6. Slutsats och Diskussion
6.5. Förslag till fortsatta studier
- Möjligheten för ett närmare samarbete mellan beställare i den offentliga sektorn och forskare på bland annat Cementa och RISE för att öka erfarenheten av cementrecept och betongblandning.
- undersöka vilken tillgång till kalcinerade leror finns i Sverige.
- Användning av LC3 cement i Sveriges klimat och hur den ställer sig till krav som ställs av befintlig standard.
- Undersöka alternativa puzzolaner såsom askor från andra källor än kolkraftverken.
- Undersöka hur effektivisering av koldioxidupptag i betongen kan gynna byggbranschen utan att missgynna vidare utvecklingen av den koldioxidneutral betongen.
- Utveckla ett program som kan föreslå en betongsammansättning utifrån parametrar som krav på reducerad klimatpåverkan, bärighet, torktid etcetera
7. Referenslista
AB Svensk Byggtjänst. (u.å.). Betonghandbok Material, Del 1: Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. (tredje, reviderad utgåva, Vol. 2017). AB Svensk Byggtjänst. Hämtad 01 april 2020, från https://byggtjanst.se/
AB Svensk Byggtjänst. (2018). Särtryck Kapitel 35 Hållbarhet från Betonghandbok Material—Del II, Hårdnad betong, fysikaliska egenskaper och beständighet. I Ronny Andresson, Betonghandbok Material—Del II, Hårdnad betong, fysikaliska egenskaper och beständighet (Utgåva 3, Vol. 2018, s. 78). AB Svensk Byggtjänst och författarna.
Ali, A., & Lundberg, J. (2015). Husbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial. 174.
Ali Naqi, & Jeong Gook Jang. (2019, januari). (PDF) Recent Progress in Green Cement
Technology Utilizing Low-Carbon Emission Fuels and Raw Materials: A Review. ResearchGate.
http://dx.doi.org/10.3390/su11020537
Andersson, L. (2016). Koldioxidupptag i betong: Accelererade laboratorieförsök.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191493
Andersson, R., Fridh, K., Stripple, H., & Häglund, M. (2013). Calculating CO 2 Uptake for Existing Concrete Structures during and after Service Life. Environmental Science & Technology, 47(20), 11625–11633. https://doi.org/10.1021/es401775w
Anläggningscement FA. (u.å.). Hämtad 22 april 2020, från https://www.cementa.se/sv/anlaggningscement-fa
Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. Miljöbalken för brytning av kaolinråvara samt bortledande av grundvatten på fastigheterna F1 m.fl.
http://markochmiljooverdomstolen.old.domstol.se/Avgoranden-fran-Mark--och-miljooverdomstolen/2019/M-10717-17/
Bascement Slite. (u.å.). Hämtad 03 maj 2020, från https://www.cementa.se/sv/bascement-slite
BI Optimal – för hållbart byggande. (u.å.). Hämtad 11 maj 2020, från https://www.betongindustri.se/sv/BI-Optimal
Bishnoi, S. (Red.). (2020). Calcined Clays for Sustainable Concrete: Proceedings of the 3rd International Conference on Calcined Clays for Sustainable Concrete. Springer Singapore.
https://doi.org/10.1007/978-981-15-2806-4
Bohlin, K., & Snibb, R. (2016). Carbonation of concrete—Effect of mineral additions and influence on transport properties. https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/245040
Boverket. (2020). Boverket. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/
Brf Viva, Göteborg | Riksbyggen. (2020). https://www.riksbyggen.se/ny-bostad/aktuella-projekt/vastra-gotaland/brf-viva/bostad/444150001021/
Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper.
Studentlitteratur.
Bygg & anläggningscement. (u.å.). Hämtad 03 maj 2020, från https://www.cementa.se/sv/bygg-och-anlaggningscement
Byggcement Skövde. (2020). https://www.cementa.se/sv/byggcement-skovde
Byggindustrin AB, & Bonnier Business Media. (2020, februari 5). Högteknologisk sjukhusbyggnad nomineras till Årets Bygge 2020. Mynewsdesk.
http://www.mynewsdesk.com/se/byggindustrin/pressreleases/hoegteknologisk-sjukhusbyggnad-nomineras-till-aarets-bygge-2020-2968363
Cementa. (2020). https://www.cementa.se/sv/slite
Cementa avvecklar cementproduktionen i Degerhamn. (2019, mars 4).
https://www.cementa.se/sv/cementa-avvecklar-cementproduktionen-i-degerhamn
Cementa i Skövde: ”Vi ser ljust på framtiden”. (2019, mars 5). Skövde Nyheter.
https://www.skovdenyheter.se/artikel/cementa-i-skovde-vi-ser-ljust-pa-framtiden
Cementa och Brf Viva—Klimatoptimerad betong för hållbart samhällsbyggande. (u.å.). Hämtad 13 maj 2020, från https://www.cementa.se/sv/Cementa-och-brf-viva
Cementas algprojekt når framgångar. (2015, november 2). https://www.cementa.se/sv/Cementas-algprojekt-november
Eva-Lotta Kurkinen, Joakim Norén, Diego Peñaloza, & Nadia Al-Ayish. (2017). Energi och
klimateffektiva byggsystem Miljövärdering av olika stomalternativ (2015:70). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Fossilfritt Sverige. (2020). Fossilfritt Sverige. http://fossilfritt-sverige.se/om-fossilfritt-sverige/
Forster, P., V. Ramaswamy, P. Artaxo, T. Berntsen, R. Betts, D.W. Fahey, J. Haywood, J. Lean, D.C. Lowe, G. Myhre, J. Nganga, R. Prinn, G. Raga, M. Schulz and R. Van Dorland, 2007: Changes in Atmospheric Constituents and in Radiative Forcing. In: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M.
Marquis, K.B. Averyt, M.Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.
Fossilfritt Sverige (Red.). (2018). En klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 En färdplan för fossilfri konkurrenskraft.
Färdplan: Betongbranschen. (2017). http://fossilfritt-sverige.se/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-betongbranschen/
Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn. (2018). http://fossilfritt-sverige.se/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-byggbranschen/
Färdplan cement för ett klimatneutralt betongbyggande. (2018).
https://www.cementa.se/sv/fardplancement
Färdplan: Cementbranschen. (u.å.). Fossilfritt Sverige. Hämtad 21 april 2020, från http://fossilfritt-sverige.se/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplan-cementbranschen/
Grön betong låg klimatpåverkan. (u.å.). skanska.se. Hämtad 11 maj 2020, från https://www.skanska.se/vart-erbjudande/produkter-och-tjanster/betong/gron-betong/
Hökfors, B., Rönneblad, A., Sandelin, S., & Cementa. (2016, september 14). Minska
koldioxidutsläppen från cementtillverkningen – Husbyggaren. https://www.husbyggaren.se/minska-koldioxidutslappen-fran-cementtillverkningen/
Ingrid Bonde, Johan Kuylenstierna, Karin Bäckstrand, Katarina Eckerberg, Tomas Kåberger, Åsa Löfgren, Markku Rummukainen, & Sverker Sörlin. (2019). 2019 Klimatpolitiska rådets rapport (Rapport nr 2).
IVL Svenska Miljöinstitutet (Red.). (2011). Förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige. En syntes av Östersjöprojektet. B1969, 16.
JOHANNA ÅFREDS. (2019, november 21). Här är Sveriges 30 största byggare 2019.
Byggindustrin. https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/har-ar-sveriges-30-storsta-byggare-2019-28909
Jonas Magnusson. (2020, januari 2). Slagg minskar våra CO2-utsläpp med 45 procent. NCC:s blogg. https://blog.ncc.se/hallbarhet/slagg-minskar-vara-co2-utslapp-med-45-procent/
Koldioxidekvivalenter. (u.å.). [Text]. Naturvårdsverket. Hämtad 13 maj 2020, från
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/
Lagerblad, B. (2005). Carbon dioxide uptake during concrete life cycle – State of the art (s. 48).
Swedish Cement and Concrete Research Institute.
Masry, A. E., & Fridh, J. (u.å.). COMPARATIVE LIFE CYCLE ANALYSIS OF CONCRETE ROAD BRIDGE AND WOODEN ROAD BRIDGE. 120.
Mikael Erlström, Dag Fredriksson, Niklas Juhojuntti, Ulf Sivhed, & Linda Wickström. (2011).
Lagring av koldioxid i berggrunden – krav, förutsättningar och möjligheter (s. 96) [ISBN 978-91-7403-098-3]. Geological Survey of Sweden.
Mikael Westerholm, Stefan Sandin, & Anders Rönneblad. (2020, mars 11). Svensk infrastruktur mogen för klimatförbättrat cement – Husbyggaren.
https://www.husbyggaren.se/svensk-infrastruktur-mogen-for-klimatforbattrat-cement/
Miljö- och klimatanpassade byggregler. (2016). 92.
Naturvårdsverket. (2019, december 18). Utsläpp av växthusgaser i Sverige. Statistiska
Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/utslapp-av-vaxthusgaser-i-sverigeut/
Nollvision för koldioxid. (2020). https://www.cementa.se/sv/nollvision2030
Olje- og energidepartementet. (2016). Mulighetsstudier av fullskala CO2-håndtering i Norge [Genomförbarhetsstudie]. regjeringen.no. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/gode-muligheter-for-a-lykkes-med-co2-handtering-i-norge/id2506973/
Olsson, N. (2019). Forskningsläget inom cement. 14.
Peter Höök. (2019, september 5). HeidelbergCement/Cementa vill bygga ut koldioxidavskiljning i Norge. https://www.dagensnaringsliv.se/20190905/167404/heidelbergcementcementa-vill-bygga-ut-koldioxidavskiljning-i-norge
Riksdagsförvaltningen. (2017, juni 22). Klimatlag (2017:720) Svensk författningssamling 2017:2017:720—Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/klimatlag-2017720_sfs-2017-720
Scrivener, K. (2015, oktober 9). Karen Scriveners föredrag ”Challenges for Concrete”. Svenska Betongföreningen. Swedish Concrete Award 2015, Stockholm.
https://betongforeningen.se/2015/10/09/karen-scriveners-foredrag-challenges-for-concrete/
Solomon Aforkoghene Aromada, & Lars Erik Øi. (2015). Simulation of Improved Absorption Configurations for CO2 Capture (10.3384/ecp1511921). Department of and Process, Energy and Environmental Technology, Telemark University College, Norway.
Staffansson, F. (2019). En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation. 46.
Sten Herbert. (2016). Miljöfrågan inom Byggsektorn, miljö som möjlighet. Miljökonsult AB.
Stripple, H., Sternhufvud, C., & Skårman, T. (2005). Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin. 93.
Svensk Betong. (2017). Betong och klimat ”En rapport om arbetet för klimatneutral betong” (s.
16). https://www.svenskbetong.se/klimatrapport
Svensk Betong. (u.å.). Vägledning klimatförbättrad betong. https://cms.betongarhallbart.se/wp-content/uploads/2019/08/klimatforbattrad-betong-12-sid-digital.pdf
Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. (2019, december 12).
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/
Thomagrön och Kungsbacka Badhus. (u.å.). Hämtad 23 april 2020, från http://thomasbetong.se/vart-erbjudande/thomagron-och-kungsbacka-badhus
Trafikverket. (2020, maj 5). Klimatkrav [Text]. Trafikverket; trafikverket@trafikverket.se.
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/klimatkrav/
Teknik för koldioxidlagring. (2019, mars 5).
https://www.sgu.se/samhallsplanering/koldioxidlagring/ccs-tekniken/
Utsikt. (u.å.). Hämtad 13 maj 2020, från https://www.cementa.se/sv/utsikt
Varumärkesprodukt Thomagrön LC C32/40 VCT 0,50. (2019, februari 22). EPD Norge.
https://www.epd-norge.no/ferdig-betong/varumarkesprodukt-thomagron-lc-c32-40-vct-0-50-article2046-317.html
Wilhelmsson, B., Claes Kollberg, Johan Larsson, Jan Eriksson, & Magnus Eriksson. (2018).
CemZero.
Zakhoy, A. (2016). CO2- utsläpp samt upptag hos portlandcement och blandcement under dess livslängd. 49.
EPD Search—The International EPD® System. (u.å.). Hämtad 17 maj 2020, från https://www.environdec.com/Detail/?Epd=14711
EPDer. (u.å.). EPD Norge. Hämtad 18 maj 2020, från https://www.epd-norge.no/epder
Skogsstyrelsen. (2017). Bioenergi på rätt sätt: Om hållbar bioenergi i Sverige och andra länder (RAPPORT 2017/10).
SOU Statens offentliga utredningar (2020). Vägen till en klimatpositiv framtid: Betänkande av Klimatpolitiska vägvalsutredningen (SOU 2020:4). Stockholm
Intervjuer:
Johansson, H. (2020, april 15). Om Incitament och krav på Trafikverket. [Telefon].
Westerholm, M. (2020, april 15). Arbetet kring receptoptimering av cement för att minska koldioxidutsläpp (A. Christoffersson & M. Abdi) [Telefon].
Wilhelmsson, B. (2020, april 17). Att reducera klimatpåverkan i cementproduktionen (A.
Christoffersson & M. Abdi) [Telefon].