Förslag till fortsatt forskning

Förslag till fortsatt forskning är förebyggande arbetssätt som kan ändra familjerna som har barn eller generellt överlag barn med ADHD:s levnadsvillkor. Som tidigare nämnt är att utbilda främst föräldrar för vad innebördet av ADHD är och hur barn med ADHD bör bemötas samt hanteras. Genom att fortsätta forska inom det valda området kan ytterligare metoder och teorier upptäckas. Öka kunskapen bland pedagoger och lärare samt åskåda dess skyldighet för att kunna hjälpa och ge stöd till barn som är i behov av det samt hitta de mest fungerande strategi för barn med avvikande beteende. Metoder bör utvecklas för att även utbilda barn som diagnostiserats med ADHD om hur de kan handskas med deras beteenden.

Rekommendation till fortsatt forskning är att finna ytterligare bakomliggande faktorer till barnets beteende, där det inte behöver vara ADHD diagnostiserade barn dock misstänks för det. Forskare behöver kartlägga orsaker till varför barn diagnostiseras med ADHD som även kan blandas ihop med ADHD liknande beteende som egentligen är bara en förvirring för att kunskapsmässiga förmågan är låg bland professionella. Inte nog med att vi behöver en mer inkluderad samhälle, behöver forskning öka kring de sociala faktorerna för barns beteende.

Till exempel alternativa åtgärder där psykosociala behandlingar behöver ökas för att familjer som har barn med ADHD diagnos kan dess anledning förklaras till varför det avvikande beteendet förekommer.

39

Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Aspelin. J, & Persson. S. (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups.

Bowlbys, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur &

kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bröring, T., Oostrom, K. J., van Dijk-Lokkart E. M., Lafeber, H. N., Brugman, A. & Oosterlaan, J.

(2018). Attention deficit hyperactivity disorder and autism spectrum disorder symptoms in school-age children born very preterm. Research in Developmental Disabilities, Volume 74, Pages 103-112.

https://doi.org/10.1016/j.ridd.2018.01.001

Centers for Disease Control and Prevention. (2021). Social Determinants of Health: Know what affects health. Hämtad 2021-05-01 från: Social Determinants of Health | CDC

Clarke, L., Ungerer, J., Chahoud, K., Johnson, S & Stiefel, I. (2002) Attention Deficit Hyperactivity Disorder is Associated with Attachment Insecurity. Clinical Child Psychology and Psychiatry. Vol 7(2). 179 - 198.

Creswell, J.W. (2017) Research Design (International Student edition). Qualitative, Quantitative and Mixed Methods. Approaches. Sage

Diaz, M. (2015). Facilitating urban school social worker collaboration with teachers in addressing ADHD: A mixed-methods assessment of urban school social worker knowledge. School Social Work Journal, 39(2), 63-78.

González, R.A., Vélez-Pastrana, M.C., McCrory, E., Kallis, C., Aguila, J., Canino, G. & Bird, H.

(2019). Evidence of concurrent and prospective associations between early maltreatment and ADHD through childhood and adolescence. Soc Psychiatry Epidemiol. Vol (54), 671–682.

https://doi.org/10.1007/s00127-019-01659-0

Hattie, J. (2009). Visible learning. Routledge.

Helldin. R, Sallin. B, Allodi. M-W, Assarson. I, Siljehag. E, Sivertun. U, Aneer. L, Andersson. F &

Lundström. E. (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Isaksson. J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse, om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Institution för socialt arbete.

Ikonen, C-N. (2011). Jag föredrar att kalla mig impulsiv. Recito: Borås

40 Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Kean, B. (2005). The risk society and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD): A critical social research analysis concerning the development and social impact of the ADHD diagnosis.

Ethical human psychology and psychiatry, Vol (7), s131-s172.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I A. Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (ss. 29-44). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

MacKay, L., & Corkum, P. (2006). Evaluation of a demystification workshop for children with ADHD. Journal of Developmental and Physical Disabilities, 18(3), 319-332. doi:

http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1007/s10882-006-9019-3

Mossler. K & Kadesjö. B. (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Bergslagens Grafiska, Lindesberg.

Nature. (2021). Will covid force public health to confront America's epic inequality? Hämtad 201-04-30 från

https://www.nature.com/immersive/d41586-021-00943- x/index.html?utm_source=Nature+Briefing&utm_campaign=241bf5e18c-briefing-dy-20210429&utm_medium=email&utm_term=0_c9dfd39373-241bf5e18c-45623594.

Pires, T-O., Passos da Silva, C. & Goncalves de Assis, S. (2013). Association between family environment and attention deficit hyperactivity disorder in children-mothers ‘and teachers´ views.

BMC Psychiatry, 13 (1), 1-9.

Schroeder, V.M. & Kelley, M.L. (2009). Associations between family environment, parenting practices and executive functioning of children with and without ADHD. Journal of Child & Family Studies, 18 (2), 227–235.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen. (2010). Barn och ungdomar med psykisk ohälsa – Vem tar hand om dem? Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2019). Diagnostiska fel. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2014) En diagnos det stormat kring - ADHD i ett historiskt perspektiv. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2012) Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid ADHD. Stockholm:

Socialstyrelsen.

41 Socialstyrelsen. (2014) Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD: Ett kunskapsstöd.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Storebø, O. J., Rasmussen, P. D., & Simonsen, E. (2016). Association Between Insecure Attachment and ADHD: Environmental Mediating Factors. Journal of Attention Disorders, 20(2), 187-196.

https://doi.org/10.1177/1087054713501079

Svensson. I. (2012). Anknytning och självbild. Växjö: Linnéuniversitet.

Tistarelli, N., Fagnani, C., Troianiello, M., Stazi, M. A & Adriani, W. (2020) The nature and nurture of ADHD and its comorbidities: A narrative review on twin studies. Neuroscience & Biobehavioral Reviews. Vol (109). 63–77.

Widerlöv, M. (2000). Att handskas med skitungar 1&2. V Frölunda: Gravander & Widerlöv.

42

Bilaga 1: Intervjuguide

Bakgrund

1. Vad arbetar du med och hur lång arbetserfarenhet har du i denna yrkesroll?

2. Kommer du i kontakt med barn som uppvisar ADHD symtom? På vilket sätt?

3. Vad har ditt yrke för relation till en ADHD utredning?

Inlärning

4. Upplever du att skolan har adekvata åtgärder innan en diagnostisering?

5. Ser du en skillnad i barnets beteende innan och efter diagnostiseringen?

6. Vilken betydelse anser du att diagnostiseringen har i relation till bemötandet av ett barn med avvikande beteenden?

7. Vilka för och nackdelar upplever du med en ADHD diagnos?

8. Upplever du att diagnostiseringen har stor eller liten betydelse för inlärning i skolan?

9. Anser du att en ökad kunskap om ämnet i skolan kan bidra med att fler barn genomgår utredningar?

10. Upplever du att barn med ADHD diagnos kan hanteras utan att behöva medicineras?

Familjeförhållanden

11. På vilket sätt kan barnets uppväxt ha en betydande roll för beteenden som kan utveckla en ADHD diagnos?

12. Hur viktigt är det att inkludera barnets uppväxtmiljö i en ADHD- utredning?

13. Kan familjens sociala nätverk ha en betydande roll för barnets eventuella diagnos?

14. Hur upplever du föräldrarna till de barn som har ADHD?

15. På vilket sätt kan du se om barnet har anknytningsproblem till sina föräldrar?

16. Har ADHD diagnostiserade barn som du varit i kontakt med haft en otrygg uppväxt, på vilket sätt? Följdfråga: har det funnit något trauma hos dessa barn?

17. Varför tror du att det kan förekomma feldiagnoser när det gäller ADHD?

18. Anser du att det resulterade beteendet från en svår uppväxt kan förväxlas med ADHD symtom? Följdfråga: kan detta stå till grund för en feldiagnos?

Socioekonomisk bakgrund

19. På vilket sätt kan det finnas en koppling mellan familjens socioekonomiska situation och barnets ADHD diagnos? Följdfråga: Vilka faktorer kan ligga till grund för den kopplingen?

20. Finns det en påtaglig socioekonomisk skillnad mellan familjer som har barn med ADHD diagnos och de utan?

43

Bilaga 2: Informationsbrev

Hej!

Vi är två tjejer, Rita Cupi och Afnan Daher, som går socionomprogrammets sjätte termin på Mittuniversitet i Östersund. Vi gör nu utbildningens c-uppsats som kommer att handla om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD hos barn, där vi kommer att diskutera socialarbetares arbete med de. Vi kommer att undersöka vad som är väsentligt att tänka på för att arbetet med barnen ska vara så gynnande för de och deras familjer som möjligt. Detta är ett väl utforskat område, men utifrån vår erfarenhet diskuteras ämnet fortfarande i praktiken vilket dessutom väcker vårt intresse.

Vi kommer att använda oss av en kvalitativ metod i form av videointervjuer via zoom eller alternativt telefonsamtal. Samtalet kommer att spelas in och antecknas, vi beräknar att de kommer att vara i ca 1 timmes tid. Frågorna som ställs i intervjun kommer att utgå från studiens frågeställningar. Vi önskar att intervjua socialarbetare med olika yrkesroller som på något sätt kommer i kontakt med barn (åldrarna 6 - 15 år) som har eller misstänks ha en ADHD diagnos. Vi hoppas att våran metod passar er och att ni vill delta i denna studie. Ifall zoom inte är ett passande medel är vi flexibla att använda något som är mer passande Studiens utgångspunkter är:

- Vilken betydande roll har socialarbetare i bemötandet av barn med ADHD diagnos?

- Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av barnets uppväxt och socioekonomiska bakgrund behövs för ett gynnande arbete med ADHD diagnostiserade barn?

- Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av inlärning för barn behövs för att kunna få anpassat stöd i skolan?

Väljer du att medverka i denna studie gäller följande:

- Den information som du väljer att delge kommer att anonymiseras

- Som deltagare kan du närsomhelst under studiens gång välja att avbryta din medverkan, förklaring till varför behövs inte.

- Du har rätt till information kring vad studiens syfte är samt vad din information kommer att användas till.

- Obehöriga kommer inte att nå den information ni delger. De inspelade samtalen kommer att bevaras i säkerhet.

- Den information vi väljer att inkludera i studien kommer inte att nyttjas i andra syften.

44 Din medverkan är viktig för oss då du erhåller den kunskap och erfarenhet vi behöver för att utföra denna studie. Av denna anledning uppskattar vi ditt bidrag väldigt mycket! Du får gärna kontakta oss om det finns ytterligare frågor och funderingar.

Socionomstuderande Rita Cupi

ricu1800@student.miun.se

Socionomstuderande Afnan Daher

afda1800@student.miun.se

Handledare FD Mats Blid

matbli51@gmail.com