Förslag till vidare forskning

Den empiriska datainsamlingsmetoden har fungerat väl för uppsatsens omfång. Dock har den upplevts något ineffektiv och skulle vid en större mängd data behöva ett annat tillvägagångssätt eller mer resurser. En sak som noterades under observationens gång var att publikationerna i Facebookgruppen inte alltid visades i en kronologisk ordning vilket gav den tidsmässiga avgränsningen lite problem då målet var att undersöka två helt olika perioder. Denna studie är avsedd att bidra med data till en större diskussion, och även om det är svårt att dra generella slutsatser med den begränsade datamängd som innefattas i studien, är tanken att studien ska kunna

40 fungera som ett underlag för vidare forskning inom detta ämne. Eftersom denna studie är begränsad enbart till plattformen Facebook kan det vara bra att ha i åtanke att, som Jenkins (2016) skriver, så fungerar aktivism olika på olika plattformar. Alltså om vidare forskning skulle utföras inom samma område är det viktigt att vara medveten om att informationen från denna uppsats kanske inte kommer att vara relevant om studien utförs på en annan plattform. Det skulle kunna vara av intresse att jämföra hur gemenskap uttrycks och uppstår i andra grupper för att se om detta är något som kan vara generaliseringsbart. Mycket aktivism uppstår i ett missnöje mot något i samhället, det skulle därför kunna vara intressant att jämföra resultat från olika aktivistiska grupper och kanske fan-communities eller andra digitala gemenskaper för att se om det finns liknande uttryck för gemenskap där. Denna studie har varit avgränsad till att uppmärksamma till vad hashtag-aktivism kan leda till i form av gemenskaper och engagemang genom Facebookgrupper. Vi hoppas vår studie kan motivera till vidare forskning om skapande av digital gemenskap och engagemang.

Facebook är ett viktigt verktyg för att organisera upp olika events och organisationer och när det används i aktivistiska syften kan detta även gynna samhället i stort. Demokratiskt civil-ansvar kan uppstå i denna typ av grupper som hjälper samhället på en lokal nivå.

6.4 Slutord

Då stora miljöfrågor hanteras av politiker, traditionell och digital media kan sociala medier fungera som ett verktyg för att ta tag i de mindre lokala miljöfrågorna som annars kanske inte blir prioriterade. Olson (2016) skriver att trots dess till synes korta livslängd kan hashtag aktivism leda till en reell förändring på både nationell och internationell nivå. Detta genom att de har potentialen att få resten av världen att prata om viktiga utmaningar genom att sätta fokus på ett tydligt lokalt problem (Olson, 2016). Alltså skulle detta potentiellt kunna leda till att andra miljöfrågor får större uppmärksamhet och förhoppningsvis bidra till något som positivt påverkar miljön och det politiska klimatet. Att en grupp människor skriver på en digital plattform om något de är upprörda över kanske inte låter så kraftfullt men vad forskning visar är att denna form av aktivism faktiskt kan leda till en förändring i samhällen. Därför har det varit av akademiskt intresse att studera en grupp som idag jobbar för miljön online.

41

7. Referenser

Litteratur

EKSTRÖM. M och JOHANSSON. B (red.) 2019, Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. uppl. 3. Studentlitteratur: Lund

ESAIASSON, P. GILLJAM, M. OSCARSSON, H. TOWNS, A.E. & WÄNGNERUD, L. 2017, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 5, Wolters Kluwer:

Stockholm.

GAUNTLETT, D. 2018. Making is connecting. Cambridge: Polity Press

ITO, M. 2016, “Gaps and genres in participation”, Ingår i: Jenkins, H, Ito, M & Boyd, D (red.) Participatory culture in a networked era. Polity Press: Cambridge

HANSEN, A & MACHIN, D. 2019. Media and communication research methods. 2nd edition.

Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan

HJERM, M. LINDGREN, S. & NILSSON, M. 2014, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, uppl. 2, Gleerup: Malmö.

JENKINS, H. 2016. “Defining participatory culture”, Ingår i: Jenkins, H, Ito, M & Boyd, D (red.) Participatory culture in a networked era. Polity Press: Cambridge

JENKINS, H. Ito, M. & Boyd, D. 2016. Participatory Culture in a Networked Era. Polity Press:

Cambridge

KAIJSER, L & ÖHLANDER, M (red.). 2014. Etnologiskt fältarbete. Studentlitteratur: Lund

KOZINETS, R. 2010, Netnography: Doing Ethnographic Research Online. London: SAGE

42 LEDIN, J. & MOBERG, U. 2019. Ingår i: Ekström. Moch Johansson. B (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. uppl. 3. Studentlitteratur: Lund

LINDSTEDT, I. 2017, Forskningens Hantverk, uppl. 1.1, Studentlitteratur: Lund

NIKUNEN, K. 2019. Media solidarities: emotions, power and justice in the digital age. Los Angeles: SAGE

SOHLBERG, P & SOHLBERG, B. 2013, Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod, uppl. 3, Liber: Stockholm.

SVENSSON, J. 2019. Ingår i: Ekström. Moch Johansson. B (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. uppl. 3. Studentlitteratur: Lund

Webbartiklar

ASARCH, S. 2019. What is #Trashtag? Viral movement cleans up polluted wilderness.

Newsweek. 3 november. Tillgänglig: https://www.newsweek.com/trashtag-trash-tag-challenge-twitter-reddit-1359221 [2019-10-21]

BURGESS, A, MILLER, V. & MOORE, S. 2018. Prestige, Performance and Social Pressure in Viral Challenge Memes: Neknomination, the Ice-Bucket Challenge and SmearForSmear as Imitative Encounters, Sociology, 52, 1035–1051. Tillgänglig:

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0038038516680312 [2019-12-17]

CAMBRIDGE UNIVERSITY PRESS, 2020. Activism,Cambridge Academic Content

Dictionary. Tillgänglig: https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/activism [2020-01-23]

JENKINS, H. & CARPENTIER, N. 2013. ‘Theorizing participatory intensities: A conversation about participation and politics’, Convergence, 19(3), ss. 265–286. doi:

10.1177/1354856513482090.

43 JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN. 2019. #Metoo, Mäns våld mot kvinnor: sexuella trakasserier. Tillgänglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/metoo [2020-01-22].

KEE, K. 2009. Being Immersed in Social Networking Environment: Facebook Groups, Uses and Gratifications, and Social Outcomes. Cyberpsychology & behavior, 12, 729-733. Doi:

10-1089/cpd.2009.0003

LINDGREN, S. 2019. Movement Mobilization in the Age of Hashtag Activism: Examining the Challenge of Noise, Hate, and Disengagement in the #MeToo Campaign. Policy & Internet, 11,418-438. Tillgänglig:

ttps://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1002/poi3.212 [2020-01-05]

NATIONALENCYKLOPEDIN. 2019. Konstruktionism

Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konstruktionism [2019-12-17]

OLSON, C. 2016. #BringBackOurGirls: digital communities supporting real-world change and influencing mainstream media agendas. Feminist media studies, 16, 772-787. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14680777.2016.1154887 [2020-01-06]

RAY, R. BROWN, M. FRAISTAT, N. & SUMMERS, E. 2017. Ferguson and the death of Michael Brown on Twitter: #BlackLivesMatter, #TCOT, and the evolution of collective identities. Ethnic and Racial Studies, 40, 1797-1813. Tillgänglig https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1080/01419870.2017.1335422 [2020-01-05]

RAYANULD, V. RICHEZ, E. & BOUDREAU MORRIS, K. 2017. Canada is #IdleNoMore:

exploring dynamics of Indigenous political and civic protest in the Twitterverse. Information, Communication & Society, 21, 626-642. Tillgänglig:

https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1080/1369118X.2017.1301522 [2020-01-05]

REGERINGSKANSLIET. 2017. Regeringens samlade åtgärder mot sexuellt våld och trakasserier. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/12/regeringens-samlade-atgarder-mot-sexuellt-vald-och-trakasserier/ [2020-01-23]

44 REINHOLD, S. 2015. What is #trashtag?. Trasthtagproject. Tillgänglig:

https://web.archive.org/web/20160619145753/http://trashtagproject.com/ [2019-10-21]

VINNEY, C. 2019. What Is Uses and Gratifications Theory? Definition and Examples.

Thought.co. 19 april. Tillgänglig: https://www.thoughtco.com/uses-and-gratifications-theory-4628333 [2019-12-16]

YANG, G. 2016. Narrative Agency in Hashtag Activism: The Case of #BlackLivesMatter.

Cogitatio. 11 augusti. Tillgänglig:

https://www.cogitatiopress.com/mediaandcommunication/article/view/692/692 [2020-01-06]

45

8. Bilagor

46

9. Pressrelease

Plocka likes genom att plocka skräp! En viral trend vid namn #trashtag har inspirerat många att vidgat sina vyer och börjat engagera sig aktivt genom att plocka skräp och dokumentera det online. Denna trend har lett till att många andra initiativ har tagits och Facebook-grupper startats. I denna studie kommer du få en insikt i hur en sådan grupp har uppstått.

På Irland 2019 organiserades via Facebook en volontär-rörelse där personer ägnar del av sin fritid för att rensa en lokal strand från skräp. Denna rörelse startade genom en Facebook-grupp, där det gemensamma målet var att återställa strandens naturliga skönhet. När väl arbetet satt igång kom större frågor på tal när roten till problemet uppdagades. Intresset med studien är grundad i att mängden av denna typ av aktivistiska-rörelser som startar med hjälp av en hashtag ökar och är allt mer vanliga. Det är ett modernt sätt att knyta kontakt mellan människor. I detta observerade fall för planetens skull men även för de involverade individerna. Studien tittar djupare på hur Facebook-gruppens interaktion och hur och varför personer drar sig till denna typ av rörelser. Vad är intentionen och vad är belöningen? Det som undersöks är om den här gruppen ger upphov till en känsla av gemenskap och samhörighet, och hur den i sådana fall uttrycks bland medlemmarna.

För att ta reda på detta observeras gruppens aktivitet digitalt för att sedan tolka detta genom vetenskapliga teorier.