Stöd och påverkan inför lektionsplanering

Samstämmigheten är tydlig mellan tillgänglig forskning inom området och resultatet från analysen. Läroboken, eget material, den egna erfarenheten och ämneskollegor är grundstommarna i stödet för lektionsplaneringen enligt informanterna, vilket även bekräftas av forskningen i studien (Stukát 1998; Sullivan et al 2013). Utöver detta använder lärarna i liten omfattning färdiga komponenter som filmer och färdiga exempel från externa källor. Återanvändning av eget material används som minnes-stöd men kräver oftast omarbetning. Att utveckla informationsbank med undervisningskomponenter hade ett blandat intresse, från mycket positiv till tveksam. Lärarna nämner inte att de använder någon teoretisk planeringsmodell så som till exempel Tyler-rationalen (Tyler 1952) varvid planeringsprocessen kan till största delen anses vara icke-synlig (Clark & Peterson 1984).

7.1.1 Läroplan, lärarutbildningen och lärobok

Läroplanen (Skolverket 2011) och lärarutbildningen (Malmö Högskola 2016a) är tillgängliga medel för styrande organ att skapa en likvärdig skola. Det kan vara problematiskt att båda dessa medel anses ha liten betydelse som stöd för lektionsplaneringen enligt lärarna i studien och i forskning. Det visar även studier så som Stukát (1998) och Sullivan et als (2013), vilka inkluderar finska, svenska och australiensiska lärare. Resultatet är dock rimligt då styrande organ önskar att centralt innehåll styrs via dem men vill ge lärarna frihet att avgöra dess hantering (Skolverket 2011). Lärarutbildningen är en grundförutsättning för lärarlegitimation. Både från studierna av Holmqvist och Wennås Brante (2011) och Hultman, Löfgren och Schoultz (2012) uppfattas en önskan om att utbildningen bör ge mer konkreta verktyg till läraren för att stärka lärarnas möjlighet att lära ut ämnesinnehållet, vilket Shulman (1986) betonar vikten av. Min fundering är om lärarna i för stor utsträckning lämnas att själva skapa dessa verktyg, istället för att utbildningen ger stöd som är anpassad till det hantverksyrke som Grimmett och MacKinnon (1992) anser läraryrket är. Dock kan det som Darling-Hammonds (2000) studie visar vara så att lärare är omedvetna om att deras reflekterande kring lärande och undervisning har lyfts fram tack vare utbildningen. Det finns en risk att likvärdig skola är

33

svår att uppnå och att ett tänkbart stöd för lärarna till lektionsplanering blir magert om reflektion och planering sker på ett mindre medvetet sätt. Läroplanen finns dock i tankarna utifrån kurs- och terminsplaneringen.

Läroboken från den privata marknaden väljs av lärarna och den enskilda skolan och är ett viktigt hjälpmedel för matematiklärare, vilket bekräftas av lärarna i studien och den forskning som examensarbetet lutar sig mot (Stukát 1998, Sullivan et al 2013). Lärobokens starka styrning kan anses problematiskt då styrande organ som till exempel Skolverket inte påverkar ämnesinnehåll och utformning varvid andra krafter utövar påverkan istället, men det är i linje med den frihet som styrande organ vill ge (Skolverket 2011). Då flertalet lärare anser den vara ett viktigt hjälpmedel gör det mig trygg att använda läroboken som stöd och sedan med ökad erfarenhet utveckla min undervisning i lämplig takt.

7.1.2 Kollegor

Ämneskollegor, ”Ja dom är bra att ha!” utbrast en informant. Vilket övriga informanter också uttryckte på olika sätt. Problemet är inte ovilja till utan snarare möjlighet för ämnesdiskussioner, vilka både Sullivan et al (2013) och Hultman, Löfgren och Schoultz (2012) beskriver som sätt för lärare att lära. Lärarna sitter placerade i ämnesarbetsrum eller i arbetslag, där ena placeringen är gynnande för ämnesdiskussioner medan den andra för ämnesövergripande undervisning. I läroplanen (Skolverket 2011) nämns både ämneskunskaper och ämnesövergripande undervisning, dock är avvägningen dem emellan inte trivial att utläsa. Informanterna är överlag positiva till ämnesdiskussioner med sina ämneskollegor och upplever det negativt med praktiska hinder, så som schemaläggning, olika lokaler eller andra hinder för spontana möten vilket i längden kan missgynna lärarnas egen ämnesutveckling. Matematik-resultatets nivå har sjunkit i PISA-undersökningar (Skolverket 2016b) varvid en organisation som gynnar elevernas kunskapsinhämtning kan synas vara prioriterad.

Ett medel för lärarnas egen utveckling och för givande ämnesdiskussioner anses Matematik- lyftet från Skolverket (2016a) vara, vilket visar att ämnesutvecklande aktiviteter uppskattas av lärarna. Möjliga problem är då i framtiden, hur nyutexaminerade lärare ska ta del av det samt på vilket sätt aktiva ämnesdiskussioner ska fortgå utan den samlande kärnan som Matematik- lyftet har varit.

34

7.1.3 Erfarenhetens roll

Erfarenhet ses som en stor tillgång. Att erfarenhet är positivt gäller de flesta aktiviteter i livet men det problematiska är att den måste förvärvas. Att själv skaffa sig erfarenhet är ur forskningens vy att ständigt söka förbättringsmöjligheter (Grimmett & MacKinnon 1992) och helt enkelt lära sig från den egna komplexa undervisningsvardagen (Hultman, Löfgren & Schoultz 2012) via reflektion som förbättras ju mer erfaren du är (Stukát 1998). Att få stöd från andras erfarenhet kan ske via ämnesdiskussioner med erfarna ämneskollegor eller att kunna använda deras material (Sullivan et al 2013). I undersökningen har alla informanter minst 10 års arbetslivserfarenhet varvid frånvaro av erfarenhet och därmed erfarenhetens påverkan inte har kunnat studeras mer än genom informanternas minnen.

7.1.4 Undervisningskomponenter

Att använda färdiga komponenter, undervisningskomponenter från välstrukturerade informationsbanker, var inget stöd som informanterna hade saknat och uppfattningen var blandad om det skulle underlätta. Det finns idag en del privata initiativ men inget underbyggt från till exempel Skolverket eller lärarhögskolorna. Att bygga upp en informationsbank kräver kunskap, resurser i form av pengar och arbetskraft samt tid, vilket jag vet utifrån egen erfarenhet med verksamhetsutveckling med hjälp av ITsystem. Forskning har gett ämnesdidaktisk kunskap, till exempel variationsteori (Marton & Booth 2000), vilket behöver tas tillvara om en informationsbank ska skapas. Med arbetsmängden för lärare (Lärarnas Riksförbund 2015) så är det inte möjligt att utveckla det inom den dagliga verksamheten. Läroboksförlagen arbetar med att göra läroböckerna tillgängliga via internet vilket kanske är en variant av detta. Min förhoppning är att lärare får tillräcklig möjlighet att påverka läroboksförlagens arbete så att ett stödjande hjälpmedel skapas. Skolverket eller huvudmännen, som via rektorerna, (SFS 2010:800) ansvarar för utbildningens utveckling, synes inte arbeta i riktning mot framtagning av undervisningskomponenter. I dagsläget uppfattar jag att erfarna lärare ser ämnesdiskussioner som viktigare än konkreta hjälpmedel som undervisningskomponenter.

35