Intervju med: Mikael Westerholm
Position: Projektledare på Cementa AB.
Arbetsuppgift: Arbetar med utvecklingen av cement med hela spektret av betongegenskaper och hur deras produkter fungerar.
Datum: 2020-04-15 Metod: Via Telefon
Intervjuare: Aron Christoffersson
Dikterat av: Aron Christoffersson & Mohammed Abdi
När börjar ni att kolla på nya blandningar och gör nya tester osv, sker det innan eller kommer det när det satts en ny standard?
Vi tittar hela tiden på olika material och är med i många olika forskningsprojekt och högskolor och i RISE till exempel. Vi är med i många projekt nu där man tittar på andra material än flygaska och slagg. men ser man på anläggningssidan så hade vi kanske 2010 så började vi med vårt bascement vanligt cement för husbyggnad med flygaska då började vi titta på
sammansättningar där och testa ute hur den funkar och så och gjorde injusteringar som behövdes.
Och sen kunde man ge ut den produkten 2013. Ungefär då kom de här förändringarna i AMA och då hade vi rätt mycket erfarenhet av bascement och då satte vi direkt igång att ta fram en
anläggnings form alltså produkter för anläggning.
Vilken är er mest klimatanpassade betong, den som har mest flygaska?
Den som har bäst EPD i dagsläget är ju anläggning FA men jag menar bascement och anläggning FA de har ungefär samma EPD, det skiljer som det är nu kanske 20 kg CO2 per ton om man kollar på EPD:n så det är de två cementsorterna av våra bulkprodukter som har lägst
klimatpåverkan.
Inom husbyggnad finns det möjlighet att ytterligare reducera CO2? i och med att det oftast ligger i lite snällare klimat. jämfört med vägar där man har exempelvis klorider.
Nä men det är det absolut. det går att få fram cementsorter med lägre klinkerandel för det ändamålet. Många betongtillverkare har ju deras miljökoncept, vissa bygger på kanske att det är bascementen i grunden och så ersätter man bascementen med delar flygaska och slagg.
-Ⅱ-
Så det är alltså något betongtillverkare själva kan göra. Inte bara ni i cementen utan något även de kan göra.
Där finns det ett koncept som heter EPCC som skapar bra förutsättningar att ersätta cement med tillsatsmaterial. och det är många som tillämpar. Vi har också erbjudit ett sådant koncept, vi har haft bascement som är provat med extra flygaska enligt EPCC-konceptet. som man har kunnat använda när det har behövts. till exempel den här bostadsrättsföreningen Viva där arbetar man med det här konceptet,
De bygger på det här EPCC-konceptet när man bygger på att man ersätter delar av cementen med flygaska.
Vad är det som händer i cementen när man tillsätter flygaska? om jag förstått det rätt så går man ifrån den här vanliga reaktionen som sker i cementklinkern och går mer mot den här långsamma härdningen som sker mellan flygaska och vattnet. Varför har man inte haft flygaska i från början och varför har man inte mer flygaska?
Ja flygaskan reagerar långsammare som du säger. Och i vissa applikationer kanske man vill ha en snabbare hållfasthetstillväxt. exempel vintergjutningar när man vill kunna avforma i tid och så inte avformningen fördröjs och då ska man inte ha för mycket flygaska i.
I andra applikationer kan det vara gynnsamt med den här långsamma värmeutvecklingen av hållfastheten för att minska risken för temperaturspridning. Det hänger mycket ihop med applikation och vilka krav man har i hur mycket flygaska man kan ha.
Det finns en nivå för mycket flygaska man kan tillsätta och ändå bibehålla de här hållfasthets tillväxten.
Är det vanligt att företag “kör på det vanliga”?
Jag tror det har varit så iallafall tidigare, att man vill ha exakt samma egenskaper, man vill ha bättre miljöprofil men med samma egenskaper vad det gäller formningstider och allting men jag tror att där måste man ändra syn om man ska komma längre än idag. För att man anpassar produktionen mot betongens egenskaper lite mer. Kanske inte behöver riva formen så tidigt. bli duktigare på att täcka betongen och bibehålla den värmen som finns. det finns mycket på produktionssidan.
Det känns som att en lösning är att få ner cementens påverkan så mycket som möjligt men sen är det allt det andra arbete som kommer kunna göra den klimatneutral.
Hela kedjan måste vara med!
Många betongtillverkare är med och stöttar RISE forskning på de här områdena.
Tror du att det kan hjälpa att trafikverket ställer ytterligare krav på hur cement ska användas. eller liknande hårdare krav?
Jag tror det är bra om det skapas incitament för att skapa bättre miljöprofil på de material som används och hela projektet. Sen exakt var man ställer kraven och vilka nivåer man sätter, det kan man säkert göra på olika sätt.
-Ⅲ-
Vet du något incitament som finns idag som hjälper företagen idag att välja.
Trafikverket har ju sina egna mål där på att sänka CO2 från infrastrukturprojekt och så. Och tror det finns inbyggda incitament man för att använda klimatförbättrande betong. Och det är ett väldigt stort fokus på det här också. Och jag tror att de flesta företagen vill också göra det här.
faktiskt, det har vänt på senare år.
Hur får ni tag i flygaska?
Det köper vi in. Vi har ett par leverantörerna. Det är ingen inhemsk produktion. så de beställs från andra länder.
Är det de som står för den kvaliteten för den flygaska?
Precis de levererar en flygaska som uppfyller de här kraven i flygaska, standarden 450–1 där det är specat vad det har för bränslesammansättning och vad det ska ha för reaktivitet och andra egenskaper som är viktiga då. Sen har vi mottagningskontroll också.
Om vi lyckas i Europa och i Sverige att dra ner vår klimatpåverkan, kan det påverkade i mängden flygaska som kommer in?
På sikt, absolut. tillgången på flygaska kommer att minska om ambitionerna är att minska den typen av energiproduktion. så definitivt. Det är ingenting på långlång sikt.
Har ni något annat man kan använda också? jag tänker på den här masugnsslaggen, kan det användas också?
Inget vi använder idag i cementen. Den används i betong. Men slaggen används som råmaterial i våra ugnar. man ersätter en del kalk och den bidrar inte med CO2.
Om flygaska skulle minska finns det något annat man kan använda?
Det finns den del projekt i RISE där man tittar på kalcinerade leror. det grävs fram. kanske att man kan använda det kombinerat med kalksten. Leran måste också aktiveras men med lägre temperaturer och den avger inte CO2
Det finns en som pratade på betongdagen om ett projekt om att ta fram en cement med kalcinerad lera. Och i cement standarden så finns det redan standardiserat cement med kalcinerad lera.
Är anläggningscement FA dyrare?
Den är ungefär den samma, den är lite dyrare. Jag skulle säga att det är marginell skillnad. och sen är det eftersom både flygaska och slagg där går priserna upp pga. begränsad tillgång. Så den är dyrare att producera.
Vad kan vara avgörande forskning för att nå klimatneutralitet?
Det är just det här med att utreda alternativa material som kan användas, andra typer av askor och få långtids erfarenhet om deras egenskaper över tid.
Vilka andra askor kan vara intressant?
Det kan vara delvis andra askor från kolkraftverk och i Sverige kollar man på sånt här bioaskor.
Och det är de askorna som RISE kollar på nu för att se de puzzolana effekterna tillsammans med att se om det finns sätt att förädla askan eller att använda.
-Ⅳ-Bilaga 3: Intervju med Bodil Wilhelmsson: Att reducera klimatpåverkan i cementproduktionen
Dikterat av: Aron Christoffersson & Mohammed Abdi Kan du berätta vad ni gör inom Cemzero på Cementa?
Generellt är vi den enda cementproducenten i Sverige tillhör Heidelbergcement, systerbolaget i Norge som heter Norcem är långt framme i utvecklingen av CCS, man har gjort en prefeed så att man har allt underlag med data för att göra en fullskalig CCS-anläggning från cementfabriken i Brevik utanför Oslo det innebär att man avskiljer koldioxiden från rökgaserna med hjälp av en kemisk rening med aminer, man lägger egentligen bara på en box på rökgasflödet. kallad postcombustionteknik. Sedan renare man koldioxiden och komprimerar den och sen transporterar man den till en lagringsplats. Aminreningen är ett sätt att ta ut koldioxiden har dimensionerat denna så att genom att ta hand om den spillvärmen från processen som inte används idag. Genom att ta hand om den spillvärmen så kan man ta hand om ca 50% av koldioxiden utan att tillsätta mer energi.
Det är den tekniken som är mest mogen. Detta är världsunikt, inte själva aminreningen men dess tillämpningen på cementtillverkningen.
Vi på Cementa har man en nollvision till 2030 ur ett livscykelperspektiv. Vilket är rätt tufft sagt då vi inte har livscykeln utan bara säljer ett pulver. Vi jobbar på fem fronter, vi jobbar med koldioxidupptag som är en betydande del. Vi säger att aminteknologin är bra och det kommer att krävas mer energi om man ska fånga 100% koldioxid. Problematiken är att största delen av koldioxid i rökgaserna kommer från kalksten och det är där skon klämmer då det inte finns andra material som vi kan använda till den mängden och den bra koncentration i form av kalciumkarbonat. Så ungefär
⅔ delar kommer från kalkstenen och den är oundviklig. Vi måste ta hand om koldioxiden på något hållbart sätt ur ett miljöperspektiv. Det finns fler vägar att gå och en sådan väg är att elektrifiera cementtillverkningsprocessen. Man får först bort bränslets koldioxid förutsatt att man använder fossilfri energi. När man inte använder förbränning så använder man inte luft och får då en mycket renare rök/process gas ut ur processen. Om man i dag får ut en koncentration på 25–30% koldioxiden av rökgaser så kan man genom elektrifiering och utan att använda någon ytterligare gas till förbränningen nå upp till 98–99% koldioxidkoncentration av rökgasen, vilket leder till att man inte behöver ett postcombustionsteg men då ändrar man totalt i tillverkningsprocessen. Vad händer nu när man ska tillverka i ren kolsyra Man måste ju fortfarande tillverka produkter i samma kvalitet.
-Ⅴ-