Förslag till fortsatt forskning

Min studie har gett mig flera idéer om intressanta forskningsuppdrag.

Intressant hade varit att studera hur lärare med kort lärarerfarenhet hanterar planering av undervisning då denna studie enbart visar erfarna lärare. Göra en Learning Study med ett flertal par av lärare, en senior lärare och en med kort erfarenhet, med egna lektioner men med kontinuerligt utbyte av material, tankar och även auskultationer, om än inte vid var lektion. Studera deras tankar och arbetssätt samt planering initialt, under tiden och vid studiens avslutning. Studien bör vara longitudinell och utföras under ett eller helst ett par år.

Ytterligare ett uppslag för forskning är att studera lärares fokus på ämnesinnehåll, lärandeobjekt, gentemot fokus på hur undervisning om lärandeobjektet sker. Här är jag osäker på upplägget men är intresserad av vikten på ämnesinnehåll jämfört med annat så som elevgrupp, val av aktiviteter och formativa bedömningar.

Organisationen har en viktig roll i skolans utveckling och det hade varit intressant att studera dess påverkan. Huvudmannens roll upplever jag som mindre framträdande inom skolans utveckling. Läraren är utföraren av direktiv som sträcker sig från riksdagen, som beslutar om tillämpliga lagar framförallt Skollagen (SFS 2010:800), ner till skolan läraren verkar i och där varje nivå påverkar nästkommande led. Skollagen säger ”Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag,..” (SFS 2010:800 2 kap 8 §) och intressant vore att studera huvudmännens sätt att ta sig an denna roll då samma lag ger rektorn uppdrag att ”särskilt verka för att utbildningen utvecklas” (SFS 2010:800 2 kap 9 §). Frågeställningar är då hur olika huvudmän tolkar att utbildningen utvecklas och hur de konkret understödjer det samt förväntade resultat utifrån givet stöd.

Slutligen så vill jag ha fördjupad forskning kring vilket stöd som nyutexaminerade lärare ges idag (med goda exempel), skulle kunna ges (färdiga modeller som finns), varifrån resurser kommer samt vilka resultat som skulle kunna uppnås. Kan man då på något sätt sudda ut eller mildra begreppet realitetschock.

38

Referenser

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbook. Stockholm: Liber AB

Booth, Shirley A. (1992). Learning to program: A phenomenographic perspective. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Brinkkjaer, Ulf & Höyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, Alan & Bell, Emma. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB

Clark, Christopher M. & Peterson, Penelope. (1984). Teachers´thought processes. Occasional Paper No. 72.

Institute for Research on Teaching, College of Education, Michigan State University

http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED251449.pdf

[Hämtad 2016-12-12]

Darling-Hammond, Linda. (2000). How teacher education matters.

Journal of Teacher Education, Vol. 51, No. 3, 166-173

Grimmett, Peter P. & MacKinnon, Alan M. (1992). Craft knowledge and the education of teachers. In G Grant (ed.) Review of Research in Education 18, 59–74. Published by: American Educational Research Association

Haglund, Dick A. R. (u.å.). Erfarenhet.

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet [Hämtad 2016-12-09]

Holmqvist, Mona & Wennås Brante, Eva. (2011). What is discerned in teachers’ expressions about planning?—similarities and differences between teachers from Sweden and Hong Kong. Education Inquiry, Vol. 2, no 3, 497-514

Hultman, Glenn, Löfgren, Ragnhild & Schoultz, Jan. (2012). Subject Didactics in Practice – Hidden in the Process. A Study of Teaching Logics and Classroom Cultures.

Education Inquiry, Vol 3 no 1, 3-18

Imsen, Gunn. (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Anders. (2013). Lärande bedömning. 3:e uppl. Malmö: Gleerups.

Kullberg, Angelika. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis

39

Lärarnas Riksförbund. (2015). Arbetsmiljörapport 2015.

http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/arbetsmiljorapport2015.5.32e612761 519d1adc317199c.html

Hämtad [2016-12-18]

Malmö Högskola. (2016a). Kompletterande pedagogisk utbildning: Ämneslärare gymnasieskolan, två undervisningsämnen. Malmö.

http://edu.mah.se/sv/Program/LALKP-GY2Ä

[Hämtad: 2016-12-20]

Malmö Högskola. (2016b). Verksamhetsförlagd utbildning I och II. Malmö.

http://edu.mah.se/sv/Course/VU211C#Syllabus

[Hämtad: 2016-12-20]

Marton, Ference & Booth, Shirley. (2000). Om Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Marton, Ference & Ming Fai Pang. (2006). On Some Necessary Conditions of Learning. The Journal of the Learning Sciences, Vol. 15, No. 2, 193-220

Persson, Anders. (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda -skolexistens mellan mening och missnöje. Arbetsliv i omvandling (2006:4), s. 19-36

https://lucris.lub.lu.se/ws/files/4468017/640478 [Hämtad 2016-10-31] SCB. (2014). ”Enkättrötthet” http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/Kurser/_Dokument/Forskardagar/Datainsamling -fran-individer-mojligheter-och-begransningar.pdf [Hämtad 2016-11-19]

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

[Hämtad 2016-12-27]

Shulman, Lee. (1986). Those who understand; Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, Vol. 15 (2). 4-14. Copyright 1986 by American Educational Research Association.

Skolinspektionen. (2014). Från huvudmannen till klassrummet– tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrapporter /arsrapport-2014.pdf

40

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

http://www.skolverket.se/ [Hämtad 2016-12-30]

Skolverket. (2014a). Nästan alla grundskoleelever fortsätter till gymnasiet.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/nyheter-2014/nastan-alla- grundskoleelever-fortsatter-till-gymnasieskolan-1.223182

[Hämtad: 2016-04-17].

Skolverket. (2014b). TALIS 2013 En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9. Skolverket: Rapport 408.

http://www.skolverket.se/ [Hämtad 2016-12-20]

Skolverket. (2015). Några nyckelbegrepp.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/nagra- nyckelbegrepp-1.244041

[Hämtad 2016-12-09]

Skolverket. (2016a). Matematiklyftet.

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/matematiklyftet

[Hämtad 2016-12-18]

Skolverket. (2016b). PISA 2015 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik . Rapport 450.

http://www.skolverket.se/ [Hämtad 2016-12-08]

Stukát, Staffan. (1998). Lärares planering under och efter utbildningen. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis.

Sullivan, Peter, Clarke, David J., Clarke, Doug M., Farrell, Lesley & Gerrard, Jessica. (2013). Processes and priorities in planning mathematics teaching. Mathematics Education Research Journal. Dec2013, Vol. 25 Issue 4, 457-480.

Säljö, Roger. (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forsell, Anna. (Red.), Pedagogerna (s. 153-177). 6:e uppl. Stockholm: Liber

Säljö, Roger. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner.

I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande skola bildning – grundbok för lärare. 3:e uppl. Stockholm: Natur och Kultur

41 Social Work Journal, Vol. 33, No. 2 pp. 55-62, 94

Uljens, Michael. (2009). Critical School Didaktik – A Theory and its Features. Åbo: Åbo Akademi University.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, Tryck: Elanders Gotab

42