Intervju med: Håkan Johansson
Position: Nationell samordnare av klimat och energifrågor på Trafikverket.
Arbetsuppgift: Arbetar med hur sektorn som helhet alltså transportsystemet ska kunna nå de klimatmålen som är utsatta.
Datum: 2020-04-20 Metod: Via Telefon
Intervjuare: Aron Christoffersson & Mohammed Abdi Dikterat av: Aron Christoffersson & Mohammed Abdi
Vad är det ni gör i arbete för att sänka klimatpåverkan av betong?
Jag är samordnare för klimat och energifrågor på trafikverket, jobbar mycket med hur sektorn som helhet alltså transportsystemet ska kunna nå de klimatmålen som är utsatta. Allt ska fungera ofta tillsammans med andra myndigheter på uppdrag av regeringen.
Vi har ansvar för vår egen infrastruktur, 100 000 km statliga vägar, 15 000 km järnvägar. (inte tunnelbana spårväg)
Man har tidigare ställt klimatkrav under lång tid men förr var det mer upp till den projektledaren till hur ambitiösa de skulle vara. någon gång 2014 så sa man att man behöver ett mer gemensamt arbete för klimatkrav. Entreprenörerna ska känna att det är ETT Trafikverk. 2021 började man utveckla målen. Dessa klimatkrav har man kommit fram till genom att man suttit internt i en arbetsgrupp. jag har stått för att hålla ihop den här arbetsgruppen. Man hittar klimatkraven för trafikverket på deras hemsida, alla på Trafikverket använder sig på upphandlingsmallar utifrån klimat kraven som finns det finns både rekommendationer och krav.
Vilka kvar ställs?
2016 började man ställa krav på investeringsprojekt som var större än 50 miljoner kronor och det var den avgränsningen gjordes av flera skäl men ett av de var att man ett år tidigare införde krav på att man behövde göra en klimatkalkyl. För att ett av de första kraven är att man ställer krav på viss reduktion av utsläppen, jämfört med en kalkyl som gjort i ett tidigare skede, reduktionen bygger på hur man byggde 2015.
De reduktionerna bygger på att man ska vara klimatneutral till 2045 så man ska ha 20% reduktion till 2020 jämfört med 2015 (sett ur ett livscykelperspektiv) 30% reduktion till 2025 och några år senare satte vi kravet på 50% reduktion till år 2030 och i målsättningen finns det även att man inom själva entreprenaden ska man vara fossilfri 2030. Vi har med i målsättningen att vi ska ge bonus upp till 100% reduktion till 2030. det är för att man ser att år 2030 ser man att det kommer att komma fram produkter runt 2030talet som är klimatneutrala i form av cement och stål och man vill redan nu visa att man är redo att betala för det.
-Ⅷ-
Så ni jobbar med mycket incitament?
Håkan vi jobbar med både och. om man går tillbaka till de här stora projekten så säger man att om man tex i en totalentreprenad som skulle avslutats 2020–2024 att man ska ställa krav på 15%reduktionen men man har även att man ger en bonus o0m man klarar att reducera mer och då betalar man maximalt ut 1% av kontraktsvärdet. så i ett projekt om 1 miljard så är det en bonus på 10 miljoner för att man gör en reduktion. Och många kan nå den där 15 % reduktionen genom att ofta bara göra en effektivisering i sin produktion ger en reduktion utan att nödvändigtvis kosta så mycket. De som är bra på att göra sådana här reduktioner kommer att redan vid anbudet lägga ett lägre pris då de vet att de kan få den här bonusen.
Om de inte klarar reduktion så finns det ett vite som är ungefär dubbelt så kostsam jämfört med vad man vinner när man klarar över målet. så det svider att inte klara klimatkraven. Det är först nu i år som man kommer att få in de här entreprenaderna som klarar de här kraven.
man gjorde en kontrollstation år 2018 utan att man hade några färdiga resultat så gick man ut och pratade med och pratade med entreprenörer och konsulter och materialleverantörer och där kom man fram till att sätta 50% reduktionen till år 2030 och att man bör ha en bonus. detta.
På mindre projekt så ställer man istället krav på projekt under 50 miljoner, där finns ingen klimatkalkyl utan där ställer man krav på de material och drivmedel som har stor klimatpåverkan.
och där är det så att när man tittar på ett investeringsprojekt så ser man att över alla projekt i den nationella planen så ser man att över 40% av klimatpåverkan är betong och cement 25% drivmedel, armeringsstål 11%, konstruktionsstål 10% resterande 14% är asfalt, sprängmedel etc.
Så man ställer materialkrav på dessa projekt vilket säger att man måste klara sig under envis nivå av cementkrav eller betongkravet.
på konstruktionsstål är detta bara än så länge krav på EPD:er. och man håller just nu på att utveckla krav för asfalt.
Man håller nu på i år att gör en utvärdering av kraven för att se vad man behöver utveckla för de kommande åren. uppföljning sker hela tiden.
vid upphandling av betongslipers så ställer man krav på en viss mängd CO2per slipers.
på den internationella marknaden så är vi unika med att ställa denna typ av krav.
Finns det motstånd utomlands för att ni ställer klimatkrav i anbuden?
Nej de säger att vi är unika på att ställa sådana krav och många tillverkare är väldigt intresserade av att visa vad de kan göra.
-Ⅸ-
Ny tekniken som tillåter era mål för klimatreduceringen?
Man gör konsekvensanalyser som kollar på om detta verkar rimlig och hittills visar det att det är nog möjligt att uppnå det här. När vi började med detta så intervjuade man branschen och så kom man fram till gemensamt att man kan göra en 30 % reduktion utan att det ska behöva kosta så mycket mer. det är åtgärder som finns på hyllan, och en del kommer tillochmed spara pengar. några år senare så var man inne på att man kan göra en halvering utan stora extra kostnader. Men för att nå över 50% så behöver man göra förändringar. och när man pratar med stålindustrin och betongindustrin så är man medveten om detta och att man måste få fram de här produktionsmetoderna. Och det trafikverket säger att de kommer att ställa efterfrågan på den typen av material. och när man pratar med motsvarande myndigheter i Danmark, Nederländerna och UK så märker man att de är nära i Sverige i sitt miljöarbete att ställa krav.
AMA 17 är de standarderna som godkänner att man har högre slaginblandning men jag har hört av en kollega att man håller på att utveckla en ny sådan. och här kan man uppleva en viss tröghet för nya standarder. och det kan ibland vara en försiktighet bland våra entreprenörer för att man inte riktigt våga använda helt klimatanpassade betong utan klimatanpassar i andra delar av projektet.
Men det man funderar göra är att ställa krav på vissa projekt där kraven inte är så höga och att kraven kan kräva att man ska använda en viss typ av inblandad slagg etcetera
Vi ser att det inte har skett så mycket i klimatreduceringen förens vi började ställa krav på det såsom vi ser det. och många entreprenader som är duktiga på att göra reduceringar vill göra mer med kommer inte göra det så länge det inte efterfrågas då det.
Tror du att vi når klimatneutralitet?
ja det tror jag eller väldigt nära iallafall och får man ihop lösningar med att använda material som är koldioxidnegativa.
-Ⅹ-
Bilaga 5: Intervju med Åsa Laurell Lyne: En inblick i användningen av Kalcinerade leror