Genom arbetet med den här studien har jag fått en större insikt i hur lärare i matematik undervisar och under vilka förutsättningar de arbetar. Det finns ett antal gemensamma nämnare hos alla intervjuade lärare vilket har gett mig värdefulla insikter om de utmaningar som lärare möter. Jag hoppas att resultatet av denna blygsamma studie kan, förutom att bidra till min egen kunskapsutveckling, också kan vara ett bidrag till befintlig forskning.
Studien har visat att matematikundervisningen i hög grad går ut på att eleverna på egen hand sitter och arbetar i läroböcker men att det också finns inslag av kommunikativa arbetssätt. Studien visar också att den variationsrika undervisningen mer riktas till de yngre åldrarna. Utifrån dessa kunskaper skulle ett fortsatt intressant forskningsområde vara att ta reda på om en mer varierad undervisning, med exempelvis laborativa inslag, skulle vara ett sätt att skapa en mer tillgänglig matematikundervisning även i de högre årskurserna. Det skulle också vara intressant att jämföra vad som har störst effekt på elevernas inlärning; två lärare i
klassrummet eller en mer varierad undervisning.
REFERENSER
Anghileri, J. (2006). Scaffolding practices that enhance mathematics learning. Journal of Mathematics Teacher Education, 9, 33-52.
Anthony, G., & Walshaw, M. (2009). Characteristics of Effective Teaching of Mathematics: A View from the West. Journal of Mathematics Education, 2(2), 147-164 Asp-Onsjö, Lisa (2014). Specialpedagogik i en skola för alla -att arbeta med elever, s.395–
413. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.
Echazarra, A., et al. (2016), How teachers teach and students learn: Successful strategies for school, OECD Education Working Papers, No. 130, OECD Publishing,Paris, ,
https://doi.org/10.1787/5jm29kpt0xxx-en .
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad: Karlstads universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3740
Faragher, R., Hill, J. C., & Clarke, B. A. (2016). Inclusive Practices in Mathematics
Education. In K. Makar, S. Dole, J. Visnovska, M. Goos, A. Bennison, & K. Fry (Eds.), Research in Mathematics Education in Australasia 2012–2015 (ss. 119-141). Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-10-1419-2_7
Goos, M. (2004). Learning Mathematics in a Classroom Community of Inquiry. Journal of Research in Mathematics Education, 35, 258-291.
https://doi.org/10.2307/30034810
Graneheim UH, Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. Feb;24(2):105-12. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001. PMID: 14769454.
Hattie, J., Fisher, D., Frey, N., Gojak, L. M., Moore, S. D., & Mellman, W. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik-en praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur
Jess, K., Skott, J. & Hansen, H.C. (2011). Matematik för lärare. Delta, Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups Utbildning
Juter, K. (2014). De matematiska förmågorna. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-05-08 från: http://matematiklyftet.skolverket.se
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv (PhD dissertation). Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.
https://doi.org/10.24834/2043/23228
Larsson, M. & Ryve, A.(2018). Matematiklärarens roll i strukturerade
problemlösningsdiskussioner. Helenius, O., Johansson, M., & (red.). (2018). Att bli lärare i matematik. (s.39-60). Stockholm: Liber AB.
Ljungblad, Ann-Louise & Roos, Helena (2018). Inkludering och delaktighet – lärande i matematik (åk 1-3) Stockholm: Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/name/P03WCPLAR100209
Läroplan, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018), Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac
a41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975.pdf
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM
Mayring, Philipp (2000). Qualitative Content Analysis [28 paragraphs]. Forum Qualitative Sozialforschung / Forum: Qualitative Social Research, 1(2), Art. 20, http://nbn- resolving.de/urn:nbn:de:0114-fqs0002204. Hämtad online 2021-04-06
National Council of Teachers of Mathematics. NCTM, (2014). Principles to actions: Ensuring mathematical success for all.
Ojose, B. (2008). Applying Piaget’s Theory of Cognitive Development to Mathematics Instruction. The Mathematics Educator. Vol.18. No. 1 (26-30).
Reusser, K. Success and failure in school mathematics: effects of instruction and school environment. European Child & Adolescent Psychiatry 9, S17–S26 (2000). https://doi.org/10.1007/s007870070006
Roos, H. (2020). Inkluderande matematikundervisning-tidiga insatser i FK-6. Stockholm:Natur & Kultur.
Rystedt, E., Trygg, L. (2009). Laborativ matematikundervisning-vad vet vi? Göteborg. Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola-tillganglig-version.pdf
Räsänen, P. (2018).Matematiksvårigheter. Helenius, O., Johansson, M., & (red.). (2018). Att bli lärare i matematik. (s.200-228). Stockholm: Liber AB.
Skolinspektionen (2020) Matematikundervisningen i årskurserna 4-6; Interaktion i
klassrummet. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2020/matematik/matematikundervisningen-4-6.pdf
Skolinspektionen (2011). Olika elever – samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2009/vad- paverkar-resultaten-i-svensk-grundskola-kunskapsoversikt-om-betydelsen-av-olika-faktorer.?id=2260
Skolverket. (2020). Bedömningsstöd i matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-04-14 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-matematik-grundskolan
Skolverket (2020) Diamant-diagnoser i matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-04-14 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-matematik-grundskolan#h-Diamantettdiagnosmaterialiarskurs19
Skolverket (2015) Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2021-04-19 från:
https://www.skolverket.se/download/ 18.6bfaca41169863e6a65b259/ 1553965782321/pdf3038.pdf
Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, (2020). Stödmaterial matematiksvårigheter. Att upptäcka behov av stöd i matematik. Tillgänglig via:
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial-delwebbar/matematiksvarigheter/stodmaterial_matte_hr_tillg.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. https://webbutiken.spsm.se/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola/
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie, 2/2006. Stockholm. http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign - en handbok. Stockholm: Gothia fortbildning
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Intervjuguide
Bilaga 1: Informationsbrev till lärare
Hej!
Jag heter Andréa Elgström Bergman och går min sista termin på grundlärarutbildningen med inriktning på årskurs 4-6 vid Högskolan i Gävle och nu har blivit dags att skriva ett
examensarbete. Jag hoppas att du vill vara en del av det genom att delta i en intervju. Syftet med mitt examensarbete är att genom intervjuer undersöka hur matematiklärare planerar och genomför sin undervisning utifrån elevgrupper med fokus på differentierad undervisning.
Intervjuerna beräknas ta cirka 30 minuter och med tanke på rådande pandemi föreslår jag att de görs via Zoom eller Teams.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjuerna kommer att spelas in och användas enbart för undersökningens syfte och det insamlade materialet kommer att raderas när arbetet är färdigt.
En annan viktig aspekt är att den information som jag får kommer att vara konfidentiell och att svaren från dig som intervjudeltagare kommer att avidentifieras och läsarna kommer inte att kunna urskilja vem som har sagt vad. När studien är klar kommer den, förutom att presenteras i en uppsats vid Högskolan i Gävle, även publiceras i databasen DiVA. Jag hoppas att jag har lyckats väcka ditt intresse och att du skulle vilja delta. Vid intresse kontakta mig via: andreaelgstrom@gmail.com
eller på telefonnummer 0708-192815
Har du funderingar och frågor kan du också kontakta min handledare Mirko Radic via mail: mrc@hig.se
Bilaga 2: Intervjuguide
1. Hur många år har du arbetet som lärare? 2. Vilken utbildning har du?
3. Vilka årskurser undervisar du i just nu?
4. Hur ser dina elevgrupper ut? Är det stora kunskapsskillnader? Uppnår alla målen för åk 6/ åk 3?
5. Har du stor andel elever med matematiksvårigheter exempelvis dyskalkuli, dyslexi, språkstörning och/eller NPF? Har du elever med särskild matematikbegåvning? 6. Hur många av dina elever har extra anpassningar eller behov av särskilt stöd?
7. Hur identifierar du elever med matematiksvårigheter, använder du dig av någon typ av kartläggning? (tex McIntosh, Diamant)
8. Hur, utifrån dessa specifika grupper, planerar och anpassar du din undervisning för att kunna möta de olika behov som finns? Hur tänker du på individ- och gruppnivå? 9. Samplanerar du med någon kollega?
10. Finns tillgång till speciallärare eller specialpedagog? 11. Hur ser arbetet med specialpedagog/speciallärare ut?
12. Beskriv vilket arbetssätt och arbetsformer du använder i din matematikundervisning. (Upplägg, återkommande ritualer och rutiner, läromedel etc.)
13. Använder du dig av laborativ undervisning?
14. Upplever du att det finns metoder eller arbetssätt som är särskilt framgångsrika när det handlar om att nå ut till så många elever som möjligt?
15. På vilket/vilka sätt ger du feedback till dina elever?
16. Använder du dig av differentierad undervisning? Om ja, kan du ge exempel på hur det ser ut?
17. Upplever du att du lyckas ge eleverna det stöd de behöver? Om inte, varför inte? Hur skulle stödet i så fall kunna utvecklas?
18. Skulle du säga att din planering och undervisning har förändrats över tid? Varför och på vilket sätt?
19. Är det något du vill tillägga, som du gärna vill att jag tar med?
20. Får jag återkomma med eventuella kompletteringar eller för att förtydliga något?