Resultaten i denna uppsats kan summeras med att digitala hjälpmedel används i matematikundervisningen, om än olika mycket av olika lärare. Intressant här skulle vara att undersöka vidare kring varför alla digitala hjälpmedel som finns tillgängliga inte används av lärarna. Oftast används digitala hjälpmedel för syftena att anpassa undervisningen, som ett komplement till övriga undervisningsmetoder samt för färdighetsträningen. Lärarna känner en trygghet när det kommer till digitala hjälpmedel men endast med de digitala hjälpmedel som de själva använder i sin undervisning, vilket kan vara väldigt olika. De här resultaten bör vidare studeras då det finns en del motsägande tidigare studier som påtalar bland annat att digitala hjälpmedel sällan används inom ämnet matematik och att många lärare känner att de saknar kompetens inom området. Det är av vikt för skolan att utvecklas inom området digitalisering och så även för ämnet matematik där det på flera ställen i läroplanen står att det ska finnas digitala inslag på olika sätt. Därför är det relevant att veta var lärarna känner att de står idag, om lärarna inte känner sig otrygga med de digitala hjälpmedlen kanske fokus och utbildning kan ligga inom andra områden för att vidare utveckla sin kompetens som lärare.
REFERENSER
Amuko, S., Miheso, M., & Ndeuthi, S. (2015). Opportunities and Challenges: Integration of ICT in teaching and learning mathematics in secondary schools, Nairobi, Kenya. Journal of Education and Practice, 6(24).
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö.
(Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg, Gothenburg Studies in Educational Sciences 393). Hämtad 2020-02-05 från http://hdl.handle.net/2077/47615
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Clark-Wilson, A., Oldknow, A., & Sutherland, R. (2011). Digital technologies and mathematics education: A report from a working group of the Joint Mathematical Council
of the United Kingdom. Hämta 2020-02-12 från
https://www.ncetm.org.uk/files/9793653/JMC_Digital_Technologies_Report_2011.pdf
Drijvers, P. (2013). Digital technology in mathematics education: Why it works (or doesn’t).
PNA 8(1), 1–20.
Dunkels, E. (2012). Vad gör unga på nätet? (2. ed.). Malmö: Gleerups Sanoma utbildning. (2018).
Digitalt – Bingel. Hämtad 2020-02-24 från https://www.sanomautbildning.se/sv/blogg/vad-ar-bingel/ och https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/digitala-laromedel/https://www.sanomautbildning.se/sv/blogg/vad-ar-bingel/
Elevspel AB. (2020). Elevspel. Hämtad 2020-02-24 från https://www.elevspel.se/om/
Ford, J. (2018). Digital Technologies: Igniting or hindering curiosity in mathematics?
Australian Primary Mathematics Classroom 23(4), 27–32.
Gleerups. (u.å.a) Digitala läromedel – Digitala läromedel 4–6 - Matematik. Hämtad 2020-02-24 från https://www.gleerups.se/digitala-laromedel/digitala-laromedel-4-6/matematik
Gleerups. (u.å,b). Basläromedel – Matematikportalen F-9. Hämtad 2020-02-24 från
https://www.gleerups.se/7-9/7-9-matematik/7-9-matematik-baslaromedel/matematikportalen-f-9-digitalt-laromedel-lararlicens-12-ma-p40695703
Grevholm, B. (Red.). (2014). Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 (2.
ed.). Lund: Studentlitteratur.
Hylén, J. & Grönlund, Å. (2011). Bättre resultat med egen dator: En dator per elev – en forskningsöversikt, Datorn i Utbildningen, nr 1.
Kjällander, S. (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund:
Studentlitteratur.
NCM. (2001). Hög tid för matematik. (NCM-rapport 2001:1). Hämtad 2020-02-13 från http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Hog_tid_for_matematik.pdf
Nomp. (2020). Nomp. Hämtad 2020-02-24 från https://nomp.se/start/
OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, PISA, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en
Pachler, N., Mellar, H., Daly, C., Mor, Y., Wiliam, D., & Laurillard, D. (2009). Scoping a vision for formative e-assessment: a project report for JISC. London: WLE Centre,
Institute of Education. Hämtad 2020-02-11 från
https://www.webarchive.org.uk/wayback/archive/20140613220103/http://www.jisc.ac.uk/
media/documents/projects/scopingfinalreport.pdf
Peltenburg, M., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical power of special-needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to teveal weak pupils’
learning potential. British Journal of Educational Technology, 40(2), 273–284. DOI:
10.1111/j.1467-8535.2008.00917.x
Regeringskansliet. (2014). En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår. (SOU 2014:13). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Regeringskansliet. (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. (SOU 2015:28).
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sacristán, A.I. (2017). Digital technologies in mathematics classrooms: Barriers, lessons and focus on teachers. Proceedings of the 39th annual meeting of the North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education. [www dokument]
Selander, S., & Kress, G. (2017). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. (2. ed.).
Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2011). Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen. Dnr 40 –
2010: 5753. Version 1.0
Hämtad 2020-02-11 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf
Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. Hämtad
2020-02-01 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf
Skolverket. (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning.
Hämtad 2020-02-01 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656b73/1553960075484/pdf1 906.pdf
Skolverket. (2011). Lesson study och learning study samt IKT i matematikundervisningen. En utvärdering av Matematiksatsningen. Hämtad 2020-02-06 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2723
Skolverket. (2013). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 2020-02-21 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3005
Skolverket (2015). PISA 2012 [elektronisk resurs] Fokus på It-användning och elevresultat i PISA 2012. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-02-06 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3504
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019 (6. ed.). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-01-28 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2019b). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. Hämtad 2020-02-01 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4041
Skott, J., Jess, K., Hansen, H. C., & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare, delta Didaktik.
Malmö: Gleerups.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). IT i lärandet för att nå målen. (Artikelnummer
00368). Hämtad 2020-02-01 från
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/it-i-larandet.pdf/
Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning:
technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26, 53–64. Doi: 10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x
Säljö, R., Liberg, C., & Lundgren, U. P. (2014). Epilog: Framtidens skola och utbildning. I U.
P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning (3. ed., s.689–702).
Stockholm: Natur & Kultur.
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev