• No results found

ADHD bland barn: Effekterna av sociala faktorer som kan påverka barn med ADHD utifrån socialarbetare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ADHD bland barn: Effekterna av sociala faktorer som kan påverka barn med ADHD utifrån socialarbetare"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project – first cycle

Socialt arbete Social Work

ADHD bland barn

Effekterna av sociala faktorer som kan påverka barn med ADHD utifrån socialarbetare.

Rita Cupi Afnan Daher

ygg

(2)

1 MITTUNIVERSITETET

Institutionen för psykologi och socialt arbete Examinator: Lars Evertsson

Handledare: Mats Blid, matbli51@gmail.com Författare: Rita Cupi, ricu1800@student.miun.se

Afnan Daher, afda1800@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp Huvudområde: Socialt arbete

Termin, år: VT, 2021

(3)

2

Sammanfattning

Avsikten med studien var att ta reda på hur yrkesverksamma socialarbetare ser på uppväxten och skolmiljön i relation till diagnosen ADHD. Studien har genomförts utifrån

semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare som kommit i kontakt med ADHD diagnostiserade barn, för att öka kunskapen kring sociala faktorers påverkan av ADHD liknande beteenden. Intervjupersonernas svar har analyserats utifrån två teorier, nämligen anknytningsteori och sociala determinanter. Studiens resultat påvisar hur sociala faktorer i form av utsatthet i barndomen och en negligerad anpassning i vardagen kan försvåra möjligheten för barnet att hantera sina impulsiva känslor. Beteendena är överaktivitet och uppmärksamhetssvårigheter, samt tecken på nedstämdhet och utmattningssyndrom.

Intervjupersonerna ansåg att det krävs en bredare och fördjupad förståelse kring ämnet för att på bästa sätt bemöta de i skol- och hemmiljö.

Nyckelord

ADHD, skolmiljö, uppväxtmiljö, social determinants, anknytningsteori, sociala faktorer

(4)

3

Förord

Studiens avsikt var att expandera kunskapen kring de sociala faktorerna hos diagnosen ADHD. En sådan förståelse kan medföra andra metoder och forskning som kan användas för att arbeta med fenomenet på ett förebyggande sätt. Målet var även att skapa en förförståelse kring hur väsentlig barnets bakgrund är i arbetet med ADHD diagnostiserade barn. ADHD betraktas som en mycket vanlig funktionsnedsättning hos barn och unga, vilket dessutom kan medföra ett behov av kunskap för socialarbetare och andra professionella som arbetar med dess barn.

Vi vill tillbringa ett stort tack till våra respondenter som tog sin tid att svara på de frågor som används för att genomföra studien, det hade inte varit möjligt utan de. Vi vill även tacka vår handledare Mats Blid som hjälpt oss under skrivprocessen.

(5)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.2 Bakgrund 6

1.3 Problemformulering 7

1.4 Syfte och frågeställning 7

2. Tidigare forskning 8

2.1 Historisk bakgrund 8

2.2 Uppväxtens roll i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn 8 2.3 Det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn i skolan 10

2.3.1 Lärarens skyldighet & Åtgärder 11

2.3.2 Kunskapsökning bland lärare, elever & föräldrar 13

3. Teoretiska infallsvinklar 14

3.1 Anknytningsteori 14

3.2 Social Determinants 16

4. Metod 18

4.1 Litteratursökning 18

4.2 Urval 19

4.3 Datainsamlingsmetod 20

4.4 Analysmetod 21

4.5 Kvalitetskriterier 21

4.6 Etiska överväganden 23

5. Resultat och analys 24

5.1 Uppväxtens roll i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn 25

5.1.1 Förförståelse i arbetet 25

5.1.2 Kunskap kring ADHD 26

5.1.3 Analys 27

5.2 Socioekonomisk utsatthet 29

5.2.1 Förförståelse i arbetet 29

5.2.2 Kunskap kring ADHD 29

5.2.3 Analys 30

5.3 Det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn i skolan 31

5.3.1 Förförståelse i arbetet 31

5.3.2 Kunskap kring ADHD 31

5.3.3 Analys 35

6. Diskussion 35

(6)

5

6.1 Resultatdiskussion 36

6.2 Metoddiskussion 37

6.3 Förslag till fortsatt forskning 38

Referenser 39

Bilaga 1: Intervjuguide 42

Bilaga 2: Informationsbrev 43

1. Inledning

I föreliggande studie diskuteras ADHD diagnosen från yrkesverksamma socialarbetares ögon som då är det valda ämnet för studien. Kapitlet kommer inledningsvis redovisa syftet med

(7)

6 studien samt vilka frågeställningar studien kommer att formas ifrån. Därefter presenteras vikten av studiens betydelse i det sociala arbetet.

1.2 Bakgrund

En människa som lider av psykisk ohälsa förknippas oftast med depression eller former av psykos, men psykisk ohälsa kan också finnas i andra omständigheter. Den kan exempelvis förekomma i ett klassrum i form av hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter vilket oftast drabbar barn och unga. Diagnosen kallas ADHD och står för ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder”, den försvårar barnets vardagliga liv genom att drabba barnets förmåga att

organisera sitt handlande (Socialstyrelsen, 2014). Barnet kan också drabbas av svårigheter som berör känslor och impulser. Det kan handla om att de visar starka reaktioner då de inte kan kontrollera dem eller att de inte kan tänka två gånger innan de agerar. Svårigheterna förändras över tid då barnet växer och utvecklas i ett samhälle som tenderar att ställa mer och mer krav. ADHD diagnosen har blivit allt vanligare hos barn i skolåldern vilket dessutom väcker frågan kring hur kunskapen kring ämnet ser ut hos yrkesverksamma socialarbetare som kommer i kontakt med barnen (Socialstyrelsen, 2014).

Vårt examensarbete kommer att undersöka socialarbetares syn på fenomenet med hjälp av djupgående intervjuer där vi berör ämnet och dess kontroverser. Problematiken i fenomenet handlar om svårigheten som diagnosen kan medföra i barnets vardag samt att kunna hitta stödjande anpassningar genom att öka kunskapen. Detta kan skapa ett förebyggande arbete eftersom det mest framgångsrika sättet att hantera ADHD symtom är genom att använda individuella anpassningar. Eftersom studien kommer att diskutera socialarbetarens

upplevelser gällande ämnet ADHD för att kunna utveckla framtida arbeten, anses detta som en relevant diskussion för socialt arbete. Diagnosen uttrycker sig via barnets beteenden som kan resultera i att deras vardag försvåras och skapa sociala problem för sig själva och deras anhöriga. Ökar man kunskapen kring ämnet, sociala faktorer och bemötandet kan vi bidra till ett mer förebyggande arbete genom att bilda en förförståelse. Studien kommer dessutom att fokusera på två huvudområden, skola och hemmaplan eftersom diagnosens symtom visar sig mest i dessa områden.

(8)

7

1.3 Problemformulering

Vi ville undersöka synen på hur diagnosen ADHD förhåller sig till sociala faktorer.

Undersökningen kommer att beröra förhållandet kring barnens hem- och skolmiljö, för att se om det finns liknande mönster i deras uppväxt, hur det förknippas med barnets beteende samt kognitiva förmågan. Studien fokus är att fånga socialarbetarnas syn gällande ADHD:ns olika områden, uppväxt, skolmiljön och bemötandet. Kan arbetet med ADHD diagnostiserade barn förbättras med hjälp av en förförståelse för familjens socioekonomiska bakgrund?

Personlighetsutvecklingen hos barnet påverkas oftast av hur uppväxten sett ut. Beroende på hur familjens nätverk ser ut kommer barn automatiskt ta del av det. Deras kognitiva förmågor och lärande baseras på både familjens nätverk samt skolan, eftersom barn tillbringar

majoriteten av sitt liv i skolan (Isaksson, 2009). För att barn ska kunna få rätt stöd och hjälp krävs en ökad kunskap om ADHD. Kunskapen behöver ökas särskilt bland exempelvis lärare och socialarbetare som kommer i kontakt med barn som diagnostiseras med ADHD. Enligt forskare där en studie utfördes på lärare, uttrycker lärare själva att deras kunskap om

diagnosen inte är tillräckligt. Vissa skolors socialarbetare hade inte medverkat i studien vilket blir svårt att identifiera om deras kunskap är tillräckligt eller inte (Diaz, 2015).

1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetares upplevelser av att arbeta med barn som har fått diagnosen ADHD. Genom att förstå barnets uppväxt och hur socialarbetare bemöter barnen, kan de på detta vis öka kunskapen och förståelsen kring ämnet ADHD som kan medföra ett mer anpassat stöd.

● Vilken betydande roll har socialarbetare i bemötandet av barn med ADHD diagnos?

● Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av barnets uppväxt och socioekonomiska bakgrund behövs för ett gynnande arbete med ADHD diagnostiserade barn?

● Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av inlärning för barn behövs för att kunna få anpassat stöd i skolan?

(9)

8

2. Tidigare forskning

Avsnittet kommer att beröra en kort genomgång av diagnosens bakgrund, för att sedan

redovisa de punkter som vi anser som nödvändiga för att förstå de sociala faktorerna i ADHD diagnosens.

2.1 Historisk bakgrund

Idag betraktas ADHD som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan medföra problem för individens vardag i form av uppmärksamhetsproblem och/eller överaktivitet, men så har det inte alltid sett ut (Kean, 2005). Diagnosen har under många år studerats och utvecklats för att kunna tillämpa det bästa stödet för dessa barn, ungdomar och vuxna.

Socialstyrelsen (2012) påpekar att Sverige har behandlat ADHD symtom med läkemedel ända sedan 2002 där diagnosen ställts utifrån den amerikanska DSM-IV manualen som först kom att användas år 1980. Kean (2005) beskriver att diagnosens symtom studerades på djupare nivå under andra halvan av 1900-talet och började accepteras på en mer global nivå efter 1980-talet, då diagnosen också kunde kopplas med en biologisk förklaring.

(Socialstyrelsen, 2012; Kean, 2005).

2.2 Uppväxtens roll i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn Tistarellia, Fagnanib, Troianielloc, Stazib & Adriani (2020) beskriver att en dålig uppväxt fylld med trauma har en stark koppling till beteenden som kan föranleda ADHD. Författarna utförde en tvillingstudie där de kunde se hur generna från en mamma och en pappa kan påverka två barn som bor i olika familjeomständigheter. De förstod att trauma kan påverka barnets neurokognitiva förmåga genom att försvaga arbetsminnet, den emotionella och den verkställande kontrollen. De kunde även se att barnets kognitiva förmåga att begripa och svara på olika saker är svagare. De kunde dra slutsatsen att en traumatisk uppfostran var mycket vanligare hos de barn som hade ADHD än de som inte hade diagnosen. En förståelse av diagnosens härkomst är nyckeln till en bra anpassning då ADHD kan vara en risk för barn som växer upp i traumatiska förhållanden (Tistarellia m.fl., 2020). Duvner (1998) beskriver det biologiska arvet som i sin tur kan förklara beteendestörningarna genom att hänvisa till barnets släktträd som kan visa på att en viss gen ärvts som gjort att diagnosen utvecklats.

(Tistarellia m.fl., 2020; Duvner,1998).

(10)

9 Tistarellia m.fl. (2020) beskriver att ADHD kan utlösa andra kognitiva hinder beroende på hur det genetiska arvet och familj omständigheterna ser ut men det betyder inte att barnet säkert kommer att utveckla ett problembeteende. Det är dock viktigt att förstå att det kan bildas osynliga processer hos barnet när barnet lever i en utsatt hemmiljö som av olika anledningar triggar beteendena. González m.fl. (2019) utförde ett arbete där de samlade in data från flera barn med olika trauman genom en longitudinell studie. Forskarna kunde komma fram till att emotionellt våld och omplaceringar hade en mycket betydelsefull roll när det gäller utvecklandet av ADHD diagnos. Det visade sig dessutom att de flickor som utsätts för fysiska övergrepp hade en tre gånger större chans att utveckla ADHD symtom än de som inte genomlevt övergrepp. För pojkar var det tydligt att det emotionella våldet ökade risken för en ADHD diagnos. En traumatisk uppväxt var alltså även i denna studie en stor orsak till varför barn utvecklar ADHD diagnosen, vilket kunde konstateras med hjälp av modeller som analyserade risker för diagnosen. Gonzáles m.fl. (2019) kunde sammanfattningsvis förklara att behandlingar som hjälper barn och familjer att hantera ADHD måste inkludera tidigare händelser som kan ha haft en påverkan i barnets uppväxt (Tistarellia m.fl., 2020; Gonzáles m.fl., 2019).

Det intressanta var att forskarna undersökte gravida kvinnor som levde i utsatta miljöer och kunde fastställa att det fanns en stor chans att dessa kvinnors barn kunde utveckla diagnosen.

En utsatt vardag kunde tillföra stress, infekterade relationer och saknaden av stöd från samhälle och familj som då orsakade moderns destruktiva omgivning (Pires, Passos da Silva och Goncalves de Assis, 2013). Schroeder & Kelly (2009) menar att dåliga

familjeförhållanden kan innehålla olika definitioner och behöver inte bara innebära fysiskt våld i hemmet. Latent våld kan också skada familjeförhållanden, det handlar om att familjen lever i långvariga konflikter som skapar otrygghet. (Pires m.fl., 2013; Schroeder & Kelly, 2009).

För många barn är regler och rutiner en trygghet i och med att de medför förutsägbarhet.

Familjer som inte kan ge barnet en förutsägbar vardag med tydliga regler lever i osäkerhet där de inte vet hur föräldern kommer att reagera i olika situationer (Schroeder & Kelly, 2009). Det är dessutom viktigt att inte fokusera på vem eller vad som är orsaken till

diagnosen eftersom det kan skapa ett diskriminerande bemötande som Kean (2005) beskriver.

Ett konstant sökande efter en skyldig kan medföra en bristande behandling för dessa familjer då diskriminering kan utsätta de ännu mer. Forskningen har gjort mycket framsteg när det

(11)

10 gäller ADHD och den kan förklara att barndomen kan kopplas till diagnosens avvikande beteednen. De visade att uppväxten är nyckeln i att förstå hur en socialarbetare skall tänka för att erbjuda ett anpassat stöd för barnet och familjen. Uppväxten kan förklara hur familjens bakgrund sett ut, om det förekommit missförhållanden kan det förklara varför barnet upplever utmaningar när det gäller att kunna kontrollera sina avvikande beteenden (Schroeder & Kelly, 2009; Kean, 2005).

2.3 Det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn i skolan

ADHD symtom fastläggs med föräldrarnas och lärarnas rapportering där ett flertal studier förlitar sig på det som rapporteras av föräldrarna och läraren. Detta görs eftersom de använder det för deras bedömningsmetoder för att studera allt fler barn med ADHD.

Studierna använde sig av frågeformuleringar för att på ytterligare information om barn med svårigheter. Kunskapen av informationen som samlas in av rapporterna jämförs överlag med bedömningar i hopp om att de dels stämmer överens med föräldrarnas och lärarnas

rapportering men dels även för att kunna jämföra ADHD nivåer. Dessutom undersöks förbindelsen mellan barn med ADHD och dess kön, tidig födsel samt socioekonomiska situationen (Bröring m.fl., 2018).

Det är viktigt att skapa en trygg och gynnsam miljö för eleverna på skolan betonar Helldin m.fl. (2010). Författaren menar att det är viktigt att skapa en respektfull och uppmärksam social miljö där alla elever på skolan inkluderas, samt rätten till delaktighet oavsett kön, ålder och svårigheter som barn i skolan kan diagnostiseras till. Eleverna spenderar mycket tid i skolan vilket betyder att det är viktigt att undervisningen och bemötandet där är anpassat till elever med diagnosering samt elever utan någon diagnos men som har andra

studiesvårigheter. Socialstyrelsen (2010) har en undersökning där de förklarar barn och ungas psykiska ohälsa. Socialstyrelsen (2010) påpekar hur betydande det är att barn klarar av skolan och vikten av att fånga upp alla barn. Det är även viktigt att utveckla en välfungerande

inlärnings passande miljö för eleverna för att undvika riskfaktorer exempelvis att barn utvecklar en psykisk ohälsa. Att inte klara av skolgången gör att barnet hamnar i en risknivå där fysisk eller psykisk ohälsa kan framkomma. Undersökningen visar också risken till att hamna i missbruk eller beroendeproblematik på grund av den försämrade skolgången. Därför är skolan en viktigt del av barnens liv samt hur betydande det är att ha anpassade studier till

(12)

11 alla barn som är i behov för att, som ovan nämnt, inte hamna i riskzonen. (Helldin m.fl., 2010; Socialstyrelsen, 2010).

Många ungdomar har gått igenom så kallat skolmisslyckande som i sin tur utvecklats till kriminella omkrets förklarar Svensson (2012). Dessa ungdomar har oftast haft det svårt att knyta an till olika personer exempelvis föräldrar, lärare, kamrater på skolan eller blivit placerade i olika hem. Dessutom kan det förekomma generella sociala svårigheter. Barn med ADHD kan ha problem med att klara av vissa utmaningar i skolan ensamma och när de känner att de inte får den hjälp de behöver ger de upp och känner sig hopplösa för att kunna klara av resten av skolgången. Detta blir en bristande faktor hos barnen eftersom de inte hinner få den delaktigheten av inlärningen som alltså har mest påverkan på barn. Svensson (2012) påpekar vidare att dessa omständigheter inte styrs direkt av skolan, men att skolans roll i detta faktiskt är att kunna frambringa anpassningar och förutsättningar för att skolmiljön ska präglas av acceptans och trygghet. Det innebär att skolans ansvar är att inte tillåta

negativa faktorer påverka alla elever, både med svårigheter och utan eftersom alla barn har rätten till att känna tryggheten i skolan (Svensson, 2012).

2.3.1 Lärarens skyldighet & Åtgärder

För att eleverna på skolan ska få rätt hjälp och stöd som de behöver krävs en undersökning utifrån elevens undervisningssituation eftersom alla elever utvecklas genom de miljöer och sociala förhållanden de befinner sig i. Därför bör lärare och andra vuxna inte bara lägga fokus på elevens kunskaper och personlighet utan även på elevens undervisningssituation samt att de bör utbilda sig själva allt mer. Helldin m.fl. (2010) betonar att alla lärare och skolkuratorer behöver utbilda sig ytterligare för att kunna skapa goda förutsättningar och relationer till eleverna. För att bilda bra relationer mellan eleverna krävs alltså professionella

yrkesverksamma som har förmågan att föra eleverna samman samt skapa jämställdhet och inkludera alla. Enligt Aspelin & Persson (2011) anses elevens skolresultat ha en koppling till läraren. De anser att läraren har en viktig roll i elevens liv då en bra och anpassad

undervisning underlättar elevernas förståelse och utökar deras kunskap.

Många elever har olika typer av svårigheter och är i behov av extra hjälp och stöd av skolan.

Unika elever kan också behöva handledning trots att deras betyg ligger högt till eller att de klarar det mesta i skolan. Stödet är egentligen till för att utöka elevernas kunskap och för att

(13)

12 kunna bli allt mer autonom. Däremot behöver elever med ADHD en väl anpassad skolmiljö med bra förutsättningar och även större förståelse av sin omgivning. För att barn inte ska känna sig “avvikande” och “onormala” i samhället krävs en utökad tolerans av pedagoger, lärare och skolkuratorer förklarar Widerlöv (2000). Författaren förklarar känslan barn kan uppleva, känslan av misslyckande och avvikande, där dessa känslor kan förändras med utsträckningen av lärdom gällande ADHD och andra svårigheter barn själva upplever (Helldin m.fl., 2010; Aspelin & Persson, 2011; Widerlöv, 2000).

Hattie (2009) beskriver de faktorer som har inverkan på eleverna och dess resultat i skolan genom att ta reda på vad och vilka som har stor inverkan på elevernas tid i skolan. Författaren redogör att en av de olika faktorerna faktiskt är läraren. Läraren har en speciell anknytning till eleverna och har stor effekt på elevernas skoltid Det finns även andra faktorer som visar på att lärare spelar en stor roll i elevernas utveckling i skolan. Därför är det viktigt att redan som barn ha en god anknytning och en tillräckligt bra bemötande av vuxna överlag. Däremot allra viktigaste faktorn som har inverkan på elevernas resultat i skolan är miljön hemma nämner Hattie (2009). Författaren menar att hemmet och socioekonomiska status kan vara anledning till att skolundervisningen och koncentrationen inte arbetas samman med elevens hjärna.

Elever behöver alltid känna anknytning till någon för att kunna lyckas, må bra och hantera olika situationer genom att ta lärdomar av exempelvis föräldrarna eller någon annan vuxen.

Ikonen (2011) redogör att det är lärarens och pedagogernas skyldighet att se till att alla elever mår bra under skoltiden samt att de får anpassade studiemedel om det skulle behövas. Genom att lärarna och pedagogerna arbetar med att förbättra relationerna bland eleverna där lärarna förbättras reflexmässigt gällande bemötande mellan elever med ADHD och elever utan någon neuropsykiatriska funktionshinder. Flera studier bekräftar och beskriver hur betydande det är med en god inlärningsmiljö och att lärarna bör utöka sin kunskap för att kunna anpassa undervisningen och uppgifterna för elever med ADHD och utan diagnosen. På så sätt

utvecklas även andra möjligheter för eleverna som kan känna hopplöshet eller mår dåligt över sina svårigheter (Hattie, 2009; Ikonen,2011).

Eleverna har rätt till olika åtgärder som stämmer överens med deras svårigheter. Widerlöv (2000) beskriver flera fall om bland annat hur betydelsefull anpassad undervisning är för elever med ADHD. Eleverna behöver undervisning som är anpassat till elevernas individuella förmåga. Eleverna behöver få anteckningsstöd, möjlighet till att få prestera i den takt,

undvika höga krav från sin omgivning samt få den arbetsro eleven behöver. Eleven kan även

(14)

13 behöva en personlig assistent som är anpassad efter eleven och hjälper till med det som behövs. Anpassningen utgår från elevens behov vilket kan resultera i att eleven engagerar sig mer i skolarbete, på så sätt undviker att hamna på fel spår. Författaren beskriver att elever med diagnosen ADHD och läraren behöver även ha en konstant kontakt för att komma överens gällande lektionens undergång. Om exempelvis koncentrationen försvinner eller om eleven behöver röra på sig är det viktigt att läraren låter eleven gå ut från lektionen för att inte störa andra. Enlig skollagen “1 kap 4 § & 3 kap 2 §” har eleven rätt till stöd vid behov,

speciellt om eleven diagnostiseras med exempelvis ADHD. Skolverket (2021) beskriver även att skollagen säger att elevernas hantering av utbildning ska vara på individnivå. Skolor är därför skyldiga att ge eleverna det stöd de behöver samt stimulans och särskilt stöd

(Widerlöv, 2000; Skolverket, 2021).

2.3.2 Kunskapsökning bland lärare, elever & föräldrar

Mossler & Kadesjö (2004) förklarar att många barn och unga inte har tillräckligt med kunskap om sina diagnoser, bland ADHD. Flera lärare tolkar elevens beteende ofta som att barnen är ouppfostrade och anser att barnens diagnoser kan försvinna. Diaz (2015) bekräftar att lärarna beskriver svårigheter de upplever med barn som diagnostiserats med ADHD och att de saknar adekvata kunskaper för att kunna hantera barnen och deras beteendesvårigheter.

Lärarna uttrycker i rapporten att de vill ha flera insatser och hjälpmedel till att kunna

handskas med barnen i olika situationer. Utan hjälpmedel och tillräckliga kunskaper kan det leda till större utmaningar hos lärarna och det kan även leda till att lärarna särbehandlar barnen omedvetet. Mossler & Kadesjö (2004) förklarar att impulsivitet och överaktivitet kan öka med åldern. Diagnosen kan upplevas som en vändpunkt till många barn med ADHD diagnosen då de får en bättre uppfattning till varför de kan uppleva stora skillnader mellan dem själva och andra förklarar Kean (2005). Författaren betonar vidare att en ökad insikt om ADHD diagnos kan bidra till allt mer fördelar till personens liv. Genom att öka förståelsen kan barnet erbjudas mer hjälp, dock finns det risker till att leva i utanförskap då den avsedda hjälpen kan exkludera personer i samhället med diagnosen och särbehandlas istället (Mossler

& Kadesjö, 2004; Kean,2005; Diaz, 2015).

Lärarnas stressnivå ökar under ett medvetande där de behöver undervisa barn med ADHD diagnosen beskriver MacKey & Corkum (2006) vilket relateras till kunskapsbristen hos läraren om ämnet ADHD. Studier visar att lärarnas kunskaper och åsikter kan ha effekt på

(15)

14 behandling utnyttjandet även om bevisen inte är tydliga. Ett fåtal studier finns gällande barnens kunskap om ADHD, därför är det ett viktigt forskningsområde då kunskapen behöver ökas bland vuxna och barn. De flesta barnen växer upp och speglar lärdomar i ett beteende, ordspråk och uppfattningar om olika ämnen från andra vuxna i omgivningen. Dessa delar lär sig barnen även av lärare eftersom barn spenderar mycket tid i skolan. Barn har ingen större kunskap än det som sagts till dem, vilket kan bidra till att barnen kan få felaktig information.

MacKey & Corkum (2006) beskriver hur betydande det är att barn, unga, lärare och

föräldrars kunskap ökar på flera möjliga sätt. Barn ska vara medvetna om diagnosen ADHD, speciellt om de själva har diagnostiserats med ADHD och öka sin kunskap om diagnosen och effektiva behandlingsmetoder. Även om en stor del av forskningen inte visat direkt resultat av effektiviteten för barn, har det ändå påverkat föräldrarnas kunskapsnivå till barn med ADHD (MacKey & Corkum, 2006).

3. Teoretiska infallsvinklar

Här presenteras två teorier som vi fann intressanta i relation till det valda ämnet och de förekommer frekvent i tidigare forskning.

3.1 Anknytningsteori

Socialstyrelsen (2014) påpekar Barn med ADHD diagnoser visar symtom som överaktivitet i ung ålder, de har svårt att sitta still och lyssna då de alltid är i rörelse. Dessa barn är dessutom oförutsägbara då de ständigt är på fötterna och kan omedvetet utsätta sig för faror, vilket kan vara en stressfaktor för barnets föräldrar som ständigt måste befinna sig i barnets närvaro.

Detta väcker frågor kring anknytningen mellan barn och förälder där forskare i Australien påvisar att barn med osäker anknytning oftare uppvisar beteendestörningar än barn med säker anknytning (Clarke, Ungerer, Chahoud, Johnson & Stiefel, 2002). Forskarna förklarar

dessutom att ADHD diagnostiserade barn inte klarar av tanken av att vara utan sin förälder, det kan öka känslor av aggression och sorg. Det finns en liknelse mellan familjer med en bristande anknytning och familjer med ADHD diagnostiserade barn. Det handlar om att föräldrarna, oftast mamman, och barnet har en relation som är uppbyggt av aggression och irritation, som visas genom lågt engagemang, negativitet och låg respons till spädbarnets signaler. Orsaken till det kan vara att barn som är hyperaktiva tillslut får en utmattad förälder, som använder sig av kontroll, beordrande och negativitet när de tilltalar sitt barn. På det sättet ignoreras den positiva interaktionen mellan förälder och barn vilket kan resultera i en osäker

(16)

15 anknytning. Något som har en stor betydelse i den eventuellt osäkra anknytningen är

förälderns styrka och förmåga att hantera ett barn med ADHD liknande beteendestörningar.

Andra familjemedlemmar kan stödja i svåra perioder och blir en person som barnet knyter an till. Barnets föräldrar kan utveckla någon form av psykisk ohälsa då de inte klarar av den konstanta oron och stressen som dessutom kan resultera i en bristande relation mellan föräldrarna (Socialstyrelsen, 2014; Clarke m.fl., 2002).

Clarke m.fl. (2002) beskriver i deras studie att det finns en intressant skillnad i barn och föräldrar relationen mellan barnen med ADHD och de utan. Denna skillnad visades i form av osäkerhet som dominerade hos ADHD diagnostiserade barn. Osäkerheten och bristen av välmående förklaras med hjälp av att barnets omsorgsgivare inte varit emotionellt

tillgängliga, detta har då försvårat barnets förmåga att utveckla en kontroll över känslor och handlingar. Dessa skillnader som presenteras av forskarna kan användas i förebyggande syfte genom att öka en förståelse av hur barnets symtom kan hanteras. Det krävs en djup förståelse i diagnosens betydelse för att veta hur den ska hanteras, men det är lika viktigt att kartlägga det individuella behovet av stöd. Med hjälp av anknytningsteorin kan detta uppfyllas i och med att den ger en förklaring kring symtom som brist på kontroll av känslor och beteende.

Storebø, Rasmussen & Simonsen (2016) påpekar också att det finns märkbara liknelser mellan en otrygg anknytning och en ADHD diagnos, när symtom av den ena visas finns det en ökad risk för att den andra utvecklas. Vilket betonar vikten i att inkludera familjeterapi, författarna skriver att detta kan minska risken för att ett av de två fenomenen utvecklas. De finns dessutom en chans att beteenden som kan föranleda ADHD inte uppstår då behandling för relationen tillges i en tidig ålder. Genom att undersöka familjen i olika sammanhang kan deras problematik kartläggas och ge behandlare en uppfattning av vad problemet är. På så sätt kan relationen som fylls av en ond cirkel av aggression och hämnd lösas upp och visa

familjen i fråga andra sätt att hantera liknande symtom (Clarke m.fl., 2002; Storebø, Rasmussen & Simonsen, 2016).

Det som gör anknytningsteorin relevant till studiens ämne är att den visar förälderns och barnets relation från grunden. Detta kan därför användas i arbetet för att hjälpa

socialarbetaren att förstå barnets anknytningsmönster som kan förklara hur tryggt barnet är.

När socialarbetaren får kännedom om hur barnets uppväxt sett ut i relation till

anknytningsmönster och relation till föräldrarna kan bemötandet och arbetet anpassas efter barnets behov. Clarke m.fl. (2002) beskriver att det kan vara gynnande för arbetet med

(17)

16 familjen att förstå sambandet mellan en otrygg anknytning och ADHD då otrygga

förhållanden kan trigga barnets beteenden. Barn som växer upp med frånvarande

omsorgsgivare kan utsättas för en otrygg vardag. Detta kan handla om att föräldrarna upplevt någon form av utsatthet som försvårat deras möjligheter att tillgodose sitt barns behov trots att de försökt att göra sitt bästa. Det kan handla om separation, sjukdom, missbruk,

graviditets/förlossningskomplikationer eller andra former av problematik som kan skada anknytningsmönstret mellan barn och föräldrar. I arbetet med familjer som dessa kan den rätta anpassningen göra att socialarbetaren får en fördjupad förståelse i hur familjen fungerar.

Genom att hjälpa familjen hitta fungerande strategier som kan förbättra kommuniceringen de emellan kan barnets omgivning lugnas och undvika utlösa och förvärra impulskontrollen och koncentrationssvårigheter (Clarke m.fl., 2002).

3.2 Social Determinants

Teorin handlar om hur människors hälsa påverkas av olika sociala determinanter, som ekonomiska och sociala skillnader i livet vilket kan leda till att individen utvecklar mer svårigheter, till exempelvis psykisk ohälsa. Determinanterna kan delas upp i fem kategorier, nämligen ekonomisk stabilitet, utbildning, hälsa och vård, miljö och gemenskaps

sammanhang (Centers for Disease Control and Prevention, 2021). Begreppet har varit centralt inom fattigdom, där den förklarar hur de som lever i fattigdom riskerar att drabbas av svårare levnadsförhållanden eftersom de inte har tillgång till de fem determinanterna.

Determinanterna tillför stabilitet och säkerhet i individers liv, eftersom de får tillgång till bättre levnadsstandarder där de har möjlighet till bra arbete och utbildning, mat och hygien, ett bra socialt sammanhang och en god vård. Utan dessa delar utsätts man för risker, i dagsläget kan detta påvisas inom pandemin, där människor som lever utan tillgång till determinanterna drabbas av covid-19 i större utsträckning än de som levt under stabila levnadsförhållanden (Nature, 2021). Begreppet har blivit mer känt under senare tid eftersom denna risk har kunnat dokumenteras. Ett jordbruksföretag i San Joaquin Valley i Kalifornien USA vid namn Foster Farms har undersökts av en vetenskapligt inriktad journalist.

Jordbruket bestod av arbetare från en låg levnadsstandard. Området hade inte bra förutsättningar för folket och de allra flesta var immigranter från Sydamerika. Företaget slutade upp med över 400 anställda som testades positivt för covid-19. Det visar sig i undersökningen att de anställde som var medvetna om att de testats positivt för sjukdomen fortsatte arbetet eftersom de inte hade råd med att stanna hemma utan någon ekonomisk

(18)

17 kompensation. De var alltså tvungna att dölja att de testats positivt för covid-19, vilket i sin tur lett att fler och fler smittats (Centers for Disease Control and Prevention, 2021; Nature, 2021).

Här kan teorin social determinants användas för att förklara hur befolkningen lidit så pass mycket av den utsatta vardagsmiljön att det resulterat i människorna utvecklat andra sociala problem som då skadat deras hälsa. De allra flesta var immigranter från redan utsatta länder, som då gjort att de emigrerat till USA. Arbetarna levde i ett segregerat område som tillfört dåliga möjligheter för utbildning och jobb, vilket då gjorde att de flesta arbetade på

jordbruket för minimilön. De flesta hade familjer att tänka på vilket dessutom satte de i en pressad sits, de hade inte möjligheter för en bra vård eftersom de inte hade råd att ta hand om sig själva när de blev smittade av covid-19. De fem sociala determinanterna visar också hur en god socioekonomisk bakgrund kan tillföra ett liv men mindre påfrestande situationer som kan leda till sjukdomar och annan ohälsa (Nature, 2021).

Teorin är central inom vår studie eftersom den kan förklara hur människor som lever i utsatta socioekonomiska förhållanden kan utveckla ohälsa som förekommer mindre bland de

ekonomiskt starka familjerna. I flera fall har personer drabbats av covid-19, en fysisk

sjukdom, som dessutom gjort att de förekommit fler dödsfall hos dessa människor då de inte haft resurserna för att skydda sig. Det kan däremot också förklara hur familjer har större chans att drabbas av psykiska sjukdomar eftersom de lever i omständigheter där de saknar goda förhållande till de sociala determinanterna. På så sätt kan det även handla om ADHD bland barn och unga, i och med att föräldrarna lever i en socioekonomiskt utsatt bakgrund.

Den socioekonomiska bakgrunden är något som vi funnit intressant under studiens gång och vi kommer därmed fördjupa oss inom begreppet i relation till ämnet ADHD. Detta är relevant till vårt ämne eftersom uppväxten och den socioekonomiska situationen/ utsattheten är ett relevant ämne inom socialt arbete, samt att socialarbetare arbetar ständigt med frågor kring individens utsatthet, behov och hjälp de behöver. Respondenterna fick även svara på sådana frågor som gällde bland annat uppväxten och socioekonomiska situationen kopplad till barn med ADHD. De sociala determinanterna förklarar sammanfattningsvis hur en familj kan drabbas av en ond cirkel av utsatthet som leder till att de lever i en påfrestande situation.

Familjerna klarar inte av att tillgodose barnets behov på grund av den utsatthet de lever i, den utsatthet handlar då enligt denna teori om att de saknar något av det sociala determinanterna.

(19)

18

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att presentera och motivera hur vi gått tillväga med vårt arbete, vi kommer att gå igenom rubrikerna litteraturundersökning, urval, datainsamlingsmetod, analysmetod, kvalitetskriterier och etiska överväganden. Studiens hinder kommer att diskuteras vid uppsatsens slut.

4.1 Litteratursökning

Den litteratur som vi valt att använda i studien har samlats genom ett antal sökningar i

Mittuniversitetets databas Proquest Social Science Premium som gett oss en god kunskap om det valda ämnet. I databaserna valde vi att söka efter litteratur som blivit peer- reviewed, vilket innebär att studien genomgått en expertgranskning innan den utgetts i databasen. Vi valde dessutom att inkludera forskning som publicerats under 2000-talet för att inte använda allt för gammal forskning, ett fåtal studier som publicerats innan dess har dock använts.

Länderna som studierna genomförts i är USA, Australien och Europa, alltså västvärlden vilket dessutom innebär att studierna har en hög replik barhet då de genomfördes i samma kultur och sammanhang som oss. De sökord som används för att få fram studierna i databasen var: ADHD, Childhood Maltreatment, Attachment Insecurity, School Environment,

Psychodynamic Perspective, ADHD Historical View. Dessa kunde ha sett annorlunda ut för att öka relevansen av den forskning som vi fann till vårt arbete med ADHD diagnostiserade barn och socialarbetare. Riskerna för detta kommer vi att diskutera i etiska överväganden och metoddiskussionen.

Litteratursökningen genomfördes dessutom genom att titta på relevanta studiers

referenslistor. Studierna uppmärksammade för det mesta risk och skyddsfaktorer i barndomen som kan föranleda en ADHD diagnos. De förklarade dessutom hur en traumatisk uppväxt kan leda till ADHD symtomen, samt hur den trauman ser ut. Vi kunde dessutom förstå att barnets ADHD symtom är som mest synliga i hemmet och i skolan, vilket gjorde att vi valde att fokusera på de två områdena när vi ställde frågorna till våra respondenter. Litteraturen

belyser olika delområden när det gäller ADHD diagnosen samt hur viktigt det är att inkludera alla delar i utredning, kartläggning och behandling.

(20)

19 4.2 Urval

Vår studie har utgått från intervjuer som genomförts med hjälp av ett målinriktat urval (Creswell, 2017). Studien utgick dessutom från ett snöbollsurval som innebär att vi fick förslag från den vi intervjuade om vilka vi kan intervjua efter. De förslag vi fick var

socialarbetarnas kollegor, vilket gör att urvalet fortfarande är målinriktat då respondenterna uppfyllde kraven av för vilken typ av erfarenhet som behövdes för vårt ämne. Vilket betyder att vi har valt respondenter utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, detta är ett vanligt tillvägagångssätt när det gäller kvalitativa studier. Vi ville intervjua socialarbetare med olika yrkesroller då vi studerar socialarbetares syn på ADHD. Vi har inte valt att avgränsa oss till någon speciell ort eftersom vi ville hitta respondenter inom en kort tidsperiod. Vi kontaktade därmed många olika socialarbetare via mail genom ett missivbrev där vi presenterade oss och vår studie samt vad som kommer att innebära för de om de väljer att medverka (se bilaga 2).

Vi lyckades ordna intervjuer med fem olika socialarbetare från städerna Östersund, Sundsvall och Göteborg. Intervjuer gjordes med socialsekreterare, skolkuratorer samt familj/

ungdomsbehandlare, det var fyra kvinnor och en man mellan åldrarna 26 - 65 (Creswell, 2017).

Studien strävar efter att skapa förståelse kring socialarbetarens syn och upplevelser av att arbeta med ADHD diagnostiserade barn. Genom att intervjua socialarbetare med olika yrkesroller kan vi bilda en förståelse för hur de jobbar med dessa barn. Socialarbetare kan diskutera deras upplevelser om vad som har fungerat bra respektive mindre bra i arbetet.

Frågorna rör deras upplevelser av hur de bemöter ADHD diagnostiserade barn och om de anser att uppväxten och familjens sociala förhållanden är viktiga aspekter i arbetet med barnen. I samtalet kommer det dessutom framgå från hur de upplevt att skolan arbetat med barnen samt om de anser att deras kunskaper kring ADHD är adekvata. Dessa utgångspunkter kommer medföra en djupare inblick av olika delar i arbetet för att förstå vad som är viktigt att tänka på i det sociala arbetet. Socialarbetarnas svar kan bidra med nya ideer som kan

användas för att öka kunskapen gällande diagnosen samt arbetet med dess barn. Intervjuerna är alltså formade efter socialarbetarnas kunskapsområde för att på bästa sätt säkerställa att studien utgår från data som kommer att besvara studiens syfte och frågeställningar.

(21)

20 4.3 Datainsamlingsmetod

Den datainsamlingsmetod som vi tyckte var mest lämpad för studiens syfte och

frågeställningar var semistrukturerad intervju, som innebär att vi följde ett frågeformulär (se bilaga 1) som var uppdelade i olika delar (Creswell, 2017). Frågorna koncentrerades utifrån studiens frågeställningar för att ta reda på hur de ser på diagnosens koppling till uppväxt samt möjligheten av feldiagnostisering. För att strukturera frågorna valde vi att dela in de i olika teman, först berör frågorna respondenten och personens yrke, sen frågar vi om ADHD i förhållande till skola, familjeförhållanden och socioekonomisk bakgrund. Metoden förenklade intervjun eftersom de är ett flexibelt sätt att använda frågorna, vi kunde ställa följdfrågor samt ta bort frågor som de kanske redan svarat på under intervjun. Frågorna har en detaljerad karaktär men i och med att de var öppna gav de respondenten chansen att komma in på intressanta tankespår som vi valde att följa upp genom anpassade följdfrågor.

Det positiva med metoden var att intervjun kunde bli som en diskussion då frågor som inte stod i frågeguiden inkluderades för att förstå eller sätta det de berättat i sammanhang. Vi valde dessutom att ha frågor av öppen karaktär efter konsultation med vår handledare för att kunna fånga deras syn på område utifrån deras erfarenheter. I massiv-brevet som skickades ut skrev vi att intervjuerna skulle vara i ca 1 timme för att ge respondenterna utrymme att tala djupgående utan oro över tiden, de varade dock inte mer än 45 minuter (Creswell, 2017).

Intervjuerna genomfördes via videosamtal i plattformen zoom, där samtalen dessutom spelades in och sparades på en dator som var oåtkomlig för obehöriga. Vi ansåg att videosamtal var det bästa valet under dagens covid-19 pandemi, vi kände att vi fick den önskade dynamiken i samtalet trots att vi inte sågs öga mot öga. Vi anser ändå att dynamiken var bra eftersom respondenterna var kvar i sina arbetsmiljöer vilket gjorde att vi kunde undvika en så kallad kontexteffekt (Jacobsen, 2012). Kontexteffekt innebär att personen påverkas av det sammanhang som samtalet sker i. På så sätt kunde respondenterna dessutom tala fritt om olika teman som kan upplevas som känsliga vilket uppfyller

konfidentialitetskravet. Intervjuerna transkriberades efter samtalet, på så sätt kunde vi lägga mer fokus på samtalets dynamik och respondenternas svar utan att tänka på att anteckna. Vi kunde däremot anteckna något ord eller mening som vi fann intressant i samtalet för att sedan gå tillbaka i inspelningen och lyssna på vad som sades. Vi valde dessutom att dela upp

intervjuerna, vi intervjuade alltså inte samtidigt då vi ansåg att det blev smidigare att dela upp arbetet på så vis. Genom att hålla intervjuerna var för sig behöver inte respondenten tänka på

(22)

21 att det är två personer som intervjuar samtidigt och känna sig utfrågad. Vi gick igenom

inspelningar och transkriberingar tillsammans för att ha en gemensam uppfattning av samtliga intervjuer (Jacobsen, 2012).

4.4 Analysmetod

Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är central inom denna

kvalitativa studie, metoden beskrivs av Lindgren (2014) och utgår från tre analyssteg. Stegen är kodning, tematisering och summering. Vi har inkluderat stegen på följande vis. Kodningen innebär att studiens insamlade data sorteras och analyseras ett antal gånger för att främja de bakomliggande koder som funnits i till exempelvis intervjuerna. Tematiseringen handlar om att gå igenom det insamlade materialet ännu djupare genom att utgå från olika teman. Vilket vi genomfört i föreliggande studie utifrån våra valda teman uppväxtens roll i det sociala arbetet, socioekonomisk utsatthet och det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn i skolan. Det sista summerings steget syftar i att framställa en strukturerad data som analyseras och presenteras med hjälp av teoretiska perspektiv. Detta steg presenteras i resultat och analysmetoden där vi framför resultatet av våra genomförda intervjuer samt kopplar de till anknytningsteorin och sociala determinanter. Vår analysprocess påbörjades under

transkriberingen av intervjuerna, där vi tog tillfället i akt och kontrollerade de svar som spelats in. Processen medför tydliga koder som gjorde analysprocessen lättare att genomföra.

Slutligen har vi sammanflätat betydande punkter i relation till vårt syfte och våra

frågeställningar. Detta tydliggör den röda tråden i vårt arbete i och med att vi återkommer till det ursprungliga syftet (Lindgren, 2014).

Genom att koda studiens empiri utifrån förförståelse och kunskap kring ADHD kan studien tydliggöra socialarbetarens tillvägagångssätt i enlighet med att studien besvarar de

ursprungliga frågeställningarna. Koderna har valts utifrån de som varit mest centralt under intervjuerna samt att koderna också visar vad som behövs i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn för att samhällets ska kunna tillgodose dennes behov.

4.5 Kvalitetskriterier

Kvalitativa metoder syftar i att få en djupgående förståelse för ett specifikt ämne, som nämnts i studien tidigare så har vi valt att göra detta genom intervjuer då det ger respondenten

möjligheten att förklara sina upplevelser i generella termer. Av den anledningen är kvalitativa

(23)

22 metoder positiva men det ger inte ett bra resultat i relation till en större populations

uppfattningar. Intervjuerna inom kvalitativa studier genomförs enbart med hjälp av ett begränsat urval som i denna studie dessutom är utvalda utifrån våra frågeställningar. Detta försvårar svaren från att vara generaliserbara då de endast utgått från enstaka personer. När det handlar om kvalitetskriterierna validitet och reliabilitet kan det vara svårt att koppla de till kvalitativa studier då de är mer centrala inom kvantitativa datainsamlingsmetoder. Det är därför viktigt att så detaljerat som möjligt förklara hur studien genomförts så att andra kan göra studien på samma sätt. Det är dock fortfarande svårt att påstå att denna studie har hög överförbarhet eller validitet då resultaten i denna studie inte syftar till att kunna generalisera utan istället att fördjupa sig i socialarbetares upplevelser av barn med ADHD (Jacobsen, 2012).

I studien har vi försökt att påvisa en relevant och tydlig koppling mellan syftet och de respondenter vi valt för att sedan presentera en röd tråd genom arbetet. För att på bästa sätt framföra denna tydlighet kommer vi i detta avsnitt också gått igenom hur vi tänkt under skrivprocessen. I en studie som utgår från ett ämne som ADHD är det viktigt att avgränsa för att inte diskutera de medicinska kunskaperna och de kunskaper som handlar om

diagnostisering då socialarbetare inte kan uttala sig om dessa delar. Socialarbetare kan istället uttala sig om hur de arbetar med problematiken från det sociala perspektivet, vilket innebär familjen och skolan. Ämnet ADHD kan medföra risker om utgångspunkten inte är tydligt utformad, vilket kan förekomma då ADHD kan förknippas med en lång debatt kring hur professionella som arbetar med diagnosen ska tänka och arbeta. För att undvika sådana misstolkningar vill vi att förtydliga studiens syfte, som handlar om att finna nya sätt att arbeta med gruppen utifrån det sociala arbetet. Genom att hålla djupgående diskussioner kring bemötande, sociala familjeförhållanden och skolans arbete kan socialarbetare diskutera vad som fungerat bra respektive dåligt som vi sammanställer i studien för att öka kunskapen.

Genom att förtydliga dessa aspekter i arbetet kan studiens validitet dessutom stärkas.

Trovärdighet eller reliabilitet handlar om hur pålitlig studien är och om de resultaten som presenteras går att lita på samt om tillvägagångssättet är autentiskt. I denna studie har vi fokuserat på att vara reflexiva och kritiska inför de svar vi fått och kring de fakta vi valt att utgå från. Det handlar om att vi varit medvetna om vår förförståelse och genom att

tillhandahålla ett objektivt tankesätt som intervjuare under samtalen med respondenter. Vi var noga med att ställa öppna och ledande frågor för att inte inleda deras svar med något

(24)

23 påstående. Vi genomförde inte intervjuerna tillsammans, men vi gick igenom frågorna och vad de innebär för att ha samma objektiva inställning i intervjuerna. Efter att intervjuerna genomfördes analyserades svaren genom transkriberingen där vi kunde säkerställa att vi fått adekvata svar till våra ursprungliga frågeställningar. Vi gick dessutom igenom varandras transkriberingar och intervjuer för att se till att transkriberingarna utförts korrekt, på så sätt delades arbetet upp på ett effektivt sätt samtidigt som vi såg till att det inte skett några fel.

Under analysprocessen kunde vi med hjälp av innehållsanalysen säkerställa att det funnits en tydlig röd tråd genom arbetet där det ursprungliga undersökning syftet stämmer överens med tidigare forskning, teoretiska infallsvinklar och den empiriska data (Jacobsen, 2012).

4.6 Etiska överväganden

För att på bästa sätt ta hänsyn till de fyra etiska principerna som nämns av Bryman (2011), nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Principerna är centrala begrepp inom forskningsetik, vi har därmed valt att tydligt redovisa vår studie och det vi önskar av respondenterna i ett brev (se bilaga 2). Informationskravet innebär att deltagarna får en klar bild av vad studiens syfte är och vilka steg som kommer att genomföras under studiens gång. Det är dessutom viktigt att informera om att respondenterna har rätt till att avbryta deras medverkan när de vill under studien samt att de inte behöver förklara orsaken till varför de väljer att hoppa av. Detta är något vi tog hänsyn till och inkluderade i informationsbrevet som skickades till alla som var intresserade att delta i studien. Samtyckeskravet handlar om att vi som utför studien inte har makten att bestämma om deltagarna ska vara med eller inte, utan de är de själva som ska ge sitt samtycke till att vara med, vi har säkerställt deras samtycke i videosamtalen innan vi började (Bryman, 2011).

Genom att först skicka en förfrågan till intervju till de personer vi önskade uppfylls detta krav. Med intervjuförfrågan menas ett mail där vi presenterar oss själva och varför vi kontaktar personen, därefter kunde den eventuella deltagaren säga ja eller nej till vår

förfrågan. Den princip som bildar konfidentialitetskravet handlar om att den information som delges av respondenterna inte hamnar i obehörigas händer. Samtalen rörde sig kring

deltagarnas upplevelser, vilket kan betyda att de pratar om olika fall de arbetat med, det var därför viktigt för oss att informera om att intervjuerna hålls i privata omgivningar där utomstående inte kan höra. Det var dessutom viktigt för oss att muntligt berätta att intervjuerna spelades in och att de hela tiden behandlas varsamt, på så sätt kunde de

(25)

24 personuppgifter som delgetts inte nås av obehöriga samt att de inte var möjligt för andra att identifiera personerna. Den sista principen, nyttjandekravet, syftar till att den data vi samlat in i form av berättelser inte används i något annat syfte än forskning ändamålet. Detta var också något som vi tog hänsyn till genom att inkludera i informationsbrevet (Bryman, 2011).

Ett etiskt problem som vi vill uppmärksamma i studien är att den forskning som använts kan ha utgått från oetiska grunder. ADHD har under många år diskuterats och det har funnits olika synpunkter under de senaste 30 åren, under litteratursökningen har vi försökt att lyfta olika aspekter inom ADHD vilket gjorde att de ord vi använt för att hitta forskning resulterat i en instabil inledning. Under skrivprocessen ansåg vi att den fakta vi använt varit bra och aktuell trots att vi inkluderat några äldre forskningar. Det har dock blivit tydligt för oss i efterhand hur viktigt det är att granska källorna noggrant. I granskningen är det viktigt att gå igenom mer än författaren och året, det är viktigt att kunna bedöma studiens risk för en vinklad uppfattning av de ämnena som diskuteras.

5. Resultat och analys

Avsnittet kommer att presentera respondenternas svar i form av citat från de genomförda intervjuerna. Vi kommer att presentera intervjuernas resultat utifrån våra valda teman för att kunna svara på våra frågeställningar så tydligt som möjligt. Uppväxten analyseras i den föreliggande studien för att se hur socialarbetaren använder sin förförståelse i ett ärende för att hitta anpassade metoder och tillvägagångssätt. Här fokuserar studien på att studera socialarbetarens bemötande av barn med diagnosen ADHD. Därför har vi valt att presentera resultatet utifrån två innehållsområden uppväxtens roll i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn och det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn i skolan samt delområdet socioekonomisk utsatthet för att förklara dess relevans om förförståelse för

socialarbetare. Vi ansåg skolan som ett viktigt tema eftersom skolkuratorer finns där för barn för att stödja och hjälpa med att klara skolgången. Dessa huvudområden kommer i detta avsnitt utgå från koderna förförståelse i arbetet och kunskap kring ADHD. Barn formas utifrån de omständigheter som de lever i vilket omfattar våra teman. Frågeställningarna som kommer att besvaras i detta kapitel är:

● Vilken betydande roll har socialarbetare i bemötandet av barn med ADHD diagnos?

(26)

25

● Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av barnets uppväxt och socioekonomiska bakgrund behövs för ett gynnande arbete med ADHD diagnostiserade barn?

● Upplever socialarbetare att en ökad förståelse av inlärning för barn behövs för att kunna få anpassat stöd i skolan?

Intervjupersonerna som valde att medverka i denna studie kommer att förbli anonyma med beaktande av de etiska principerna. För att även uppfylla anonymitetskravet har vi valt att namnge deltagarna med andra namn.

● Emma har jobbat med HVB placerade ungdomar i ca 2 år, samt tidigare erfarenhet inom utredning socialtjänsten.

● Lena arbetar på en grundskola, där hen har ca 1 års erfarenhet. Respondenten har tidigare erfarenheter inom biståndshandläggning och med maskrosbarn.

● Annika har jobbat med barn på en grundskola i 5 år.

● Nicole har 2 år erfarenhet som familjebehandlare, där hen arbetar med ungdomar, barn och familjer som genomgår olika typer av konflikter.

● Ingrid är en socialsekreterare som jobbat med utsatta barn och familjer i 25 år.

5.1 Uppväxtens roll i det sociala arbetet med ADHD diagnostiserade barn

5.1.1 Förförståelse i arbetet

Efter intervjuerna blev det tydligt att våra respondenter betraktade uppväxten som mycket viktig i relation till arbetet med ADHD diagnostiserade barn. Våra 5 respondenter ansåg att de flesta barn med diagnosen ADHD, som de arbetat med, växt upp i utsatta

familjeförhållanden. Emma svarade på följande vis när vi diskuterade hur viktigt det är att förstå barnets tidigare upplevelser för att kunna utföra ett gynnande arbete:

“Absolut, framförallt när det gäller trauma, att barn som blivit utsatt för trauma

återkommande när de var yngre, visar i princip identiska symtom som ADHD, så absolut.

Trauma eller generellt en väldigt otrygg bas och våld kan definieras som trauma men det finns ju dessutom latent våld som ligger i luften”.

(27)

26 Ett annat intressant svar gällande uppväxt är Nicole som berättar att “…hjärnan som är konstant under stress och inte tryggas eller lugnas ner via föräldrar, kan inte ladda sin energi ifrån de för att kunna utmana sig själv igen, denna muskel kommer inte att växa som vilken muskel som helst.”

Dessa svar kunde vi känna igen efter att ha läst den forskning som tagits upp tidigare i föreliggande studie. Tistarellia m.fl. (2020) diskuterar detta genom att beskriva hur en

traumatisk uppväxt kan skapa kognitiva svårigheter för barnet eller ungdomen när hen lever i en försummad vardagsmiljö. Det är däremot viktigt att förstå att fysiskt våld, som

misshandel, har lika stor påverkan i en ung människas liv som otrygga hemförhållanden. Det kan handla om att familjen har skapat en vardag som är infekterat av annan utsatthet som hindrar föräldrarna att tillgodose sitt barns behov (Schroeder & Kelly, 2009). Det är viktigt att vara medveten om sådana familjeförhållanden bemötandet av barnet och familjen.

Tistrarellia m.fl. (2020) påvisar hur en sådan familjesituation kan hindra barnet från en lugn omgivning som istället triggar ADHD beteenden. Forskarna poängterar att de otrygga hemförhållandena har varit en del i barnets utveckling som respondenterna också delger, det är därför viktigt att också forma arbetet, behandlingen, bemötandet och anpassningar efter behov men också bakgrund.

5.1.2 Kunskap kring ADHD

Lena diskuterar sin upplevelse med de barn som haft konstaterad ADHD och de det funnits misstankar kring. Lena håller med om att uppväxten är en viktig del i hanteringen av beteenderna, om omgivningen är anpassad efter barnets svårigheter kan de avvikande beteendena dessutom dämpas.

Lena berättar: “Det kan bli viktigt för andra vuxna när det gäller bemötande att tänka på svårigheterna, ”aha Kajsa beter sig såhär för att Kajsa har ADHD, Kajsa är inte bara en stökig skitunge, Kajsa kämpar varje dag”. När jag pratade med en vårdnadshavare på korttidsboende diskuterade vi kring att de inte är hen som är en dålig förälder eller att det är något fel på ditt barn men det har med svårigheterna att göra, som behöver anpassningar.”

Barnets symtom kan skapa en dysfunktionell familjesituation som dessutom nämns av Schroeder & Kelly (2009). Detta kan också kopplas till en av Keans (2005) riskfaktorer som kan handla om att ADHD diagnostiserade barn har svårt med att uppfylla de höga

References

Related documents

Studierna visar på bättre hörsel- och talspråksutveckling för barn vars föräldrar kommunicerar med hörsel och tal jämfört med de där familjerna använder teckenspråk.. Vid

§  Stå upp för ditt barn och förklara

Vi erbjuder bland annat ABC som är ett föräldrastöds- program som riktar sig till barn 2–12 år som hjälper dig som förälder att stärka relationen mellan dig och ditt barn..

Vid vård av för tidigt födda och sjuka nyfödda barn i behov av neonatalvård bidrar ingen eller minimal separation mellan barn och föräldrar till.. • positiva effekter för

Studien omfattar sjuksköterskans omvårdnad av familjer, förberedelser för hemgång, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och

Samtidigt som fler av pedagogerna menar att det skulle behövas mer tid och resurser i arbetet med nyanlända barn och familjer så beskriver tre av pedagogerna hur deras arbetssätt

Eftersom barn i behov av särskilt stöd ofta inte får extra hjälp på fritidshemmet, hur gör pedagogerna då, för att alla barn skall känna att de får det stöd de behöver.. Martin

Syftet med vår studie var att se hur elevhälsan och en specialenhet på BUP ser på, beaktar och vilka förutsättningar och möjligheter de sociala perspektiven får vid misstanke