6. Slutsatser samt rekommendationer
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Vid en liknande undersökning vore det bra att få fram fler olika typer av intervjupersoner. I denna undersökning var det många som köper mycket secondhandkläder av miljöskäl. Hade det funnits mer tid så skulle det varit intressant att mer systematiskt välja konsumenter från olika samhällsgrupper och fler män eftersom de flesta av de intervjuade är kvinnor. Detta gäller även för tidigare forskning av exempelvis Cervellon et al. (2012) som bara tittade på kvinnor. När det gäller ålder var de intervjuade i flera olika åldersgrupper vilket var bra för variationen. Det kan förstås också vara intressant att göra om undersökningen med ett snävt åldersspann. I den tidigare forskningen har bland annat Yan et al. (2015) tittat på studenter, vilka ofta är förhållandevis unga. Med tanke på detta vore det intressant att göra en studie på något äldre män som fokus.
Det kunde vara intressant att titta närmare på hur konsumenter ser på sitt behov av att vara unik. Detta eftersom många som menar att de har ett behov av att vara unika, köper mycket secondhandkläder. Vad beror det på att de själva menar att det inte finns något samband? Betyder det, att de inte står för sitt behov av att uttrycka sig på ett unikt sätt? Detta är något som skulle kunna undersökas närmare, sambandet mellan behovet att vara unik och att köpa secondhand. En annan fråga som på ett liknande sätt visade ett tydligt samband som de intervjuade själva inte såg var, de som inte köper secondhandkläder och som menar att väl använda kläder är ofräscha. Vad beror det på? Detta skulle också vara intressant att titta närmare på. Modeintresse var också intressant, det var många av de intervjuade som köper mycket secondhandkläder och som såg ett samband mellan det och deras intresse av mode. Detta var oväntat, men intressant. Det går förstås också att titta närmare på något annat av alternativen till den traditionella klädtillverkningen som nämndes i introduktionen och flera som inte passade i introduktionen också. Det finns mycket som går att forska mer om i ämnet mer miljövänliga alternativ till den traditionella klädtillverkningen.
41
Referenslista
Ackerman, D. S., & Hu, J. (2017). Assuring me that it is as ‘Good as New’just makes me think about how someone else used it. Examining consumer reaction toward marketer‐provided information about secondhand goods. Journal of Consumer Behaviour, 16(3), 233-241.
Baxter, W. L., Aurisicchio, M., & Childs, P. R. (2016). Materials, use and contaminated interaction. Materials & Design, 90, 1218-1227.
Brooks, A. (2013). Stretching global production networks: The international second-hand clothing trade. Geoforum, 44, 10–22
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3). Malmö: Liber
Carlgren, F. (2019). BNP -Sverige. Hämnat 2019 maj 29 från
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/
Cervellon, M. C., Carey, L., & Harms, T. (2012). Something old, something used: Determinants of women's purchase of vintage fashion vs second-hand fashion. International Journal of Retail
& Distribution Management, 40(12), 956-974.
Chae, M. H., Black, C., & Heitmeyer, J. (2006). Pre‐purchase and post‐purchase satisfaction and fashion involvement of female tennis wear consumers. International Journal of consumer
studies, 30(1), 25-33.
Chan, T. Y., & Wong, C. W. (2012). The consumption side of sustainable fashion supply chain: Understanding fashion consumer eco-fashion consumption decision. Journal of Fashion
Marketing and Management: An International Journal, 16(2), 193-215.
De Brito, M. P., Carbone, V., & Blanquart, C. M. (2008). Towards a sustainable fashion retail supply chain in Europe: Organisation and performance. International journal of production
economics, 114(2), 534-553.
Edbring, E. G., Lehner, M., & Mont, O. (2016). Exploring consumer attitudes to alternative models of consumption: motivations and barriers. Journal of Cleaner Production, 123, 5-15. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (4:3). Lund: Studentlitteratur AB
European Commission (2014). Climate change (Special Eurobarometer 409). Hämtad 2019 maj 29 från ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/ebs/ebs_409_en.pdf
42
FN. (1987). Our Common Future: Report of the World Commission on Environment and
Development (A/42/427). Hämtad 2019-04-04 från www.un-documents.net/wced-ocf.htm
Forskningsstrategier. (2019). Vetenskapliga metoder och forskningsstrategier. Hämtad 2019-06-16 från https://forskningsstrategier.wordpress.com/#top
Gitimu, P. N., Workman, J., & Robinson, J. R. (2013). Garment quality evaluation: Influence of fashion leadership, fashion involvement, and gender. International Journal of Fashion
Design, Technology and Education, 6(3), 173-180.
Goldsmith, R. E., Kim, D., Flynn, L. R., & Kim, W. M. (2005). Price sensitivity and innovativeness for fashion among Korean consumers. The Journal of social psychology, 145(5), 501-508.
Gopalakrishnan, S., & Matthews, D. (2018). Collaborative consumption: a business model analysis of second-hand fashion. Journal of Fashion Marketing and Management: An
International Journal, 22(3), 354-368.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod (2:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Hitchings, R., Collins, R., & Day, R. (2015). Inadvertent environmentalism and the action– value opportunity: reflections from studies at both ends of the generational spectrum. Local
Environment, 20(3), 369-385.
Iran, S., & Schrader, U. (2017). Collaborative fashion consumption and its environmental effects. Journal of Fashion Marketing and Management: An International Journal, 21(4), 468-482.
Khare, A., & Sadachar, A. (2017). Green apparel buying behaviour: A study on Indian youth.
International journal of consumer studies, 41(5), 558-569.
Lang, C., & Armstrong, C. M. J. (2018). Collaborative consumption: The influence of fashion leadership, need for uniqueness, and materialism on female consumers’ adoption of clothing renting and swapping. Sustainable Production and Consumption, 13, 37-47.
Liang, J., & Xu, Y. (2018). Second‐hand clothing consumption: A generational cohort analysis of the Chinese market. International journal of consumer studies, 42(1), 120-130.
43
Matthews, D., & Rothenberg, L. (2017). An assessment of organic apparel, environmental beliefs and consumer preferences via fashion innovativeness. International journal of consumer
studies, 41(5), 526-533.
McNeill, L., & Moore, R. (2015). Sustainable fashion consumption and the fast fashion conundrum: fashionable consumers and attitudes to sustainability in clothing choice.
International Journal of Consumer Studies, 39(3), 212-222.
Na'amneh, M. M., & Al Husban, A. K. (2012). Identity in old clothes: the socio-cultural dynamics of second-hand clothing in Irbid, Jordan. Social Identities, 18(5), 609-621.
Ogle, J., H. Hyllegard, K., Yan, R. N., & A. Littrell, M. (2014). Segmenting the teen girl apparel market: differences in fashion involvement, materialism and social responsibility. Young
Consumers, 15(2), 153-166.
Pedersen, E. R. G., & Netter, S. (2015). Collaborative consumption: business model opportunities and barriers for fashion libraries. Journal of Fashion Marketing and Management,
19(3), 258-273.
Shin, S. J. H., & Chang, H. J. (2018). An examination of body size discrepancy for female college students wanting to be fashion models. International Journal of Fashion Design,
Technology and Education, 11(1), 53-62.
Statistiska Centralbyrån. (2015). Här hamnar dina gamla kläder. Hämtad 2019 april 14 från https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Har-hamnar-dina-gamla-klader/
Stall-Meadows, C., & Davey, A. (2013). Green marketing of apparel: Consumers' price sensitivity to environmental marketing claims. Journal of Global Fashion Marketing, 4(1), 33-43.
Tafvelin Heldner, M. (2018). Textilindustrins historia. Hämtad 2019 maj 29 från https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/industrihistoria/textilindustrins-historia/
Tian, K. T., Bearden, W. O., & Hunter, G. L. (2001). Consumers' need for uniqueness: Scale development and validation. Journal of consumer research, 28(1), 50-66.
Vehmas, K., Raudaskoski, A., Heikkilä, P., Harlin, A., & Mensonen, A. (2018). Consumer attitudes and communication in circular fashion. Journal of Fashion Marketing and
44
Yan, R. N., Bae, S. Y., & Xu, H. (2015). Second-hand clothing shopping among college students: the role of psychographic characteristics. Young Consumers, 16(1), 85-98.
Xu, Y., Chen, Y., Burman, R., & Zhao, H. (2014). Second‐hand clothing consumption: a cross‐ cultural comparison between American and Chinese young consumers. International Journal
45
Bilaga A – Intervjuguide
➢ Vilken ålder har du?➢ Vilket kön definiera du dig som?
Klädinköp
➢ Hur ofta köper du kläder?
➢ Ungefär hur mycket lägger du på kläder varje år? ➢ Köper du kläder till fler personer än till dig själv? ➢ Köper du kläder secondhand?
o Om ja, ungefär hur många procent av de kläder du köper är secondhand? o Om ja, vad är det som får dig att köpa secondhandkläder?
o Om nej, vad är det då som får dig att inte köpa secondhandkläder? ➢ Köper du andra produkter secondhand?
Miljömedvetenhet
➢ Hur ser du på miljöfrågor generellt? (tycket du att det är viktigt? På vilket sätt i sådant fall? Om inte varför tycker du inte att det är viktigt?)
➢ Påverkas du av din syn på miljöfrågor när du köper produkter generellt? ➢ Hur påverkar din syn på miljöfrågor dig när du köper kläder?
➢ Om du köper secondhandkläder, gör du det främst av miljöskäl eller av andra anledningar?
Prismedvetenhet
➢ Är priset generellt en viktig faktor för dig när du handlar? (Om ja, hur påverkar det dig? (vill du bara köpa billiga produkter? Påverkar det hur ofta du köper grejer så att du tex. köper mer sällan än du vill?)
➢ Om du hade mer pengar skulle du lagt mer på kläder då? ➢ Hur stor roll spelar priset på kläderna du köper?
➢ Spelar priset olika stor roll för olika typer av kläder? alltså är det något du hellre lägger mer på ex. en jacka?
46
Behov av att vara unik
➢ Hur ser du på att iden att vara unik eller stick ut? (är det något du vill vara, inte vara, hur känner du att du passar in eller inte).
➢ Är det viktigt för dig att ha unika kläder? eller har du ett behov av att passa in? Eller är du neutral?
➢ Visar sig ditt behov på något annat sätt, inte bara genom dina kläder? ➢ Påverkar din syn på att vara unik på secondhand?
Modeintresse
➢ Hur ser du på mode?
➢ Är du intresserad av modekläder?
➢ Om du har ett modeintresse visar det sig på något annat sätt, hur i sådana fall?
➢ Tycker du då om att prova nya kläder för att visa upp dig eller sticka ut? (modeledare) ➢ Tycket du bara om att köpa mycket kläder, (mer kläder än de flesta andra gör) för att du
har behov av variation? (modeinnovatörer)
➢ Föredra du att vänta tills det finns lätt tillgängligt, med andra ord du vill inte vara den som är först med de nya modekläderna? (modeföljare)
➢ Hur påverkar din syn på mode, din syn på secondhandkläder?
Behov av att visa status och social grupptillhörighet
➢ Hur ser du på status?
➢ Har du ett behov av att visa status?
➢ Hur påverkas din syn på kläder av din syn på status? ➢ Hur ser du på grupptillhörighet?
➢ Är det viktigt för dig att tillhöra en grupp?
➢ Är det viktigt för dig att dina kläder liknar de som andra har i din grupp? (Hur känner du för att gå i ”fel” kläder?)
➢
Hur på verkar din syn på status och social grupptillhörighet, din syn på secondhandkläder?47
Upplevelse av ofräschhet
➢ Vad upplever du som ofräscht när det gäller kläder? ➢ Hur ser du på att använda kläder som andra har använt?
➢ Är det vissa typer av kläder som du upplever extra ofräscha efter att de använts någon annan även om de nu är rena?
➢ Hur påverkar det din syn på ofräschheta din syn på secondhandkläder?