Förslag till verksamhetsanpassning av de nationella

jämställdhetsmålen

Merritt Polk (2008) har pekat på att regeringens strategi med jämställdhetsintegrering för samtliga departement och myndigheter inte slagit igenom på transportområdet. Av litteratur- genomgången framkommer att prioriterade jämställdhetsmål inte har fungerat som politiska styrmedel i de utredningar som gjorts kring precisering av jämställdhet på transportområdet. Regeringens precisering av jämställdhetsmålet är att arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle (Näringsdeparte- mentet, 2009). Jämställt samhälle är en vid term. De fyra delmålen utgör de politiska prioriteringar som råder kring denna term i nuläget. I föreliggande forskningsprojekt (JämPlan) föreslås därför att Trafikverket i första hand ska verksamhetsanpassa dessa mål i arbetet med jämställd järnvägsplanering och vägplanering. I korthet kan en preciserad verksamhetsanpassning av dessa mål se ut enligt följande:

1. Jämn fördelning av makt och inflytande

Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen och vägplaneringen.

2. Ekonomisk jämställdhet

Järnvägssystemet och vägsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.

3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Järnvägssystemet och vägsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med tågtransporter och användning av vägtransportsystemet, och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.

I den internationella forskningen kring utveckling och implementering av jämställdhetspolicy framhålls vikten av tydligt formulerade jämställdhetsmål; där det klart framgår vilka

ojämställda förhållanden som målen avser att reducera. Syftet med de fyra jämställdhetsmålen är att åstadkomma det. Studier på detta område visar att om tydliga mål inte existerar, tenderar frågor kring genus och jämställdhet att omlokaliseras och omformuleras inom ramen för andra politiska mål såsom att skapa nya arbeten, ekonomisk tillväxt eller fattigdomsbekämpning (Bacchi & Eveline 2010).

På transportområdet föreligger exempelvis risk för att kvinnors högre andel kollektivtrafik- åkande formuleras i förhållande till miljömål med tillhörande satsningar på att ytterligare öka deras (kvinnornas) andel. Det skapar ojämställdhet på miljöområdet, det vill säga att kvinnor avkrävs ett högre ansvar att realisera miljömål och där de uppfattas vara beredda att betala priset genom försämrad mobilitet eftersom det idag saknas resurser att bygga ut kollektiv- trafiken så att den medför samma effektivitet och framkomlighet som bilen. Sociala dimensioner av hållbar utveckling innebär en rättvis fördelning av miljöansvar mellan människor för att uppnå de ekologiska och ekonomiska dimensionerna i begreppet (se t ex Lucas m fl 2004). Det innebär exempelvis att åtgärder bör inriktas mot mäns högre andel bilåkande i syftet att få dem att åka mer kollektivt (Jfr Polk 2001).

Att de sociala dimensionerna i transportplaneringen måste bli mer tydliga genom sociala konskevensbeskrivningar har klargjorts genom de politiska målen (se Proposition

2008/09:35). Arbetsmetoder och rutiner för att göra sociala konsekvensbeskrivningar har emellertid inte utvecklats av Trafikverket (Verksamhetsplan 2011-2013). Jämställdhet är en av de sociala aspekter som behöver utvecklas. Den arbetsmetod som föreslås av forskarna i föreliggande rapport bygger på internationella kunskaper som utvecklats under de senaste decennierna. Arbetsmetoden tar som utgångspunkt de praktiska råd och de vägledningar som kollegor i Europa och USA har utformat men även den kritik som förekommit (se t ex Burdge 2002, Vanclay 2003, 2006). I kommande kapitel presenteras och diskuteras metoden i relation till det föreliggande forskningsprojektet. I kapitel sju finns en detaljerad genomgång av vilka underlag som kan ingå i en social konsekvensbeskrivning med inriktning på jämställdhet och genus i transportplaneringen.

Allmänhetens/användarnas kunskaper är viktiga vid sociala konsekvensbedömningar. I samband med exempelvis planering och genomförande av samråd kan många frågeställningar som rör de fyra jämställdhetspolitiska målen formuleras och svaren infogas i utredningen. Box 1 visar på ett exempel på hur det kan se ut. Exemplet är hämtat från rapporten

Box 1. Exempel på hur man kan arbeta med de jämställdhetspolitiska målen i samrådsprocesser

1) Ta fram ett mål för det specifika projektet som anger hur många kvinnor och män som bör delta vid samrådsmötena. Detta mål kan sedan användas för uppföljningen av projektet. Exempel: Inget av könen ska vara representerade av färre än 40 procent.

Vid samrådsmöten räknas antal kvinnor och män. Frågan som ska besvaras: är andelen kvinnor/män jämnt fördelad (dvs. inget kön är representerat av förre än 40 %)?

Om färre än det fastslagna antalet deltar bör en utvärdering ske för att identifiera ev. behov av ytterligare samråd. Komplettera med andra mötesformer eller andra sätt att nå grupper som inte deltagit på det ordinarie samrådsmötet. Ordna ytterligare ett möte på annan plats/annan tid? Eller pröva att komplettera samrådsmötet med exempelvis en fokusgrupp med bara kvinnor eller bara män (beroende på vilken grupp som är underrepresenterad på det ordinarie samrådsmötet)? 2) Sätt också upp ett antal frågor som ska besvaras inom projektet – varje projekt är unikt och det behövs en analys av vilka frågor som är relevanta. Kom ihåg: numerär jämställdhet på samråden är ingen garanti för att både kvinnor och män fått komma till tals och ge sina synpunkter. Analysera även hur interaktionen ser ut på samråden.

Exempel på frågor:

• Vad anser kvinnor respektive män om trafiken i området?

• Ger planen förutsättning för goda sammanhängande och säkra förbindelser med olika transportslag, även gång och cykel?

• Vad anser kvinnor och män, flickor och pojkar om utformningen av vägen till skolan/arbetsplatsen?

• Vilka områden trafikeras/trafikeras inte av kollektivtrafik idag? (Finns de lokala kollektivtrafikbolagen med under planprocessen?)

• Finns tillgång till grönområden i den utsträckning som kvinnor respektive män önskar?

• Hur använder kvinnor respektive män olika grönområden?

• Hur uppfattas parker och grönområden av kvinnor och män på dag- respektive kvällstid?

• Vad anser kvinnor och män om hållplatser, resecentrum, stationsområden? Dokumentera frågorna och svaren.