Förslag på vidare studier

Vi har i vår studie sett att det fanns fler aktiva karaktärer av kvinnligt genus i barnböckerna som innehöll bygg från 2010-talet än 1990-talet och det är givetvis bra. Vår studie var dock lite tunn och vi skulle velat ha fler böcker men det var svårt att hitta med de kriterier vi hade. En fortsatt studie skulle kunna vara att titta på om det verkligen har skett en utveckling inom genusframställningen i byggandet eller om den var bra från början. Denna studie bör dock göras med ett större bokunderlag. Ett annat alternativ kan vara att titta på genusperspektivet med ett bredare åldersspann. Att intervjua barn om hur de ser på byggande och vilka de har sett som bygger kan också vara ett uppslag för fortsatta studier. Det känns som att det finns en uppsjö av möjligheter att forska vidare inom både byggandet- och genusområdet, bara fantasin sätter gränser.

7 REFERENSER

Axell, C. (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap: en didaktisk vandring

från Nils Holgersson till Pettson och Findus (Doktorsavhandling).

Linköping: Linköpings Universitet. Hämtad 2019-12-29 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784127/FULLTEXT02.pdf Axell, C. (2018). Tekniken i barnlitteraturen (1–13). Stockholm: Skolverket Axell, C., & Boström, J. (2019). Technology in children’s picture books as an

agent for reinforcing or challenging traditional gender stereotypes.

International Journal of Technology and Design Education, 1–13.

Axelsson, E. (2018). En bildanalys av användaren och utvecklare av tekniken

i barnböcker ur ett genusperspektiv (Kandidatuppsats). Karlstad:

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet. Hämtad 2019-11-21 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1227857/FULLTEXT01.pdf Boréus, L. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt:

metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund:

Studentlitteratur

Brithell, Å. & Lövgren, Å. (2008). Milda flickor och modiga pojkar? En

kvalitativ studie av bilderböcker ur ett genusperspektiv

(Kandidatuppsats). Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hämtad 2019-11-27 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20053/1/gupea_2077_20053_1.p df

Davies, B., & Wallentin, C. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber

Dryselius, Å. (2019). Upphovsrätt vid publicering av studentarbeten. Hämtad 2019-12-27 från

https://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-

referera/Upphovsratt/Upphovsratt-vid-publicering-av-studentarbeten/?fbclid=IwAR3vsDgEwWZoddmxiCV32Gqw9zmAev6 BIuuCKg6cpgNv8ZxR3sMQ6F--x5I

Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & kultur

Elvstrand, H., Hallström, J. & Hellberg, K. (2012). Technology and Gender in Early Childhood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish Preschools, PATT26 Conference. Technology Education in the 21st Century, Stockholm, 26-30 juni. Falch, P. (2018). Är bilder i läromedel i teknik normutmanande? En

semiotisk bildanalys av bilder i läromedel i teknik för åk 4–6 ur ett genusperspektiv (Kandidatuppsats). Karlstad: Fakulteten för humaniora

och samhällsvetenskap, Karlstads universitet. Hämtad 2019-11-21 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1217231/FULLTEXT01.pdf

Fleer, M. (2000). Working technologically: Investigations into how young children design and make during technology education. International

Journal of Technology and Design Education, 10(1), 43–59. Doi:

https://doi.org/10.1023/A:1008923410441

Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans

jämställdhetsmål. Linnéuniversitetet.

Hedlin, M. & Gunnarsson, G. (2014). Preschool student teachers,

technology, and gender: positive expectations despite mixed

experiences from their own school days. Early Child Development and Care, 184(12), 1948-1959

Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1988:3 s. 49–63)

Holth, L. (2015). Den raka och den krokiga vägen: om genus, ingenjörer och

teknikkarriärer (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies,

2015:42). Karlstad: Karlstads Universitet. Hämtad 2019-12-29 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:850816/FULLTEXT01.pdf

Hulth, M. & Schönbäck, H. (2011). Att “trubbla” genusnormer utifrån en bilderbok. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén, & K. Ohrlander (Red.), En

rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar (s. 113–128).

Johansson, B. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. (3. uppl.) Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Kåreland, L. (1994). Möte med barnboken: linjer och utveckling i svenska

barn- och ungdomslitteratur. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, L. (red.). (2005). Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur

och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, L. & Lind-Munther, A. (2005). (S)könlitteratur I förskolan. I L. Kåreland (Red.), Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och

genus i skola och förskola (s.113–155). Stockholm: Natur och kultur

Lindroth, H. & Pedersén, K. (2014). ”Kenta ser att killarna kommer. Nu

kollar dom på honom och på alla kjolarna. Det är nog bäst att han går på toan.” - Iscensättningar av genus och etnicitet i barnböcker

(Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hämtad 2019-12-18 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38702/1/gupea_2077_38702_1.p df

Mylesand, M. (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget

Narahara, M. M. (1998). Gender Stereotypes in Children’s Picture books (Exit Project EDEL 570). Long Beach: University of California Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Byggande. Hämtad 2019-12-25 från

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/byggande

Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Maskulinitetsforskning. Hämtad 2019-12-30 från

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maskulinite tsforskning

Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Verktyg. Hämtad 2020-01-21 från

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/verktyg Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten

Peterson, S. B., & Lach, M. A. (1990). Gender stereotypes in children's books: Their prevalence and influence on cognitive and affective development. Gender and education, 2(2), 185-197.

Riksarkivet. (u.å.). Upphovsrätt. Hämtad 2019-12-27 från https://riksarkivet.se/upphovsratt

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4001

Skolverket. (2019). TA LOSS, SÄTTA FAST, SAMMANFOGA I

FÖRSKOLAN. Hämtad från Skolverket:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/ta-loss-satta-fast-sammanfoga-i-forskolan SOU 2006: 75. Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och

genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Fritzes Offentliga

Publikationer

Sundqvist, P., Nilsson, T., & Gustafsson, P. (2015). Svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik. In LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan

ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, 3(2), 237–257.

Sullivan, A., & Bers, M. U. (2012). Gender differences in kindergarteners’ robotics and programming achievement. International Journal of

Technology and Design Education, 23, 691–702.

Svensson, M., & Dahlbäck, K., & Von Otter, A. M. (2019). När sagans problem utmanar och inspirerar - en studie av förskolebarns arbete med tekniska lösningar When a problem in a fairy tale challenge and

inspire-a study of preschool children’s work on technological solutions.

Nordic Studies in Science Education, 15(1), 79–96.

Thorshag, K., & Holmqvist, M. (2019). Pre-school childrens´s expressed technological volition during construction play. International Journal

of Technology and Design Education, 29(5), 987–998.

Trageton, A. (1996). Lek med material: Konstruktionslek och barns

utveckling. Stockholm: Liber

Turja, L., Endepohls-Ulpe, M., & Chatoney, M. (2009). A conceptual framework for developing the curriculum and delivery of technology

education in early childhood. International Journal of Technology and

Design Education, 19(4), 353.

Wahlström, K. (2003). Flickor, pojkar och pedagoger:

jämställdhetspedagogik i praktiken. Sveriges utbildningsradio (UR).

Walan, S., Flognman, J., & Kilbrink, N. (2019). Building with focus on stability and construction: using a story as inspiration when teaching technology and design in preschool. International Journal of Primary,

Education 3-13, 1-17. Doi: 10.1080/03004279.2019.1601751

Walan, S. (2017). Teaching children science through storytelling combined with hands-on activities- a successful instructional strategy? Education 3–13, 47(1), 34–46.

Vetenskapsrådet (2019). Etik i forskningen. Hämtad 2019-12-27 från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

8 BILAGOR