag/A-Z förlag.
Fransson, S., & Stagnemo, G. (2012). Aspergers Syndrom – En konstruktion i text: En textanalys av självbiografiska böcker (Kandidatuppsats). Norrköping: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier – ISV LiU Norrköping, Linköpings universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:709343/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-10-04).
Gergen, K. J. (2001). Social Construction in Context. London: SAGE Publications.
Hacking, I. (1999). The Social Construction of What?. London: Harvard University Press.
Hallgren, E., & Johansson, M. (2007). Mångfald: En diskursanalys av ett begrepp i tiden (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4507/1/E%20Hallgren%20M%20Johansson.pdf (Hämtad 2016-08-30).
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa?: Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 299).
Göterborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22776/2/gupea_2077_22776_2.pdf (Hämtad 2017-11-16).
Hodges, B. D., Kuper, A., & Reeves, S. (2008). Discourse analysis. Bmj, 337(aug07_3), 570–
572. DOI: 10.1136/bmj.a879. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/23156530_Discourse_analysis (Hämtad 2017-10-18).
Howarth, D. (2007). Diskurs. Stockholm: Liber.
Johansson, C. (2012). Den meningsbärande diagnosen: En intervjustudie om den
neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans praktik (Magisteruppsats). Göteborg:
37
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30770/1/gupea_2077_30770_1.pdf (Hämtad 2017-10-09).
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB.
Karlsson, A., & Karis, E. (2010). Att skapa ett syndrom: Aspergers syndrom konstruerat enligt fyra olika diskurser (Masteruppsats). Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1545726&fileOId=15457 29 (Hämtad 2017-10-10).
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I: J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s. 47–69). Stockholm:
Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Larsson, A-L. (2015). Inkludering av barn med autism i förskolan: Pedagogers upplevelser gällande bemötande och stöd för barn med autism i förskolan (Masteruppsats). Uppsala:
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:839118/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-08-30).
Lundby, G. (2002). Livsberättelser och terapi: Om nyskrivning av historier och ett narrativt arbetssätt. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundgren, E., & Hedblom, J. (2013). Jag är inte som du – döm mig inte: En studie om att integrera barn med autism i förskolan (Kandidatuppsats). Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:696313/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-08-22).
Marklund, A. (2014). Pedagogers uppfattningar om och förhållningssätt gentemot barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Kandidatuppsats). Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:780981/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-10-09).
38
Markovic, I., & Nilsson, N. (2016). En inkluderande förskola: En studie om förskollärares arbete med hänsyn till barn med autism (Kandidatuppsats). Malmö: Institutionen Barn-unga-samhälle, Malmö högskola. Tillgänglig:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/20883/examensarbete%3bIsabella%20Markovic%
20%26%20Nicole%20Nilsson.pdf?sequence=2&isAllowed=y (Hämtad 2016-08-30).
O’Dell, L., Bertilsdotter Rosqvist, H., Ortega, F., Brownlow, C., & Orsini, M. (2016). Critical autism studies: exploring epistemic dialogues and intersections, challenging dominant
understandings of autism. Disability & Society, 31(2), 166–179. DOI:
10.1080/09687599.2016.1164026. Tillgänglig:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09687599.2016.1164026?scroll=top&needAcce ss=true (Hämtad 2017-10-16).
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 (Hämtad 2017-09-29).
Qu, S. Q., & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative research in accounting & management, 8(3), 238–264. DOI: 10.1108/11766091111162070. Tillgänglig:
http://www.emeraldinsight.com/doi/abs/10.1108/11766091111162070 (Hämtad 2017-10-18).
Rapley, M. (2004). The Social Construction of Intellectual Disability. Cambridge: University Press.
Sarrocchi, M. (2016). Arbetet med autistiska barn och inkludering i förskolan: En studie av fyra förskollärares syn på arbetet med inkludering av barn med autism i förskola
(Kandidatuppsats). Stockholm: Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1062240/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-10-09).
Timonen, Å., & Ekelund, L. (2016). Framgångsrika strategier i förskolan i mötet med barn med autism: En intervjustudie om förskollärares erfarenheter (Magisteruppsats). Eskilstuna och Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:939601/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-10-09).
39
Tøssebro, J., & Lundeby, H. (2002). Å vokse opp med funksjonshemming: de første årene.
Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widdowson, H. G. (1995). Discourse analysis: a critical view. Language and Literature, 4(3), 157–172. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/096394709500400301 (Hämtad 2017-10-21).
Wing, L. (2012). Autismspektrum: Handbok för föräldrar och professionella (2:a uppl.).
Lund: Studentlitteratur AB.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur AB.
Internetkällor:
Autism- och Aspergerförbundet. (u.å.). Diagnoser. Hämtad 2017-10-05, från http://www.autism.se/diagnoser
Habilitering & Hälsa. (2016). Autismforum. Hämtad 2017-09-29, från http://habilitering.se/om-autism
Hjärnfonden. (2015). Autismspektrumtillstånd. Hämtad 2017-09-29, från http://www.hjarnfonden.se/wp-content/uploads/2015/03/AST.pdf
40
Bilaga 1 E-post
Hej!
Jag heter Nils Eriksson och studerar just nu min sista termin på förskollärarprogrammet vid Umeå universitet. Under oktober och november månad kommer jag att skriva mitt
examensarbete, som jag har tänkt ska beröra området barn i behov av särskilt stöd, med fokus på barn med autismspektrumtillstånd. I min studie har jag tänkt intervjua specialpedagoger (med inriktning mot förskolan) om deras tankar och reflektioner kring hur barn med autismspektrumtillstånd föreställs, konstrueras och bemöts i förskolans verksamhet, tillika vilka maktförhållanden som (eventuellt) råder kring dessa barn i förskolan. Lite förenklat ämnar jag att studera vilka sätt att tala om och förstå barn med autismspektrumtillstånd som finns i förskolan, ur en specialpedagogs perspektiv. Jag undrar om du skulle vara intresserad av att bli intervjuad av mig under 30–60 minuter och besvara några frågor kring detta
ämnes/forskningsområde? Jag tänker mig att jag ska samla in data (det vill säga intervjua) under de två första veckorna i oktober, ifall förutsättningarna är goda.
Tack så mycket på förhand!
Med vänligaste hälsningar, Nils
41
Bilaga 2 Informationsbrev
Detta är ett informationsbrev till dig som respondent (du som blir intervjuad av mig). Brevet innehåller all nödvändig information du behöver för att kunna lämna ditt samtycke till att genomföra intervjun.
Jag heter Nils Eriksson och studerar just nu min sista termin på förskollärarprogrammet vid Umeå universitet. Under oktober och november månad 2017 kommer jag att skriva mitt examensarbete. Detta arbete har jag tänkt ska beröra området barn i behov av särskilt stöd, med fokus på barn med autismspektrumtillstånd. Syftet med min studie är att bidra med en fördjupad bild av hur diskurser (bestämda sätt att tala om och förstå) och makt kan komma till uttryck kring barn med autismspektrumtillstånd i förskolan. Detta med utgångspunkt i hur några yrkesverksamma förskollärare och specialpedagoger skildrar ämnet. De frågeställningar som kommer att lyftas under intervjun, ämnar till att försöka synliggöra hur barn med
autismspektrumtillstånd föreställs och konstrueras, tillika vilka maktrelationer och
förhållningssätt som präglar dem, i förskolans verksamhet. Intervjun syftar till att mynna ut i en samling av data som kommer att ha stor betydelse för studiens resultat.
Den tid som jag beräknar att intervjun kommer att ta, är mellan 30–60 minuter. Jag har förberett ett antal frågor till intervjun. För att datainsamlingen ska bli så omfattande som möjligt, kommer jag att spela in intervjun via min mobiltelefon. Ingen annan än mig själv kommer att lyssna på det inspelade materialet, som kommer att förstöras efter att intervjun är transkriberad och resultaten redovisade i studien. Resultaten kommer att presenteras på ett sådant sätt att det inte är möjligt att identifiera vem eller vilka som har sagt vad under intervjuerna. Detta kommer att tas i beaktande bland annat genom att du som blir intervjuad, tilldelas ett fiktivt namn. Utifrån den transkriberande texten, kommer jag att citera yttranden som gjorts av dig som respondent. Detta med syftet att sätta dem i relevanta sammanhang, tillsammans med vad tidigare forskning och akademisk litteratur säger om forskningsområdet.
Den transkriberande texten kommer, liksom det inspelade materialet, enbart att vara i min ägo och inte spridas på något sätt.
Du som blir intervjuad har alltid möjlighet att vända dig till mig så fort du undrar över något.
Du har också rätt att, närhelst du önskar, avbryta din medverkan i studien.
42
Nedan redogör jag för de fyra forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2002) som jag har att förhålla mig till:
Informationskravet handlar om att informera dig om syftet med den här kandidatuppsatsen, som är att bidra med en fördjupad bild av hur diskurser och makt kan komma till uttryck kring barn med autismspektrumtillstånd i förskolan (se ovan). Du medverkar i intervjun helt
frivilligt och har rätt att närhelst avbryta din medverkan.
Samtyckeskravet handlar om att du som blir intervjuad behöver lämna ditt samtycke till mig som intervjuar. Du har rätt att själv bestämma över din medverkan.
Konfidentialitetskravet handlar om att alla uppgifter som framkommer beträffande dig som respondent, kommer att hemlighållas och förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet handlar om att insamlade uppgifter om enskilda individer, endast får användas i forskningsändamål och inte för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga ändamål.
Kontaktuppgifter till mig:
E-mail: XXXXXXXXXXXX Mobilnummer: XXX–XXXXXXX Referens:
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
43
Bilaga 3 Intervjuguide
Intervjufrågor till specialpedagoger om barn med autismspektrumtillstånd (AST):
Uppvärmningsfrågor:
Hur länge har du arbetat som specialpedagog (med inriktning mot förskolan)?
Berätta hur en situation kan se ut för dig när du blir inkallad till en förskoleavdelning/ett arbetslag som har att göra med ett barn med AST.
Vilken typ av stöd och vägledning brukar förskolepersonal vilja ha av dig?
Område: Föreställningar om barn med AST
Hur upplever du att förskolepersonal allmänt skildrar ett barn med AST?
Ge exempel på vad förskolepersonal kan beskriva som problematiskt eller svårt med ett sådant barn.
Hur upplever du att övriga barn i en grupp allmänt skildrar ett barn med AST?
Ge exempel på vad övriga barn i en grupp kan beskriva som problematiskt eller svårt med ett sådant barn.
Område: Maktrelationer och förhållningssätt
Berätta vad du har kunnat se i (eventuella) observationer av hur olika interaktioner kan komma till uttryck, mellan å ena sidan ett barn med AST och å andra sidan
förskolepersonal samt övriga barn.
Hur upplever du att vuxna brukar bemöta barn med AST?
Hur upplever du att en barngrupp brukar bemöta barn med AST?
I vilken grad anser du att barn med AST är inkluderade i verksamheten? Exkluderade?
I förhållande till övriga barn?
I vilken utsträckning anser du att förskoleverksamheten försöker anpassa sin verksamhet och sina förhållningssätt samt ageranden gentemot dessa barn?
Område: Normer och värderingar
Vilka normer, värderingar och förväntningar anser du har betydelse för hur barn och förskolepersonal förhåller sig till och skapar sina bilder av barn med AST?
Ge exempel på vad vuxna och andra barn kan uppfatta som ”avvikande” med dessa barn.
44
Upplever du att barn med AST brukar bli föremål för ”korrigering” på något sätt? I så fall hur? Blir de korrigerade när de inte lever upp till hur de förväntas vara och agera?
Är det okej om jag återkommer med eventuella funderingar och tankar utifrån det vi pratat om? Är det något du vill tillägga? Har du några frågor och funderingar? Är det något som du tycker att jag har missat och behöver ta med mig?
45
Bilaga 4 Socialkonstruktionism vs. Realism/kognitivism
Några författare jämför socialkonstruktionismen med rivaliserande teorier. Börjesson (2003) ställer socialkonstruktionismen i kontrast till realismen, vilket författaren även definierar som det vetenskapsoptimistiska perspektivet. Enligt Börjesson (2003) utgår realismen från att människans psykologiska, biologiska och sociala natur existerar dolt inom verkligheten, i väntan på att bli upptäckt. Tilltron är därför stor till vetenskapliga institutioners och professionella människovetares förmågor att komma med relevanta lösningar på sociala problem (Börjesson, 2003). Författaren belyser realismens behov av att: ”konstanthålla både avvikelsernas och normalitetens faktiska essens: människans natur.” (Börjesson, 2003, s. 50).
Winther Jørgensen och Phillips (2000) problematiserar relationen mellan å ena sidan socialkonstruktionismen och å andra sidan kognitivismen. De framhäver att:
I kontrast till kognitivismen argumenterar socialkonstruktionismen [...] för den sociala
konstruktionen av attityder, sociala grupper och identiteter. Socialkonstruktionismen avvisar det kognitivistiska försöket att förklara attityder och handlingar utifrån underliggande sinnestillstånd eller mentala processer. I stället för att uppfatta psykologiska processer som privata mentala aktiviteter, som skapas av individuell informationsbearbetning, uppfattar socialkonstruktionsismen dem som sociala aktiviteter. Dessutom ser de inte attityder som stabila mentala dispositioner (som individen ”äger”) utan som produkter av social interaktion. (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.
103).