7. Diskussion
7.4. Förslag till fortsatt forskning och kartläggning
Genom intervjuerna började vi fundera över varför det ser olika ut i kommunerna om man har vetskap om och använder sig av anhörigbehörighet. Den ser vi som högst relevant när det kommer till personer med långt gången demenssjukdom. Varför finns denna olikhet? Det kan nog vara värt att kartlägga.
48 Våra informanter förmedlade olikheter mellan kommuner gällande de tekniska lösningar för insatser som finns att tillgå för klienter med demenssjukdom. Vi tror att det skulle vara bra med en kartläggning av de tekniska hjälpmedel som finns på marknaden. Samt en studie av vilka hjälpmedel som lämpar sig för personer med demenssjukdom och hur hjälpmedlen bör användas.
49
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (Red), (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Altmann, L. (2007). Lyssnarmöte - en annan kanal till makt och inflytande. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i teori och praktik. (s. 180 - 193). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Alzheimer Sverige. (u.å.). Utbredning och statistik kring minnessjukdomar. Hämtad 2020-02-10, från https://www.alzheimersverige.se/fakta-forskning/utbredning-och-statistik/
Ardström, M., Eriksson, M. & Drott Tolf, S. (2017). Äldreomsorgens lagar. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Askheim, O.P. & Starrin, B., (Red.), (2007). Empowerment: i teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Back, C. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg, (Red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. (s. 148 - 161). Stockholm: Liber AB.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (2008). Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet. 2:a uppl. Falun: ScandBook AB.
Broström, M. (2018). Att hålla sig frisk inför döden. I E. Jeppsson Grassman & S. Olin Lauritzen (red)., Mellan hälsa och ohälsa: ett livsloppsperspektiv. Uppl 1:1. (s. 151 - 174). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB. Chen, Y. & Feeley, T.H. (2014). Social support, social strain, loneliness, and well-being
among older adults: An analysis of the Health and Retirement Study. Journal of Social
and Personal Relationships, 31(2), s. 141 - 161. doi: 10.1177/0265407513488728
de Medeiros, K. & Doyle, P.J. (2013). Remembering the Person in Person-Centered Residential Dementia Care. GENERATIONS – Journal of the American Society on
Aging, 37(3), s. 83 - 86. ISSN: 0738-7806.
Demenscentrum. (u.å.). Demens i siffror. Hämtad 2020-02-10, från
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-i-siffror
Demensförbundet. (u.å.). Att vara anhörig. Hämtad 2020-04-20, från
https://www.demensforbundet.se/att-vara-anhorig/lag-och-ratt/lss-lagen/?gclid=CjwKCAjwwMn1BRAUEiwAZ_jnEl_OOEaj8vYVtwddukcYRC9lqIbljSg E6Wy6FIZ0sZMHhpbkO0N_ZRoCOi0QAvD_BwE
50 Demensförbundet. (u.å.). Demenssjukdomar. Hämtad 2020-02-10, från
https://www.demensforbundet.se/om- demens/demenssjukdomar/?gclid=Cj0KCQiAqNPyBRCjARIsAKA-
WFyOPfAGd0duTHM3pFtFjja-vGBJfSOZCU3gg_y5R8wT89bARn7DToUaAvgAEALw_wcB
Donnelly, S., Begley, E. & O’Brien, M. (2019). How are people with dementia involved in care-planning and decision-making? An Irish social work perspective. Dementia, 2019, 18(7–8), s. 2985 - 3003, doi: 10.1177/1471301218763180
Ericsson, I. (2011). Välbefinnande och demens - Aspekter på välbefinnande hos äldre
personer med måttlig till svår demenssjukdom. (Doktorsavhandling, Hälsohögskolan i
Jönköping, Institutet för gerontologi). ISBN: 978-91-85835-18-8
Giertz, L., Melin Emilsson, U. & Vingare, E-L. (2019) Family caregivers and decision-making for older people with dementia, Journal of Social Welfare and Family Law, 41(3), s. 321 - 338, doi: 10.1080/09649069.2019.1627087
Gunnarsson, E. (2008). Socialt arbete - i otakt med ett åldrande samhälle?. Nordisk sosialt
arbeid, 28(2), s. 112 - 120. ISSN: 0333-1342
Hansson, M., Lundgren, I. & Sjöberg, S. (2018). Fältarbete i utsatta områden. I S. Sjöberg & P. Turunen (Red.) Samhällsarbete - Aktörer, arenor och perspektiv. (s. 139 - 158). Lund: Studentlitteratur AB.
Haugen, I., Slettebø, T. & Ytrehus, S. (2019). Factors affecting user participation for elderly people with dementia living at home: a critical interpretive synthesis of the literature.
European Journal of Social Work, 22(6), s. 974 - 986, doi:
10.1080/13691457.2018.1441133
Husom Löken, K. (2007). “Svaga röster ska också höras” - brukarmedverkan inom den psykiska hälso- och sjukvården. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i
teori och praktik. (s. 153 - 167). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Juridex.se (2020). Anhörigbehörighet – Reglerna som ger dig rätt att företräda en anhörig. Hämtad från: https://www.juridex.se/anhorigbehorighet/
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Mariani, E., Vernooij-Dassena, M., Koopmansd, R., Engelsg, Y. and Rabih Chatta, R. (2017). Shared decision-making in dementia care planning: barriers and facilitators in two European countries. AGING & MENTAL HEALTH, 21(1), s. 31 - 39. doi:
10.1080/13607863.2016.1255715
Marques, M. J., Woods, B., Hopper, L., Jelley, H., Irving, K., Kerpershoek, L., Meyer, G., Bieber, A., Stephan, A., Sköldunger, A., Sjölund, B-M., Selbæk, G., Røsvik, J-K., Zanetti, O., Portolani, E., de Vugt, M., Verhey, F. & Gonçalves‐Pereira, M. (2019). Relationship quality and sense of coherence in dementia: results of a European cohort study. International Journal of Geriatric Psychiatry. doi: 10.1002/gps.5082
51 McCabe, L. & Ellis Bradley, B (2012). Supporting User Participation in Local Policy
Development: The Fife Dementia Strategy. Social Policy & Society 11(2), s. 157 - 169, doi:10.1017/S1474746411000558
Moody Källberg, M., Hedberg Eriksson, K., Ström, M. & Tenerz, B. (2018). Engagerande
nätverksmöten. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur AB.
Norberg, A. (2016). Identitetsverdighet hos personer med demens. Dementia & Age
Psychiatry, 20(4). Tillgänglig: https://www.aldringoghelse.no/alle-artikler/identitetsverdighet-hos-personer-med-demens/
Nordh, J. & Nedlund, A-C. (2017). To Coordinate Information in Practice: Dilemmas and Strategies in Care Management for Citizens with Dementia. Journal of Social Service
Research, 43(3), s. 319 - 335. doi: 10.1080/01488376.2016.1217580
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Tredje svenska utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220 - 236) Stockholm: Liber AB. Rönning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment - gammalt vin i nya flaskor?. I
O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i teori och praktik. (s. 33 - 47). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sjöberg, S. & Turunen, P. (Red.) Samhällsarbete - Aktörer, arenor och perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2013). Meddelandeblad. Nr 12/2013. En nationell strategi för
demenssjukdom - Underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/meddelandeblad/2013-12-34.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Artikelnummer: 2014-6-3. Publicerad: www.socialstyrelsen.se.
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer: Vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB. Artikelnummer: 2017-12-2. ISBN 978-91-7555-433-4.
Socialstyrelsen. (2019). Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för
mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid
demenssjukdom. Artikelnummer: 2019-6-22. Publicerad www.socialstyrelsen.se. Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former - Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Stockholm: Liber AB.
SOU 2006:110. Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/49b6aa/contentassets/21d5592310564351aba1631ec728b18
52 SOU 2017:21. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer.
Stockholm: Socialdepartementet. ISBN 978-91-38-24581-1. Del 1 Hämtad från:
https://www.regeringen.se/4969b7/contentassets/9378aff4b35a427c99b772345af7953 9/sou-2017_21_webb_del1.pdf & Del 2
https://www.regeringen.se/4969b7/contentassets/9378aff4b35a427c99b772345af7953 9/sou-2017_21_webb_del2_hela.pdf
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme; Utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump?. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i teori och praktik. (s. 62 - 75). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i teori och
praktik. (s. 76 - 89). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Tornstam, L. (2018). Åldrandets socialpsykologi. 9:e upplagan. Stockholm: Norstedts. Weiss, I. (2005 ). Interest in working with the elderly: A cross-national study of graduating
social work students. Journal of Social Work Education, 41(3), s. 379 - 391. doi: 10.5175/JSWE.2005.200300342
Westerlund, H. (2007). Det finns bruk för alla - empowerment utanför arbetsmarknaden?. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red.) Empowerment: i teori och praktik. (s. 90 - 103). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Windle, G. & Woods, R.T. (2004). Variations in subjective wellbeing: the mediating role of a psychological resource. Ageing & Society 24, s. 583–602. doi:
10.1017/S0144686X04002107
Österholm, J.H. & Hydén, L-C. (2016). Citizenship as practice: Handling communication problems in encounters between persons with dementia and social workers. Dementia
2016, 15(6), s. 1457 - 1473. doi: 0.1177/1471301214563959
Österholm, J.H., Taghizadeh Larsson, A. & Olaison, A. (2015). Handling the dilemma of self-determination and dementia: A study of case managers’ discursive strategies in
assessment meetings. Journal of Gerontological Social Work, 58(6), s. 613 - 636. doi: 10.1080/01634372.2015.1067851
53
Bilaga A - Socialtjänstlagen 5 kap. 4 - 5 §
Särskilda bestämmelser för olika grupper: Äldre människor
4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427).
5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska därutöver ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.
Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2018:1724).
54
Bilaga B - Intervjuguide
Intervjuguide: Frågor i teman kopplat till syfte och frågeställningar
Inledning:
Först och främst, vill vi tacka för ditt deltagande!
Vi vill påminna dig om att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan välja att avbryta ditt deltagande. Vi har fått samtyckesblanketten signerad av dig men vi vill säkerställa här och nu att du samtycker du till att vi spelar in denna intervju och använder materialet i vårt examensarbete. Ger du detta samtycke?
Då startar jag inspelningen... Övergripande frågor
Berätta kort om ditt uppdrag, arbetsuppgifter/arbetslivserfarenheter. • Vilken kommun är du verksam i?
• Styrelseform?
• Organisationen för biståndsbedömning? • När blev du klar med din utbildning?
• Hur länge har du arbetat där? Tidigare erfarenheter inom biståndsbedöming? • Hur upplever du din arbetsbelastning?
• Finns det några speciella tekniker ni använder er av vid biståndsbedömning med demenssjuka människor? Isåfall vilka?
• Använder ni någon speciell modell? T ex Västeråsmodellen? • Krävs det en diagnos/krävs genomförd demensutredning? • Vad upplever du är enklast i arbetet med personer med demens? • Vad upplever du är svårast i arbetet med personer som har demens?
• Hur ser ni på anhörigas inflytande/delaktighet? Finns det för och nackdelar med när det finns anhöriga med vid biståndsbedömning och när de inte finns?
• Om du anser att en demenssjuk person inte ansöker om den vård hen behöver, hur går du då tillväga?
Självbestämmande och integritet
Frågor: Kan du börja med att beskriva hur ni arbetar kring självbestämmande och integritet vid biståndsbedömning med demenssjuka personer?
• Hur anser ni att det fungerar? Finns det styrkor och svagheter med hur ni arbetar? • Hur arbetar ni för att möjliggöra att personer med demens kan vara delaktiga i
utredningen av insatser?
• Har ni några tekniker för att få personer med demens att delta i utredningen?
• Hur bedömer ni om den demenssjuke kan fatta egna rimliga beslut gällande sin vård? • Ifall den demenssjuke inte har någon förmåga att bestämma själv, hur går ni då
tillväga?
• Personer med mild till måttlig demens kan ju vara medvetna om sina egna brister i kognitiv förmåga och känna skam eller bli arga när man ställer frågor som “sätter dem på det hala” i mötet - Har du några tankar kring och/eller något sätt att hantera detta?
• Har du mött anhörigas reaktioner kring detta? Trygghet och meningsfull tillvaro
Kan du börja med att beskriva hur ni arbetar kring trygghet och meningsfull tillvaro vid biståndsbedömning med demenssjuka personer?
• Hur arbetar ni för att demenssjuk person ska känna sig trygg? (i möte tex) • Hur arbetar ni för att en demenssjuk person ska få en meningsfull tillvaro? • Använder/erbjuder ni tekniska lösningar för att skapa trygghet?
55 • Använder/erbjuder ni tekniska lösningar för att motverka ensamhet?
• Vilka aktiviteter finns för demenssjuka som bor hemma med hemtjänst? Etiskt förhållningssätt, inflytande och delaktighet
Kan du börja med att beskriva hur ni arbetar kring etiskt förhållningssätt, inflytande och delaktighet vid biståndsbedömning med demenssjuka personer?
• Har du stött på etiska dilemman vid biståndsbedömning av människor med demenssjukdom och isåfall kan du ge exempel?
• Hur har du då hanterat dessa etiska dilemman? Har de påverkat ovanstående teman som självbestämmande, integritet, trygghet mm.
• Specificerande: Kan du berätta mer hur ni arbetar för att få med den demenssjukes inflytande? Delaktighet?
• Hur går du tillväga för att säkerställa att omsorgen ska bli utifrån den demenssjukes önskemål och självbestämmande?
• Hur ser klientelet ut generellt, vilka har hemtjänst och vilka särskilt boende? kön/ålder/etnicitet
• Etiska dilemman med yngre människor? • Dilemman vid motsägelsefull klient?
56
58