Förslag till framtida miljö övervakning

7.1 Sammanfattning

I uppdraget att se över den nationella övervakningen av fåglar ingår att föreslå framtida övervakning på tre olika kostnadsnivåer:

– befintlig budget utan förstärkning – mindre förstärkning av befintlig budget

– förslag för att med rimliga kostnader tillgodose de behov som finns Basförslaget utgår från vad som ryms inom befintlig budget, dvs. 3,5 mnkr för övervakning av fåglar inom programområde Landskap. För att tillgodose de behov som totalt finns, behövs dock ett tydligt tillskott.

Nedan ges förslag till vilken fågelövervakning som nationellt bör bedrivas framöver för att ge ett bra dataunderlag till rimlig kostnad enligt behov från främst miljömålsuppföljning och internationell rapportering. I kapitel 9 redo- visas vilka övriga insatser som behövs inom fågelövervakningen – referens- grupp, överblicksansvar, medel till analyser etc.

Befintlig fågelövervakning i Sverige, och även detta förslag, bygger till stor del på deltagande av frivilliga ornitologer. Återkoppling och stöd i olika form till frivilliga behöver rymmas i verksamheten och i budgeten, liksom aktivite- ter för nyrekrytering.

Förslagen delas in i häckande fåglar, rastande och övervintrande fåglar respektive reproduktionsövervakning. Denna indelning kan underlätta värde- ringen av dataunderlag för rapportering enligt Fågeldirektivet.

7.2 Häckande fåglar

Svensk fågeltaxering – delprogram som svarar på hur populations trenderna förändras för i Sverige häckande arter. Trend data erhålls för ca 150 av Sveriges totalt ca 250 arter. Följande undersökningar föreslås ingå i Svensk fågeltaxering:

• Standardrutter. Som hittills – frivilliga inventerare deltar och får visst ekonomiskt stöd via länsstyrelsernas regionala miljöövervakning. För vissa rutter i Norrbotten arvoderas inventerare via länsstyrelserna. Undersökningen kompletteras med ett permanent tillägg för natio- nellt betalda inventerare till rutter i Norrland. Målet är att ca 500 rutter årligen ska inventeras. Förstärkningen av lapplandsrutterna på detta sätt ger också bättre underlag för bedömning av fjällfåglar, och uppföljning av effekter av klimatförändringar (underlag 6).

Ladusvalor. Foto: P-G Bentz/Sturnus.

• Fria punktrutter. Som hittills. • Fria vinterpunktrutter. Som hittills.

• Nattfågeltaxering. Pilotprojektet som genomförts 2010–2011 perma- nentas. Ideellt arbetande inventerare genomför fältarbetet. Program- met bedöms kunna växa till 200 rutter per år.

Utöver ovanstående generella inventeringar behöver kompletteringar göras. Vissa artgrupper, som t.ex. är knutna till naturtyper som är mer sällsynta, och inte ”träffas” av ett systematiskt utlägg av rutter, behöver särskilda program. Därför föreslås komplettering enligt nedan. Länens gemensamma delprogram ger i flera fall viktiga dataunderlag även på en nationell nivå. I flera fall sam- finansieras och samordnas dessa med nationell övervakning.

våtmarksfåglar

Inventering av våtmarksfåglar är ett nytt program, som innebär att fåglar på myrar och andra våtmarker i inlandet övervakas längs modifierade punkt- rutter. Detta togs även upp i Viltövervakningsutredningen. Pilotprojekt behöver genomföras och metodiken testas. Innan programmet startas bör data om våtmarksfåglar utvärderas när extra standardrutter har inventerats under några år. Behovet av ett särskilt program för våtmarksfåglar bör värde- ras utifrån denna analys.

Samordnad kustfågelövervakning

Ett gemensamt delprogram för hela kusten föreslås utvecklas, och som bygger på Bottniska vikens och Västkustens upplägg. Data om kustfåglar kommer att vara viktiga även för biogeografisk uppföljning, och program- met bör samordnas med denna verksamhet. Regelbundna nationella utvärde- ringar genomförs med nationella medel. Programförslag att utgå ifrån finns framtaget (underlag 2).

gemensamt delprogram insjöfåglar

Fåglar på fågelskär i Mälaren, Vänern och Vättern övervakas inom ett gemensamt delprogram av berörda länsstyrelser och Vattenvårdsförbund. Framför allt används regionala miljöövervakningsmedel för dessa invente- ringar. Nationell miljö övervakning medfinansierar indirekt, men i mindre utsträckning, via bidrag till Vattenvårdsförbundens miljöövervaknings- program ”Stora sjöarna”. Från 1 juli 2011 hanteras medel för Stora Sjöarna av Havs- och vattenmyndigheten.

gemensamt delprogram Strandängsfåglar

Pågående inventeringar av strandängsfåglar samordnas i tiden så att data från flera län kan utvärderas tillsammans. Inom objektsvis uppföljning av stora strandängar (>10 ha) är det dessutom obligatoriskt att inventera fåglar. Även för biogeografisk uppföljning blir data viktiga. Alla strandängslän deltar i det gemensamma delprogrammet. Gemensam utvärdering ingår.

Gemensamt delprogram Häckande fåglar i fjällen

De fyra fjällänen har samordnat sig i ett gemensamt delprogram som omfat- tar extra stöd till inventering av befintliga standardrutter i fjällen, komplet- terat med datainsamling inom LUVRE-projektet (Västerbotten), Ånnsjöns fjällrutter (Jämtland) samt extra fjällrutter i Dalarna. Nationellt bidrar miljö- övervakningen genom sitt stöd till arvoderade inventerare till standard rutter i Lappland (se Svensk fågeltaxering ovan). Data kommer att vara viktiga för att utvärdera de skyddade områdenas bidrag till gynnsam bevarandestatus i fjäl- len. Data kommer också att vara värdefullt för uppföljning av fjäll inom bio- geografisk uppföljning.

Havsörn

Havsörn övervakas främst för att följa miljögiftsbelastningen, och program- met administreras av Naturvårdsverket inom programområde Kust och hav. För att övervaka populationstrender och reproduktion behöver man inte fort- sätta med totalinventeringar utan ett lägre antal prov räcker. Eventuell föränd- ring av programmet beslutas dock inom programområde Kust och hav. häckande rovfåglar

Utflyttande fåglar fortsätter att räknas vid Falsterbo, framför allt för att få goda trenddata för rovfåglar, som speglar den häckande svenska populationen tillräckligt väl.

7.3 Rastande och övervintrande fåglar

rastande och övervintrande fåglar

Rastande fåglar längs kuster, sjöar och vattendrag (Svensk sjöfågelinventering) fortsätter att räknas under vintern. Med tanke på rapportering enligt Fågel- direktivet bör även septemberräkningar ingå i den nationella övervakningen.

Gåsräkningarna däremot föreslås fortsätta finansieras av Svenska jägareför- bundet, eftersom tyngdpunkten ligger på viltförvaltning.

Vadarfångsten vid Ottenby liksom småfågelfångst för ringmärkning bör kunna ge dataunderlag för rapportering av rastande fåglar under flyttning. Närmare detaljer om Ottenbys dataunderlag behöver utvärderas när rapporte- ringsunderlaget tas fram. Hittills har Ottenbys data inte bedömts som centralt för prioriterade behov.

Sädgäss. Foto: Åke Lindström.

Övervintrande havsfåglar föreslås att införas som nytt delprogram, om finan- sieringen medger detta. Oroande nedgångar av särskilt alfågel behöver följas, och den mest rationella perioden är under vintern när de förekommer samlat. Pilotprojekt har pågått för att finna en bra övervakningsmetod.

7.4 Övervakning av reproduktionsframgång

För att kunna analysera orsaker till förändringar i populationstrender är reproduktionsdata viktiga, även om dataunderlaget inte krävs till miljömåls- uppföljning eller internationella rapporteringar. Reproduktionsdata samlas in i samband med ringmärkning vid våra fågelstationer.

Ett systematiskt utlägg av CES-ringmärkningsplatser (Constant Effort Sites) skulle kunna ge robusta data om reproduktionsframgång hos våra häck- ande fågelarter. Idag finns ca 25 CES-ringmärkningsstationer. Vid varje station görs 12 besök. För att få bra dataunderlag borde minst ytterligare 25 stationer placeras ut på lämpligt sätt. Det är dock osäkert om dataunderlaget kommer att bli tillräckligt robust, varför ytterligare utredning behöver göras av t.ex. liknande program i Storbritannien. För att genomföra ett så pass utbyggt pro- gram krävs även ett stort engagemang från frivilliga, vilket man inte kan ta för givet.

En analys av dataunderlaget från några viktiga fågelstationer kan ge bättre besked om hur robusta data som kan erhållas från den vanliga ring- märkningen. Till exempel har Ottenby och Falsterbo fågelstationer inarbetade rutiner för ringmärkning, och är dessutom betydelsefulla för rekrytering och upplärning av nya ringmärkare.