Under arbetets gång har det slutligen landat i fem olika kombinationer av material och en sort vattenbaserat lim, som har potential att fungera bra ihop vid skapandet av en limfog. Ett intressant fortsatt arbete hade vart att utföra relevanta tester för att få fram exakt data på hur bra de olika materialen fungerar ihop med ett vattenbaserat lim. Det fortsatta arbetets resultat hade potentiellt kunnat visa att vattenbaserade lim är ett bättre val till lösningsbaserade lim, när det kommer till limfogens prestanda och önskade egenskaper. Relevanta tester att utföra är limfogens egenskaper relaterat till fläkning och krypning. Vattenbaserade lim har benägenhet att frysa vid lägre temperaturer och är därför av betydelse att utvärdera enligt standard EN 1392. Även limfogens egenskaper i samband med fläkning kan utvärderas enligt EN 1392. Det kan vara av vikt att utföra tester och specificera minimikraven för vidhäftning av skons övre del och sula enligt standard EN 15307. Detta för en enklare jämförelse mellan ett vattenbaserat lim och ett lösningsbaserat alternativ.
Utöver de relevanta tester som testar kompabiliteten att skapa en limfog av de material och vattenbaserade lim som rapporten har kommit fram till; hade det även varit intressant om det utfördes tester på hur kompatibelt vattenbaserat lim är när det används till olika typer av skor, för att få fram data ifall kompatibiliteten varierar om skotypen varierar.
Under arbetets gång har det landat i att kostanden för själva limmet är den avgörande faktorn när det kommer till valet av lim. Men istället borde det tas hänsyn till den totala kostnaden för framställningen av en limfog, inkluderat hur länge en produkt av limmet räcker. Ett intressant fortsatt arbete hade vart att ta fram data på den totala kostnaden för användandet av ett lösningsbaserat lim respektive ett vattenbaserat lim. Det arbetet hade kunnat ge företag ett rättvist perspektiv på en kostnad, när det kommer till valet mellan ett vattenbaserat eller ett lösningsbaserat lim.
Referenser
Abel, M-L. (2018). Organosilanes: Adhesion Promoters and Primers. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 132-160. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_11
Andersson, N. (2020). Bisfenoler. https://ki.se/imm/bisfenoler [2020-06-09]
Ashcroft, A. I., Comyn, J & Mubashar, A. (2018). Effect of Water and Mechanical Stress on Durability
.
L. F. M. da Silva et al. (red.) Handbook of AdhesionTechnology. Cham: Springer International Publishing, ss. 879-914. Doi:
https://doi.org/10.1007/978-3-319-55411-2_31
Brogly, M. (2018). Forces Involved in Adhesion. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 132-160. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_3 Comyn, J. (2005a). Environmental (durability) effects. I Adams, R. D. (red.)
Adhesive bonding science, technology and applications. Sawston, Cambridge:
Woodhead publishing, ss- 123-142.
Comyn, J. (2005b). What are adhesives and sealants and how do they work?. I Adams, R. D. (red.) Adhesive bonding science, technology and applications. Sawston, Cambridge: Woodhead publishing, ss- 25-51.
Critchlow, G. (2018). General Introduction to Surface Treatmeants. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 132-160. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_7
Davis, D. G. (2018). Surface Treatments of Selected Materials. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 164-193. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_8
da Silva L., Öchsner A., Adams R. (2018). Introduction to Adhesive Bonding Technology. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion
Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 2-7.
Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_1
da Silva L., Öchsner A., Adams R. (2018). Introduction of Adhesive Bonding Technology. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion
Dillard, A. D. (2018). Physical Properties. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 434-456. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_17
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019a). Acrylic polymer. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.132.651 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019b). Benzofuran. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.132.651 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019c). Fumaric acid. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.404 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019d). Magnesium oxide. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.013.793?_disssubsinfo_WAR_disssubsinfoportlet_backURL= https%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fsv%2Fhome%3Fp_p_id%3Ddisssimplesea rchhomepage_WAR_disssearchportlet%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3D normal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-1%26p_p_col_count%3D2%26_disssimplesearchhomepage_WAR_disssearchpor tlet_sessionCriteriaId%3D [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019e). Maleic acid. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.403 [2020-05-22]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019f). Polyvinyl alcohol. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.121.648 [Hämtad: 2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019g). Terpene resin. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.122.994 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019h). 2-chlorobuta-1,3-diene. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.004.381 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019i). 2,2-bis(hydroxymethyl)propionic acid. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.023.006 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2019j). 3-isocyanateomethyl-3,5,5-trimethylcyclohexyl isocyanate. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.021.692 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020a). Acetone. Europeiska kemikaliemyndigheten.
https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.000.602 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020b). Aquafil. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.118.670 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020c). Butanone. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.001.054 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020d). Calcium carbonate. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.006.765 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020e). Chloroform. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.000.603 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020f). Cyclohexane. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.461 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020g). Cyklohexanone. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.302 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020h). Diphenylamine. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.004.128 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020i). Ethyl acetate. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.005.001 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020j). Ethylenediamine. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.154 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020k). Hydrazine. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.005.560?_disssubsinfo_WAR_disssubsinfoportlet_backURL= https%3A%2F%2Fecha.europa.eu%2Fsv%2Fsearch-for-chemicals%3Fp_p_id%3Ddisssimplesearch_WAR_disssearchportlet%26p_p_life cycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3 Dcolumn-1%26p_p_col_count%3D1%26_disssimplesearch_WAR_disssearchportlet_sessio nCriteriaId%3DdissSimpleSearchSessionParam101401589812209260 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020l). Methylcellulose. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.115.188 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020m). N-hexane. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.435 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020n). Resorcinol; 1,3-benzenediol. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.260 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020o). Tetrahydrofuran. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.003.389 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020p). Trimethylamine. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.000.796 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020q). Zink oxide. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.013.839 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020r). 2-propenoic acid, homopolymer. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.115.375#IUPAC_NAMEScontainer
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020s). 4-methylenediphenyl diisocyanate. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.008.678 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020t). 4-methyl-m-phenylene diisocyanate. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.008.678 [2020-05-18]
Europeiska kemikaliemyndigheten. (2020u). 4-tert-butylphenol. Europeiska kemikaliemyndigheten. https://echa.europa.eu/sv/substance-information/-/substanceinfo/100.002.436 [2020-05-24]
Fay, P. A. (2005). History of adhesive bonding. I Adams, R. D. (red.) Adhesive
bonding science, technology and applications. Sawston, Cambridge: Woodhead
publishing, ss. 3-22.
Giftinformationscentralen. (2018). Xylen.
https://giftinformation.se/kemikalieregister/xylen/ [2020-05-24]
Harrington, F., W. (2003). Elastomeric Adhesives. I Mitall, K., L. & Pizzi, A. (red.) (2003). Handbook of Adhesive Technology. 2. uppl. New York: Marcel Dekker, Inc., ss 515-530.
Karl H Ström (2016). Materialsäkerhetsdatablad, lim svart [säkerhetsdatablad].
https://www.khs.se/wp-content/uploads/2017/02/svartlim-sakerhetsdatablad_utgava4-114512.pdf
Kellar, C. J. E. (2018). Selection of Adhesives. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 410-430. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_16
Kemikalieinspektionen (2018). Isocyanater. Kemikalieinspektionen.
https://www.kemi.se/en/prio-start/chemicals-in-practical-use/substance-groups/isocyanates [2020-04-16]
Kemikalieinspektionen (2012a). Några diisocyanater. Kemikalieinspektionen. https://webapps.kemi.se/flodesanalyser/AmnesInfo.aspx?amne=diisocyanat [2020-04-16]
Kemikalieinspektionen (2016a). Alkylfenoler och deras derivat.
Kemikalieinspektionen. https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/alkylfenoler-och-deras-derivat
Kemikalieinspektionen (2016b). Polycykliska kolväten. Kemikalieinspektionen.
https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah [2020-05-22]
Kemikalieinspektionen (2017). Kartläggning av farliga kemiska ämnen i
intimhygienprodukter. Stockholm: Kemikalieinspektionen. https://www.kemi.se/en/global/rapporter/2018/rapport-3-18.pdf
Lay, G. D., Cranley, P. (2003). Polyurethane Adhesive. I Mitall, K., L. & Pizzi, A. (red.) (2003). Handbook of Adhesive Technology. 2. uppl. New York: Marcel Dekker, Inc., ss 695-718
Martín-Martínez, J. M. (2005a). Shoe Industry. I Adams, R.D. (red.) Adhesive
bonding science, technology and applications. Sawston, Cambridge: Woodhead
publishing, ss. 417-454.
Martín-Martínez, J. M. (2005b). Polychloroprene rubber adhesives: applications and properties. I Ebnesajjad, S. & Landrock, H., A. (red.) Adhesive Technology
Handbook. 3 uppl.Amsterdam: Elsivier, ss. 329-332.
Martín-Martínez, J. M. (2005c). Polychloroprene rubber adhesives: modifiers and additives. I Ebnesajjad, S. & Landrock, H., A. (red.) Adhesive Technology
Handbook. 3 uppl. Amsterdam: Elsivier, ss. 332-335.
Martín-Martínez, J. M. (2018). Shoe Industry. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 1484-1527. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_51
Nationalencyklopedin (2020a). Aceton. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-16]
Nationalencyklopedin (2020b). Alkylfenoler. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020c). Elast. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-13]
Nationalencyklopedin (2020d). Elasticitetsmodul. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-05-11]
Nationalencyklopedin (2020e). Emulsion. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
Nationalencyklopedin (2020f). Emulsionspolymerisation. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020g). Epoxider. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020h). Etylacetat. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-16]
Nationalencyklopedin (2020i). Glykol. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-23]
Nationalencyklopedin (2020j). Gummi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020k). Hydrolys. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-11]
Nationalencyklopedin (2020l). Härdning. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-12]
Nationalencyklopedin (2020m). Kolofonium. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020n). Kontaktvinkel. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-13]
Nationalencyklopedin (2020o). Kräppgummi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020p). Lim. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-09]
Nationalencyklopedin (2020q). Naturgummi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020r). Polyuretan. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-13]
Nationalencyklopedin (2020s). Reologi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020t). Skjuvmodul. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
Nationalencyklopedin (2020u). Skjuvning. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-11]
Nationalencyklopedin (2020v). Styrengumi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020w). Syntetgummi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-22]
Nationalencyklopedin (2020x). Toluen. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-16]
Nationalencyklopedin (2020y). Viskositet. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-11]
Nationalencyklopedin (2020z). Ytspänning. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-05-09]
Naturskyddsföreningen (2020). Cirkulär ekonomi. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi [2020-05-14]
Naturvårdsverket (2018a). Diklormetan (DCM). Naturvårdsverket.
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/Diklormetan/ [2020-05-18]
Naturvårdsverket (2018b). Kloroform. Naturvårdsverket.
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Klorerade-organiska-amnen/Kloroform/ [2020-05-18]
Naturvårdsverket (2019a). Toluen. Naturvårdsverket.
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga-organiska-amnen/Toluen/ [2020-05-18]
Naturvårdsverket (2019b). Xylener. Naturvårdsverket.
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga-organiska-amnen/Xylener/ [2020-05-18]
NilsonGroup (2020a). NilsonGroup hållbarhetsrapport 2019 SE. Varberg: NilsonGroup. https://issuu.com/nilsongroup/docs/hallbarhetsrapport_2019
[2020-04-16]
NilsonGroup (2020b). Restricted substance list. Varberg: NilsonGroup. https://feetfirst.se/globalassets/om-oss/vart-ansvar/pdf/20200504-rsl.pdf
Paiva, MM. R., Marques, AS. E., da Silva, FM. L., António, AC. C., & Arán-Ais, F. (2016). Adhesives in the footwear industry. J Materials: Design and
Applications, 230(2), ss. 357-372. Doi:10.1177/1464420715602441
Palmer, D. J. (2018). Durability of Nonstructural Adhesives. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 1010- 1027. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_35
Paul, C. W., Silverberg, E. (2018). Pressure-Sensitive Adhesives (PSAs). I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 374-407. Doi:10.1007/978-3-319-55411-2_15
Petrie, E. M. (2013). Adhesive bonding of textiles: principles, types of adhesives and methods of use. Jones, I., Stylios, G. K. (red.). Sawston, Cambridge:
Woodhead publishing, ss. 225-274. Joining textiles. Doi:
10.1533/9780857093967.2.225
Pocius, V. A. (2012). Adhesion and Adhesives Technology – An Introduction. 3. uppl., München: Carl Hanser Verlag
Sato, C. (2018). Recycling and Environmental Aspects. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 1752- 1773. Doi: 10.1007/978-3-319-55411-2_58 Shanahan, M. E. R., Possart, W. (2018). Wetting of Solids. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss.72-1000. Doi: 10.1007/978-3-319-55411-2_4
Swedish Standards Institute (SIS). (1998). SS-EN 1244:1998. Lim – Bestämning
av färg och/eller färgförändring av limskikt vid påverkan av ljus. Stockholm:
SIS
Swedish Standards Institute (SIS). (2001). SS-EN 13073:2001 Skodon –
Provningsmetoder för en hel sko – Vattenmotstånd. Stockholm: SIS
Swedish Standards Institute (SIS). (2006). SS-EN 1392:2006 Lim för läder och
skomaterial – Lösningsmedelbaserade lim och dispersionslim – Provning av limförbands hållfasthet under specifika förhållanden. Stockholm: SIS
Swedish Standards Institute (SIS). (2014). Lim för läder och skodon –
Swedish Standards Institute (SIS). (2016). SIS-CEN/TR 16417:2016 Skor –
Riktlinjer om högriskämnen (REACH Bilaga XIV) för skoindustrin. Stockholm:
SIS
Stammen, E., Dilger, K. (2013). Adhesive bonding of textiles: applications. I Jones, I., Stylios, G. K. (red.). Sawston, Cambridge: Woodhead publishing, ss. 275-308. Joining textiles. Doi: 10.1533/9780857093967.2.275
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2011). Index
of Chemical Names - Dioxane. Washington DC: NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/pel88/123-91.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2018a).
Workplace Safety and Health Topics – Methyl Ethyl Ketone. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/topics/methylethylketone/ [2020-05-18] The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2018b).
Methylene Chloride. Washington DC: NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0240.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019a).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – n-Butyl acetate. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0072.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019b).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Calcium Carbonate. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0090.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019c).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Cyclohexane. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0163.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019d).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Cyclohexanone. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0166.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019e).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Diphenylamine. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0240.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019f).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Dioxane. Washington DC: NIOSH.
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019g).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Ethylenediamine. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0269.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019h).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Hydrazine. Washington DC: NIOSH.
https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0329.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019i).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Resorcinol. Washington DC: NIOSH.
https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0543.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019j).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Tetrahydrofuran. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0602.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019k).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Trimethylamine. Washington DC:
NIOSH. https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0636.html [2020-05-18]
The National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) (2019l).
NIOSH Pocket Guide to Chemical Hazards – Zink Oxide. Washington DC: NIOSH.
https://www.cdc.gov/niosh/npg/npgd0675.html [2020-05-18]
van Halteren, (2018). Environment and Safety. I da Silva L., Öchsner A., Adams R. (red.) Handbook of Adhesion Technology. Cham: Springer International Publishing, ss. 1118- 1126. Doi: 10.1007/978-3-319-55411-2_39