MIX BYGGER
6.1.3 Vilka verktyg används i samband med byggandet i barnboken? barnboken?
I princip alla barnböcker, bortsett från i BYGGA! och Mulle Meck och
vargavintern, så används hammare som verktyg tillsammans med spik. I till
exempel Ludde bygger koja så är hammaren det enda verktyget som presenteras och används i byggandet. Både Mamma Mu och Kråkan
använder sig av hammare, spik och såg dock nöjer sig inte Kråkan med dessa verktyg och använder sig istället av något som beskrivs som specialverktyg. Turja, Endepohls-Uple och Chatoney (2009) lyfter i sin studie betydelsen av att ge flickor samma tillgång till allt material, verktyg och byggmaterial som pojkar har. De menar att när man skapar likvärdiga möjligheter för flickor så bidrar det till att öka deras intresse för teknik och byggandet.
Turja et al. (2009) förvånas inte över den genusskillnad som förekommer inom teknik och byggandet utan konstaterar snarare att man har misslyckats i att ge flickor samma möjligheter som pojkar.
De barnböcker som visar på en utveckling hos flickor och användandet av verktyg är UppfinnarJohanna i Full fart UppfinnarJohanna och Mix i Mix
bygger. UppfinnarJohanna använder sig av såväl hammare som såg och även
borr. Likaså Mix som använder sig av diverse maskiner och verktyg under sina bygganden. Att verktyg har en betydande roll i utförandet av tekniska aktiviteter såväl som i byggandet stärker Fleer (2000) i sin studie. Hon menar på att barn behöver ha kunskap om de material och konstruktioner som finns, vilket de får när de använder sig av dem. Därför bör olika verktyg även synliggöras och presenteras för flickor och på samma sätt som de görs för pojkar (Turja, Endepohls-Uple & Chatoney, 2009).
I resultatet går det även att konstatera att saxen är ett återkommande verktyg som presenteras i samband med de kvinnliga karaktärerna i barnböckerna. Även om saxen inte direkt användes i byggandet så fanns den närvarande i anslutning till byggsituationerna. Förtydligas här ska att saxen inte i någon av barnböckerna omnämns i texten, utan endast framgår på bilderna. Det är således i Mulle Meck bygger en båt och Ludde bygger koja, som det i både text och bild nämns att fröknarna Flink och kaninen Gnutta klipper. Att de klipper och använder sig av saxen som verktyg är för oss begripligt då de gör det i samband med att syr i tyger/gör gardiner. UppfinnarJohanna däremot håller i en sax med handen i byggandet av hennes maskin men vi ser den aldrig användas. Detta gäller även för lilla Ärtan och liten Skär i BYGGA! under deras byggande av bro, där saxen ligger på golvet intill trådbollen. Saxen används aldrig synligt för oss, utan det gör endast tråden som längre fram i boken kommer att hålla ihop deras bro. Att det finmotoriska är ett typiskt kvinnogöra är ingen större nyhet (Wahlström, 2003). Vi finner det dock intressant och förundras över vad saxen gör i anslutning till byggandet och varför det endast är kvinnliga karaktärer som i byggandet använder sig av/presenteras med saxen. Barnboken Mix bygger, är ett exempel där saxen känns malplacerad. Mix befinner sig i ett garage och ska bygga en bil, på väggen bakom henne hänger det en sax som aldrig används. I böckerna med Castor och Mulle Meck syns deras verkstäder men inga saxar syns. Således är det endast Mamma Mu av alla kvinnliga karaktärer som inte använder sig av eller syns till med en sax i byggandet.
6.1.4 Sammanfattning
En observation som ger intressanta implikationer är skillnaderna vi sett i böckerna över tid kring karaktärernas genus. Vi har utifrån utvalda
barnböcker kunnat se det som Narahara (1998) fann så tidigt som under år 1998. Nämligen att barnböcker senaste årtionden visat en framgång och förbättring i att minska ner på stereotyper, vilket i vårt fall blir i anknytning till byggandet. En markant skillnad mot utvalda barnböcker från 90-talet är antalet kvinnor som ägnar sig åt byggandet. I barnböckerna från 90-talet var det endast en karaktär av kvinnligt genus som ägnade sig åt byggandet vilket således stärkte föreställningarna kring att byggandet tillhör mannen. Idag, bland de nyare utvalda böckerna är det endast i en av fyra böcker som byggandet inte utförs av kvinnliga karaktärer. Mulle Meck, som är den enda manliga byggaren från de nyare barnböckerna, ingår i en serie som skapades redan på 1990-talet vilket vi menar kan vara förklaringen till varför. Studien finner det dock viktigt att poängtera och förtydliga att även om byggandet nu också utförs av kvinnor väl kompetenta inom ämnet så återstår en
problematik, nämligen hur karaktärerna beskriv och vilka egenskaper de får. En slutsats som kan dras är att genusarbetet i böckerna går åt rätt håll även
om det finns arbete kvar att göra. Detta var inte en av studiens
frågeställningar men ett resultat som blev tydlig till följd av studiens böcker. Det som denna studie inte kan dra slutsatser om är vad saxen gör och har för betydelse i anslutning till karaktärerna av kvinnligt genus och i byggandet. Vi har tyvärr inte lyckats att hitta någon forskning kring detta specifika
fenomen. Allt som går att säga är att saxen används till att träna finmotorik vilket enligt Wahlström (2003) är typiskt för flickor/kvinnor att ägna sig åt. Studiens slutgiltiga slutsatser blir således att även om böckerna presenterar byggare av både kvinnligt och manligt genus så hindrar det inte att det tydligt framgår att byggandet framställs som att det tillhör det manliga genuset. Att det finns en problematik runt detta styrks av (Walan, Flognman & Kilbrink, 2019) i deras resultat som konstaterar att barn gör kopplingar till barnbokens huvudkaraktärer. När då de kvinnliga karaktärerna i många fall inte har samma förutsättningar med verktyg och material och ständigt behåller de stereotypt kvinnliga rollerna och egenskaperna i byggandet så är det
problematiskt. Inte bara stärker det föreställningarna om och synen på flickor, utan det riskerar även att göra så att tekniken och byggandet fortsätter att tillhöra de manliga domänerna (Axell, 2015). Detta är en anledning så god som någon annan att välja barnböcker till verksamheten med noggrannhet.
6.2 Metoddiskussion
Om vi skulle göra om denna studie i framtiden eller göra en liknande så finns det vissa saker som vi hade velat gjort annorlunda. Först och främst hade vi velat ha ett större underlag av böcker vilket vi tyvärr inte kunde ha i denna studie, på grund av den angivna tiden som vi haft till vårt förfogande, och att utbudet av de böcker som stämde överens med våra kriterier inte var så många som vi önskat. Med ett större urval av böcker hade vi även kunnat utföra en kvantitativ textanalys snarare än en kvalitativ textanalys. Detta var någonting vi var inne på att göra då vi kände att en kvantitativ textanalys tillsammans med en kvalitativ bildanalys hade kunnat belysa vår företeelse ur nya och olika synvinklar och gett ett mer fördjupat resultat. Tyvärr kom vi fram till att denna metod hade varit ett bra komplement lite sent och fick därför välja bort den kvantitativa textanalysen. Således tyckte vi det var rätt metoder, det vill säga, bild- och textanalys, att använda oss av i vår studie, särskilt när bilderna och texten i våra utvalda barnböcker hängde ihop och synnerligen var viktiga för varandra. Vi vill också förtydliga att vi
bildanalyserade varje bild i respektive bok vilket kan både vara en svaghet och en styrka enligt oss. Svagheten i det var att det krävde tid som i själva verket redan var bristfällig. Styrkan var dock att vi fick en fördjupad helhetssyn på både böckerna och karaktärerna däri. Detta är någonting vi
finner viktigt att reflektera kring inför framtida undersökningar, huruvida undersökaren vill göra.
Vi vill också lyfta varför vi valde att använda oss av genusteorin snarare de andra strömningar som finns (och som nämndes tidigare) inom
genusforskningen, nämligen Queer- och transforskning,
Mansforskning/maskulinitetsforskning och poststrukturell feminism. Även om alla har mycket som påminner om varandra så skiljer de sig i vissa delar. Queer- och transforskningen till exempel som också fokuserar på det
kulturella och sociala könet så lyfter de även det intersexuella könet, dvs som både är man och kvinna. Dock då vi endast i denna studie fokuserat på man respektive kvinna var den tredje indelningen, det intersexuella könet, inte aktuellt för oss. Samma gäller för mans- och maskulinitetsforskningen där det främst tittas på männens deltagande och/eller icke-deltagande i
könsjämställdhetsarbetet (NE, u.å.) vilket inte heller riktigt passade vårt syfte. Till sist då den poststrukturella feminismen som grundar sig i att ingen kommer till världen som pojke eller flicka, vilket kan vara intressant dock inte relevant för just denna studie där vi tittar specifikt på pojkar/män respektive flickor/kvinnor. Det är av dessa anledningar som vi valde
Hirdmans genusteori vilket vi också tycker har varit en passande teori för vår studie.
Förtydligas ska även att vi i Falchs ramverk (2018) som vi har använt oss av till bildanalysen har vi valt att ta bort rubriken ”Yttre kontext”. Yttre kontext som handlar om att se på hur bilden och texten samspelar med varandra och hur bilden presenteras utifrån texter och rubriker. Anledningen till att vi tog bort denna rubrik är för att vi kände att det inte tillförde något i de böcker som vi hade och av den orsak att vi gjorde bildanalys och textanalys för sig.