Jämställdhet i Trafikverkets investeringsprojekt – existerande praktik

praktik

6.4.1 Svealandsbanan och Mälarbanan

I den inledande fallstudien av Svealandsbanan och Mälarbanan beskrev respondenterna i intervjuerna att jämställdhet fanns med som en aspekt som skulle utredas i förfrågnings- underlaget. Samtidigt såg man det mer som en passus i förfrågningsunderlaget. I samband med Svealandsbanan pekades en specifik person som ansvarig för jämställdhet ut i anbudet. Denna person hann dock sluta hos konsulten innan uppdraget startade och då tillsattes ingen annan person. Eftersom Banverket inte tog upp frågan att tillsätta en annan person lät konsulten det hela bero. Vidare angav både Banverkets projektledare och konsulten i intervjuerna att de inte var tydligt i förfrågningsunderlaget med vad som menades med jämställdhet och vad som egentligen efterfrågades.

Banverkets projektledare pekar på att det vid tiden för projektens genomförande inte ställdes tydliga krav på kompetensen hos utredarna av jämställdhet till exempel motsvarande

arkitekternas SAR/LAR. Samtidigt framhöll hen att det i en framtid borde gå att ställa krav på jämställdhet och att man genom att ställa krav kommer att föra utvecklingen fram åt. Som exempel tog hen upp att i början av hens karriär upplevdes både samråd och miljö som

jobbiga av järnvägsplanerarna men att dessa aspekter idag är självklara att ta med. Man måste bara förstå hur man ska angripa det.

6.4.2 Sydostlänken

Järnvägsutredningen för Sydostlänken handlades inte upp med särskilda krav på jämställdhet men i förstudien har en ambitiös utredning kring effekter på jämställdhet av en utbyggd järnväg tagits fram. Till skillnad från Svealandsbanan och Mälarbanan som var avslutade när intervjuerna genomfördes pågår järnvägsutredningen för Sydostlänken när intervjuerna genomförs. Av intervjuerna i Sydostlänken framgår att man inom projektet för närvarande inte riktigt arbetar ”aktivt” med jämställdhet. Medvetenheten om att projektet ska belysas ur ett jämställdhetsperspektiv är hög, men inget specifikt dokument eller specifika riktlinjer har tagits fram som vägleder eller förklarar på vilket sätt projektet ska arbeta med frågorna. Att det är så förklaras delvis med att projektet, i stort, fortfarande befinner sig ganska mycket i ett initialt skede.

En aspekt som förs fram som en utmaning av båda respondenterna är det faktum att Sydostlänken är ett projekt som framförallt fokuserar på godstrafik. Det finns en allmän uppfattning om att effekter och konsekvenser utifrån ett jämställdhetsperspektiv är svårare att identifiera, beskriva och bedöma för ett projekt som fokuserar på godstrafik jämfört med om

fokus ligger på persontrafik. Det finns en medvetenhet om att man bör kartlägga godstrafiken genom att titta på vilka grupper som gynnas (till exempel kopplat till arbetsplatser) och missgynnas och på vilket sätt, men exakt hur man ska gå tillväga tycks något oklart. Konsultens projektledare poängterar att projektet som sådant inte kan motiveras (enbart) utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Här bör tilläggas att det även diskuteras att utreda hur man i framtiden ska kunna köra persontrafik på banan när den blir verklighet och i så fall blir jämställdhet och andra sociala aspekter viktiga att ha med i utredningsunderlaget.

En svårighet som påtalas vid ett flertal tillfällen av konsultens projektledare är bristen på vägledning eller instruktioner för hur Trafikverket vill att projektet ska behandla jämställd- hetsfrågorna. Konsultens projektledare medger att det visserligen finns handböcker för vad förstudier och järnvägsutredningar ska behandla, där de transportpolitiska målen finns med, men att det ändå krävs tydligare riktlinjer från beställaren. Bristen på tydlig styrning kan skapa problem på flera plan. Det som framförallt framhålls av konsultens projektledare är avsaknaden av en tydlig uppdragsbeskrivning med avseende på jämställdhet. Från konsult- perspektiv hade det underlättat om Trafikverket redan i upphandlingen specificerat hur jämställdhet ska behandlas i projektet och vilka krav som ställs på en sådan organisation. Ytterligare en punkt som förs fram som viktig i arbetet med att integrera jämställdhet är vidareutveckling av samråden.

Organisering av och metod för jämställdhetsarbetet

Jämställdhet kopplat till den interna projektorganisationen betraktas inte som någon stor fråga. Det finns en medvetenhet om att kvinnors och mäns representation och positioner i en organisation kan kopplas till jämställdhet och fördelning av makt. Respondenterna har reflekterat lite kring den interna projektorganisationen, men det finns inga direkta planer på att arbeta mer ingående med jämställdhet ur detta perspektiv.

De som ansvarar för arbetet med jämställdhetsaspekter i projektet är projektledaren hos såväl Trafikverket som konsulten. Hos konsulten kommer det praktiska arbetet sannolikt att delas mellan de personer (cirka tre) som arbetar med utredningsbiten av projektet. Det finns ingen person, varken hos Trafikverket eller hos konsulten, som har specifik kompetens inom området jämställdhet.

Beträffande användandet av olika metoder för att beskriva och bedöma effekter av projektet med avseende på jämställdhet tycks det finnas en uppfattning om att någon etablerad metod lämpligen bör användas. Man har emellertid inte kommit så långt i projektet att man börjat titta på specifika metoder för detta. Trafikverkets projektledare framhåller vidare de

transportpolitiska målen. Dessa ska beaktas och man ska också beskriva hur projektet bidrar till dem.

Förväntningar på resultatet av projektet (med avseende på jämställdhet)

Konsultens projektledare ser framför sig att man inom projektet kommer att göra vissa konstateranden kring att utnyttja banan för gods- respektive persontrafik. Det är möjligt att arbetet kommer att utmynna i några slags rekommendationer eller utpekanden av områden som är viktiga att arbeta vidare med. Det kan till exempel röra sig om utformningen av stationer och liknande.

Trafikverkets projektledare ser framför sig någon form av konsekvensbeskrivning med avseende på jämställdhet i rapporten. Om det blir som ett separat kapitel eller mer integrerat

med andra delar är osäkert. Det är troligt att det kommer att ligga mer arbete bakom än vad som kommer att synas i rapporten.