5. Resultat och analys
7.1 Förslag på vidare forskning
Förslag på en framtida studie är att undersöka ungdomar i ett aktivt narkotikabruk för att få en inblick i deras tankar och attityder. Det hade även varit intressant att ta reda på hur föräldrar till ungdomar i ett aktivt narkotikabruk resonerar. På så sätt hade man kunnat öka förståelsen kring ungdomar och öka möjligheterna till att arbeta mer effektivt med målgruppen.
Ett annat förslag på vidare forskning är att studera hur situationen och uppfattningarna ser ut i en annan kommun av liknande storlek. Detta skulle även bidra till möjligheter till en jämförande studie mellan olika kommuner. På vis kan man ta lärdom av varandra, hur kommer det sig att det funkar så bra eller dåligt i den här kommunen och hur skulle vi kunna nyttja detta i vår kommun?
36
Referenslista
Brottsförebyggande rådet, Polisen och Sveriges kommuner och landsting. (2016). Samverkan i
lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 2). Mamö: Liber AB.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019 (CAN rapport 180). Hämtad från >
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019.pdf<
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2019). Skolelevers drogvanor 2019 (CAN rapport 187). Hämtad från >
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-187-skolelevers-drogvanor-2019.pdf<
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2019). Ny ANDT-strategi från 2021. Hämtad 200318 från >https://www.can.se/nyheter/ny-andt-strategi-fran-2021/<
Danermark, B. (2000). Samverkan - himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Gothia.
Ejrnaes och Kristiansen (2013) Perspektiv på sociala problem i USA och Skandinavien. I A. Meeuwisse och H.Swärd (red) Perspektiv på sociala problem. (upl. 2. s. 76-94). Stockholm: Natur och kultur.
Ek, H., Isaksson, J. & Eriksson, R. (2017). Professioner, makt och samverkan mellan
myndigheter. Socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan.
Socialvetenskaplig tidskrift. 24(1) s.59-77.
Ek, T. (Producent). (2019, 2 december). Allt fler knarkbrev hittas i Kiruna. [Radio]. Hämtad 200312 från >https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=7356551<
Finansdepartementet (2015) Demografins regionala utmaningar (SOU 2015:101). Stockholm: Elanders Sverige AB.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Narkotikabruk bland skolungdomar.
Hämtad 200211 från > https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol- narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/utvecklingen-av-bruket/narkotikabruk-bland-skolungdomar/<
Folkhälsomyndigheten. (2019). Den svenska narkotikasituationen 2019. Hämtad 200315 från > https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/?pub=66860<
37
Folkhälsomyndigheten. (2019). Bruket i den allmänna befolkningen. Hämtad 200405 från
> https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning- tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/utvecklingen-av-bruket/bruket-i-den-allmanna-befolkningen/<
Goldberg, T. (2012). Vad händer om vi legaliserar narkotika? Socialvetenskaplig tidskrift. 2012(1). s. 56-64.
Guttormsson, U. & Zetterqvist, M. (2019). Det går uppåt i åldrarna - Substansdebut bland
skolungdomar 1999–2019. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research. 15(9) s.1277-1288. DOI: 10.1177/1049732305276687
Jakobsson, M. (2015). Röka, kröka och knarka 2014 - Användningen av droger bland
gymnasieungdomar i Norrbotten 2014. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Kiruna Kommun (2019) Drogförebyggande arbete och missbruk. Hämtad 200503 från >https://www.kiruna.se/Kommun/Stod-omsorg/Drogforebyggande-arbete-och-missbruk/< Kiruna Kommun (2020) Grundskolor i kommunal regi. Hämtad 200503 från
>https://www.kiruna.se/kommun/Barn-utbildning/Grundskolor-i-kommunal-regi/<
Lalander, P. & Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leifman, H. & Henriksson, C. (2013). Ungdomar som använder nätdroger – vilka är de?
Empiriska analyser av skolelevers drogvanor med fokus på nätdroger. Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Lindberg, K. (2009). Samverkan. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Linder, A. & Ek, T. (Producent). (2019, 17 november). Narkotikabrotten femdubblade. [Radio]. Hämtad 200312 från
>https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=7345182<
Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. (2007). Strategi för
samverkan: kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling. Hämtad från
>http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/340/42.pdf<
38
Regeringen, Socialdepartementet. (2015). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning-
och tobakspolitiken 2016-2020. Mål och insatsområden. Regeringens skrivelse 2015/16:86.
Hämtad från
>https://www.regeringen.se/496927/contentassets/67d027e1eb684f2db2f537ce54f479aa/rk_2134
0_socialdep_folder_tillg_web.pdf<
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2007). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet
med människor. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Skolverket. (2019). Rätt att få hjälp i skolan. Hämtad 200405 från https://www.skolverket.se/for-
dig-som-ar.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/ratt-att-fa-hjalp-i-
skolan?fbclid=IwAR1UEX_izj6c09VnLNOPuWJ-mKFNhQyYF7F7zq7RvCPkVNgUOI9IqfT8k_c
Socialdepartementet. (2016). Svensk narkotikapolitik - en narkotikapolitik baserad på mänskliga
rättigheter och jämlik hälsa. Hämtad från
>https://www.regeringen.se/496f5b/contentassets/efbfca69b4d6475b938df329235a1378/rk_2116
4_broschyr_narkotika_a4_sv_3_tillg.pdf<
Socialstyrelsen. (2013). Samverka för barns bästa: en vägledning om barns behov av insatser
från flera olika aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-8-1.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Sociala insatsgrupper: lokal samverkan för att förhindra ungdomar från
att begå brott. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-2-11.pdf
Socialstyrelsen. (2019). DUDIT - Drug Use Disorders Identifications Test. Hämtad 200405 från > https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dudit-drug-use-disorders-identification-test/<
Sorbring, E., Andersson, Å. & Molin, M. (2014). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en
inspirations- och metodbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Stridsman, J. (2019, 6 december). Elev påverkad i skolan – fick föras till sjukhus. Sveriges
Television. Hämtad 200312 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/elev-paverkad-i-skola-fick-foras-till-sjukhus
Strolin-Goltzman, J., Kollar, S., & Trinkle, J. (2010). Listening to the Voices of Children in Foster Care: Youths Speak Out about Child Welfare Workforce Turnover and Selection. Social
Work. 55 (1), s. 47-53. DOI: 10.1093/sw/55.1.47
Tengström, A. & Gunnarsson, M. (2012). Ungdomar. I S. Alborn & C. Fahlke. Handbok i
39
Weinstein, E. (2018). The social media see-saw: Positive and negative influences on adolescents’ affective well-being. New media & Society, 20(10) s. 3597–3623. DOI:10.177/14614481875634
40
Bilaga 1
Intervjuguide
BAKGRUND
1. Vad har du för utbildning?
2. Vad är din yrkestitel och hur länge har du arbetat i din nuvarande yrkesroll?
3. Vad har du för arbetsuppgifter?
4. Vilken åldersgrupp arbetar du främst med?
- Hur länge har du arbetat med den åldersgruppen?
TIDIGARE
5. Upplever du att det skett någon förändring i ungdomars narkotikabruk de senaste 5 åren?
- Hur har förändringen sett ut för ungdomarna 12-16 år?
6. Hur har arbetet med ungdomar som har ett aktivt narkotikabruk sett ut tidigare?
7. Hur har arbetet med ungdomar som är i riskzonen för narkotikabruk sett ut tidigare?
IDAG
8. Hur ser arbetet med de ungdomar som har ett aktivt narkotikabruk ut idag? - Upplever du att arbetet bedrivs framgångsrikt? På vilket sätt?
9. Hur ser arbetet med preventiva insatser för ungdomar i riskzon ut idag? - Hur fångar man upp dessa ungdomar?
10. Finns det någon samverkan mellan olika aktörer i arbetet med ungdomar? - Hur ser den samverkan ut?
- Upplever ni att samverkan bedrivs på högre nivå? Ex. bland chefer och mellan verksamheter/organisationer.
- Upplever ni att samverkan är framgångsrik? Varför/varför inte?
11. Har du någon uppfattning om huruvida narkotikabruket hos ungdomar har ökat lokalt eller även nationellt?
FRAMTIDEN
12. Hur tänker du att arbetet kring ungdomarna med aktivt narkotikabruk och de som är i riskzonen skulle kunna bedrivas på bästa sätt framöver? - Vilka möjligheter finns för att bedriva arbetet på bästa sätt? - Vilka svårigheter finns för att bedriva arbetet på bästa sätt?
13. Finns det något som vi har missat att fråga om, som du tycker är viktigt att vi får med i vår studie?
41
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej!
Vi är två socionomstudenter som läser termin 6 vid Umeå universitet. I vår utbildning ingår ett examensarbete, där vi valt att skriva om ungdomars narkotikabruk i Kiruna. Syftet med studien är att undersöka hur professionella: socialsekreterare, polis, folkhälsostrateg och skolkurator
resonerar och arbetar kring narkotikabruket hos ungdomar, 12-16 år, i Kiruna. Studien syftar även till att undersöka hur de professionella anser att arbetet med ungdomarna skulle kunna utvecklas och förbättras i framtiden.
Under senaste året har det rapporterats kontinuerligt i media om narkotikabruket i Kiruna. I ett reportage av Linder och Ek (2019) i P4 Norrbotten framkommer hur narkotikabrotten i Kiruna femdubblats under de senaste 5 åren och således toppar Kiruna statistiken för narkotikabrott i Norrbotten. Vidare redogör Stridsman (2019), i en artikel på Sveriges televisions hemsida, om en händelse där en elev varit drogpåverkad i skolan och fick föras till sjukhus. Vi har
uppmärksammat att en stor del av den tidigare forskning och statistik inom ämnet fokuserar på äldre ungdomar, vanligtvis från årskurs nio upp till gymnasieålder (16-19 år). Vi anser därför att det är av vikt att studera professionellas upplevelse av narkotikabruket hos yngre ungdomar, för att på så sätt kunna arbeta mer preventivt och öka kunskapen kring ämnet.
Anledningen till att just du blivit tillfrågad att medverka i studien, är för att vi är intresserad av din uppfattning och erfarenhet kring ämnet. Intervjun beräknas ta ca 60 minuter och kommer att ske vid ett tillfälle vi tillsammans kommer överens om. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas, för att därefter analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet kommer att förvaras konfidentiellt, således kommer materialet ej vara tillgängligt för obehöriga. När studien är slutförd kommer ljudfilen och övrigt material att raderas. Du väljer själv om du vill avidentifieras eller ej. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan välja att avsluta intervjun när som helst. Om du ändrar dig angående ditt deltagande i studien, kan du dra tillbaka de uppgifter du lämnat upp till 14 dagar efter intervjun genomförts. Uppsatsen kommer att presenteras för andra socionomstudenter, publiceras i DIVA-portal, samt finnas tillgänglig som papperskopia för de deltagare som önskar det.
Ansvariga för studien är studenterna Frida Sipuri och Emilia Siira. Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Frida Sipuri Emilia Siira 070-321 19 51 073-0822564
42