Denna studie har fokuserat på fritidslärares syn på elevers sociala relationer i fritidshemmet. Alltså studien begränsar sig till fritidslärares perspektiv. Det skulle varit intressant att jämföra pedagogers och elevers syn kring sociala relationer i fritidshemmet. Vidare forskning skulle kunna göras i form av en liknande studie fast utifrån elevers perspektiv. Hur uppfattar elever relationsskapandet på fritidshemmet? En vidare forskning skulle kunna jämföra
fritidslärarperspektiv och elevperspektiv. Vidare forskning skulle också kunna göras om hur fritidslärare arbetar med elevers sociala relationer i praktiken.
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om fritidslärares syn på sociala relationer mellan elever i fritidshemmet. Utifrån studieresultat kan jag dra slutsatser att elevers sociala relationer och relationsskapande är viktiga inslag i fritidshemmet. Att
relationsarbete är ett komplex och krävande arbete, då informanterna talade om olika faktorer och arbetsmetoder som gynnar elevers relationsskapande. Informanterna nämnde trygghet, tillhörighet, förståelse och kommunikation. Informanterna ansåg att elevers sociala relationer skapas, utvecklas, bevaras och gynnas genom olika aktiviteter. Enligt informanterna de mest framgångsrika arbetssätten för att motverka social exkludering är att observera elever, att utgå från regeln att alla får vara med samt att se och bekräfta varje elev. Mina slutsatser är att fritidslärarens närvaro, deltagande i olika aktiviteter, att stötta, vägleda och bekräfta varje elev
35 är främjande för elevers relationsskapande. Själv anser att det är viktigt att se och bekräfta eleven för att kunna närma sig elevperspektiv. På så sätt kan fritidslärare utgå från elevers perspektiv för att stödja elevers sociala relationer.
Studien lyfter en viktig del i fritidshemmens uppdrag och fritidslärares arbetsdag nämligen elevers sociala relationer. Vilket hör till de viktigaste uppdragen för fritidshemmen, att stimulera och förstärka elevers utveckling av sociala förmågor samt att arbete med elevers sociala relationer och med hur elever fungerar som grupp (Skolverket, 2019). Genom att framhäva vikten av fritidslärares arbete med elevers sociala relationer lyftes fritidslärares yrkesprofession. Studieresultat är förenliga med styrdokumenten föreskrifter och tidigare forskning. Jag menar att i studien redogörs en viktig aspekt för professionen.
Studien har givit mig en bredare förståelse kring vikten av elevers sociala relationer i fritidshemmet. Genom studieresultat fick jag en djupare förståelse kring fritidslärarens syn på sociala relationer mellan elever, samt hur arbetar fritidslärare för att stödja elever att skapa och upprätthålla goda relationer i fritidshemmet. Denna kunskap kommer jag att ta med mig i min framtida yrkesroll.
36
Referenser
Andersson, B. (2020). Fritidshemmets utveckling ur ett styrningsperspektiv. Fritidshemmets
pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups
Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik- i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press
Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens: Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga”. Utbildning och Demokrati, 24(3), 49–63. Från portal.org/smash/get/diva2:915784/FULLTEXT01
Aspelin, J, & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Pedagogisk
forskning i Sverige, 22(3–4), 159–165.
Aspelin, J, & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik: En studie av barns
relationsarbete i skolan (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet Från
https://core.ac.uk/download/pdf/16321236.pdf
Braun, V, & Clarke, A. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77–101.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber. Buber, M. (2011). Det mellanmänskliga. Ludvika: Dualis.
Dahl, M. (2011) Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och
alliansbildning i egenstyrda aktiviteter (Licentiatavhandling). Göteborg: Göteborgs
universitet. Från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:457472/FULLTEXT01 Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika
relationer. Avhandling Kalmar: Linnéuniversitetet. Från http://lnu.diva- portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf
Dahl, M. (2020). Ett relationellt perspektiv på lärares arbete i fritidshem. Fritidshemmets
pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups.
Elvstrand, H, & Lago, L. (2016). Elevers sociala relationer i fritidshem. KAPET Karlstads
37 Elvstrand, H. (2020). Barns rättighet och delaktighet i fritidshem. Fritidshemmets pedagogik i
en ny tid. Malmö: Gleerups
Fejes, A, & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gustafsson Nyckel, J. (2020). Vägen mot det undervisande fritidshemmet. Fritidshemmets
pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte: Läraren, fritidspedagogen och samverkan, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Ihrskog, M. (2006). Kompisar och kamrater: Barns och ungas villkor för relationsarbete i
vardagen. Växjö: Växjö universitet.
Ihrskog. M. (2011). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt, & J. Johansson, J. (1986). Från arbetsstuga till fritidshem: ett bidrag till fritidshemmets
historia: Kompletterande material till det pedagogiska programmet för fritidshem. 1.
Uppl. Stockholm: Liber.
Johansson, B, & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5:e upplagan). Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Jonsson, K. (2018). Socialt lärande: arbetet i fritidshemmet. (Licentiatavhandling). Västerås: Mälardalens högskola. Från http://mdh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1231356/FULLTEXT03
Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. (Malmö Studies in Educational Sciences, 35) Malmö Högskola.
Kvale, S, & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mattila, L. (2012). Att förebygga livslångt utanförskap. En handbok för vuxenvärlden runt
utsatta barn och ungdomar. Uddevalla: Lasse Mattila.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Malmö: Studentlitteratur.
Pihlgren, A. S. (red.) (2011). Fritidshemmet – fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Pálsdóttir, K. (2012). Care, learning and leisure: the organisational identity of after-school
centres for six-to nine-year old children in Reykjavík. (Doktorsavhandling): University
38 Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning Rapport
2010:3. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2014). Från huvudmannen till klassrummet: Tät styrkedja viktig för
förbättrade kunskapsresultat: Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen. Från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrap porter/arsrapport-2014.pdf
Skolinspektionen. (2018). Undervisning i fritidshemmet. (Granskningsrapport 2016:207). Stockholm: Skolinspektionen.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 20 mars, 2020, från Utbildningsdepartementet,https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2016). Fritidshemmet: Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket. Hämtad 12 mars, 2020, från Skolverket,
htps://www.skolverket.se/getFile?file=3720
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Hämtad 20 mars, 2020, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2020). Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2019/20. Hämtad 20 mars, 2020, från Skolverket, https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande- statistik/2020/pm---elever-och-personal-i-fritidshemmet-lasaret-2019-20
Söderman Lago, L., & Elvstrand, H. (2019). Kamratrelationer i fritidshemmets uppdrag och praktik. Helene Elvstrand, Maria Simonsson och Lina Söderman Lago. (s. 69–89). Lund: Studentlitteratur AB.
UNICEF. (2018). Barn i socialt utanförskap halkar efter i samhället. UNICEF. Hämtad 2 mars, 2020, från UNICEF, https://unicef.se/fakta/barn-i-socialt-utanforskap
Bilaga 1
.
Missivbrev Hej!Jag är en student på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linköpings Universitet. Just nu skriver jag mitt examenarbete som handlar om att öka kunskaper om fritidslärarens syn på sociala relationer bland elever i fritidshem. Jag behöver därför din hjälp för att samla in data till mitt arbete.
Intervjun kommer att ske på din arbetsplats/Mensseger/Skype och genomföras med hjälp av röstinspelning, den består av 17 frågor och det förväntas ta cirka 30 min. I arbetet tillämpas Vetenskapsrådet forskningsetiska principer som innebär:
• Ditt deltagande är frivillig, du kan avbryta när som helst. • Anonymitet, informantens namn kommer inte att användas
• Insamlade data kommer användas enbart till detta arbete, därefter kommer den att raderas
Jag hoppas att vi kan boka in ett möte snart, jag är öppen för olika lösningar med tanke på rådande omständighet vi kan även ta mötet via Skype, Messenger eller telefon.
Hör gärna av er om ni har några frågar eller funderingar kring intervjun. Med vänliga hälsningar
K. Nygårds
Kontaktuppgifter:
Karima Nygårds 0707287156 karimanygards@yahoo.se
Bilaga 2. Intervjuguide
1. Skulle du kunna berätta lite om dig själv/din yrkeserfarenhet som fritidslärare? • Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du jobbat som fritidslärare? • hur ser ert fritidshem ut?
▪ Avdelningar ▪ elevgrupper/ålder ▪ antal inskrivna elever
• hur många år har du arbetat på det här fritidshemmet? Fritidslärarens syn på elevers sociala relationer:
2. Hur ser du på elevers sociala relationer på ert fritidshem?
3. Hur skulle du kunna beskriva goda sociala relationer bland elever på ert fritidshem? 4. Anser du att det är av stor vikt att arbeta med elevers sociala relationer på ert fritidshem?
• Ja: på vilket sätt anser du att det är av stor vikt?
• Nej: av vilken anledning anser du inte att det är av stor vikt? 5. Hur uppfattar du din roll i elevers relationsskapande?
6. Vilka kompetenser anser du, att en fritidslärare bör ha för att kunna främja elevers sociala relationer? Relationsskapande på fritidshem
7. Tycker du att fritidshem är central/viktig arena för elevers relationsskapande? • Ja: på vilket sätt anser du detta?
• Nej: av vilken anledning anser du inte detta?
8. På vilket sätt skapar du relationer med eleverna på ert fritidshem?
9. Hur arbetar ni på ert fritidshem för att elever kan skapa, upprätthålla och utveckla sina sociala relationer?
10. Vilka förutsättningar finns det på ert fritidshem i avsikt att gynna elevers relationsskapande Fritidslärarens arbete med elevers sociala relationer.
11. Kan du berätta om ert arbete för att motverka social exkludering på ert fritidshem? 12. Hur arbetar ni med sociala relationer så att alla elever känner sig inkluderade? 13. Brukar ni ha i åtanke-inkludering, vid planering av aktiviteter?
• Ja: på vilket sätt? • Nej: varför inte?
14. Skulle du kunna berätta om vilka metoder använder ni för att stärka elevers sociala relationer på ert fritidshem?
15. På vilket sätt anser ni att eleverna har möjligheter till relationsskapande på ert fritidshem? 16. Vilka faktorer som du anser ha en direkt inverka på elevers relationsskapande på ert fritidshem? 17. Är det något annat om elevers sociala relationer på fritidshem som du vill tillägga?