Uppsala Universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2019
Den enes skräp är den andres skatt
- En kvalitativ studie om hur aktivistisk interaktion kan leda till en digital samhörighet
Författare: Ruth Ehrlund & Gustaf Furusten
Handledare: Kirill Filimonov
Innehållsförteckning
Abstract 4
1. Inledning 4
1.1 Syfte och problemformulering 4
1.2 Bakgrund till hashtagen 5
1.3 Centrala begrepp 6
1.3.1 Publikationer 6
1.3.2 Aktivism 7
1.4 Avgränsningar 7
1.5 Disposition 7
2. Teori 8
2.1 Deltagarkultur 8
2.2 Gemenskap genom skapande 10
2.3 Användning och tillfredsställelse teori 11
3.Tidigare forskning 13
3.1 Solidaritet 13
3.2 Hashtag-aktivism och digital gemenskap 14
3.3 Vad denna studie tillför 15
4. Metod 16
4.1 Studiens design 16
4.2 Datainsamling 17
4.3 Etnografisk observation online 18
4.4 Tematisk innehållsanalys 20
4.5 Textanalys 20
4.6 Metodologiska reflektioner 21
4.7 Forskningsetik 22
4.8 Genomförande 22
5. Resultat & Analys 24
5.1 Resultat 24
5.1.1 Provocerande 25
5.1.2 Skiftning av fokus 26
5.1.3 Uppmanande/inspirerande 27
5.1.4 Visat engagemang 28
5.1.5 Hyllande 29
5.1.6 Kritik mot auktoriteter 30
5.1.7 Informerande 31
5.1.8 Känsloväckande/känslosamma 32
5.2 Analys 33
6. Diskussion och Slutsats 37
6.1 Diskussion 37
6.2 Slutsats 39
6.3 Förslag till vidare forskning 39
6.4 Slutord 40
7. Referenser 41
8. Bilagor 45
9. Pressrelease 46
Abstract
This study aimed to get a deeper understanding of how people interact within groups on social media that originally stems from a hashtag-activistic campaign. The study was conducted on an empirically selected group using the hashtag #Trashtag on Facebook. #Trashtag is a hashtag used when picking up garbage in order to document pictures of ones work on social media. This study attempts to find out how the interaction within this group works and what makes people engage in the matter.
This study is conducted through content- and text analysis as well as ethnographic observation online. The observation method is also the means in which the data for this study is collected. The following three theories is used as the theoretical framework for this study, participatory culture, making is connecting and uses and gratification alongside with an hermeneutic perspective. The main results for this study was found by observing 45 publications from one Facebook group with the mission to clean up a beach in Ireland.
The observation showed that publications posted in the group varied between subjects concerning the constant litter and contamination on the beach too publications designed to inform about possible or direct causes of the problem. The main result of this study was an observation that a recurring way of motivating the group members to participate in the Facebook group was through emotionally charged content designed to provoke some kind of reaction. The engagement however is driven by positiveness and unconditional encouragement between the participants, negative vibes are not answered upon. Furthermore the study found that the urge to participate and contribute gives people a satisfactory feeling of achievement. Therefore activist groups like the one being researched in this study are important not just for the environment itself but also for the individual.
The presented material in this study could be used for further research within this subject.
Number of pages: 36
Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics University: Uppsala University
Period: Autumn Semester 2019 Tutor: Kirill Filimonov
Keywords: Activism, Social media activism, Trashtag, Hashtag-activism, Facebook, Participatory culture, Making is connecting, Uses and gratification, digital communities
4
1. Inledning
I det första kapitlet introduceras forskningens syfte, problemformulering samt forskningsfråga. I kapitlet ges även en bakgrund till forskningsämnet. Vidare informerar kapitlet om hur studien är utformad i form av disposition och avgränsning.
1.1 Syfte och problemformulering
På senare år och inte minst på sociala medier har det förekommit ett ökat intresse för miljöfrågor.
Ett problem som belysts starkt är nedskräpning av vår planet. Det faktum att hav och natur är fyllt med skräp har blivit ett väl omtalat problem där konsekvenserna är skrämmande. En lösning behövs.
Tack vare de digitala medierna finns möjligheten att engagera sig i viktiga frågor virtuellt. Detta innebär att en miljökris i ett land inte längre begränsas geografiskt utan blir tillgänglig globalt att studeras och diskuteras. Genom sociala medier har individer över hela världen engagerat sig i miljökriser, under 2019 var sådana händelser exempelvis bränderna i Australien och Amazonas där nyheterna nådde global nivå och människor världen över gjort det de kan för att hjälpa. Att mediernas roll i miljöfrågan är så pass aktuell idag och har haft en stor påverkan i sakfrågan gör det intressant för forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap att studera utvecklingen.
I denna studie vill vi titta närmare på hur en gemenskap kan bildas genom sociala medier där gruppens handlingar fokuserar på aktivistiska miljöfrågor. Vi har valt att rikta in oss på de bakomliggande orsakerna till varför folk väljer att engagera sig digitalt i miljökampanjer och hur interaktionen ser ut i en sådan grupp. För att kunna få ökad förståelse för hur interaktionen och engagemanget hos en sådan aktivistisk grupp ser ut kommer studien att äga rum på den digitala plattformen Facebook. För att genomföra denna studie har vi valt att rikta in oss på hashtagen
#trashtag. Trashtag går ut på att via bild med hashtag visa sin aktivitet genom att plocka skräp. Med hjälp av Trashtag på Facebook kan privatpersoner sprida sitt engagemang i skräpplockning och inspirera flera att göra detsamma. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur
5 interaktion mellan människor ser ut i grupper på exempelvis Facebook som kan anses som aktivistiska. Samt att kunna bidra med denna information till vidare forskning om gemenskap och engagemang inom online-aktivistiska grupper. Trashtag ses i denna studie som en aktivistisk kampanj då den har lett till uppmaning av engagemang och organisering av grupper och digitala gemenskaper.
Frågeställning:
Hur konstrueras publikationer för att bidra till skapande av gemenskap och engagemang i en online- aktivistisk grupp?
1.2 Bakgrund till hashtagen
Utmaningen #trashtag började redan 2015 då ekologisten Steven Reinhold publicerade ett blogginlägg på hemsidan Tenton gravity research. Reinhold uppmanade folk att, på sina utomhusäventyr, plocka upp skräp, ta en bild på det, lägga upp det på Instagram och använda
#trashtag och @UCOTRASHTAGPROJECT tillsammans med den publicerade bilden. Reinhold skapade denna rörelse i samarbete med företaget UCO gear som sponsrade med priser för denna utmaning (Reinhold, 2015).
Tillsammans med utvecklingen av sociala medier har betydelsen att göra något viralt fått en stor innebörd. Olika händelser kan få enorm publik tack vare att användare på digitala medier sprider en publikation eller liknande. Ett fenomen som Vincent Miller m.fl. (2017) skrivit en artikel om det som har under senare år har blivit virala är så kallade “challenges”- utmaningar. Miller m.fl.
kallar dem för “viral challenge memes”(VCM). VCM går ofta ut på att en person ska utföra en uppgift som utmynnar i något roligt, spektakulärt, häpnadsväckande eller rent av farligt (Miller m.fl 2017). Fyra år efter företaget UCO hade initierat #trashtag-tävlingen uppmärksammades hashtagen återigen 2019 av en person vid namn Byron Román. Románs återupptagande av utmaningen att plocka skräp och av hashtagen Trashtag fick otroligt uppsving och blev viralt. Till skillnad från andra challenges som endast är till för underhållning är Trashtag challenge ett exempel på ett viralt fenomen som verkligen gör nytta (Asarch, 2019).
Det finns även andra samtida och tidigare hashtags, liksom #trashtag, som är aktivistiskt inriktade med syftet att göra nytta. Några utav dessa har haft extra stor framgång och betydelse runt om i
6 världen, exempelvis hashtagen #metoo. Metoo började redan 2006 då medborgarrättsaktivisten Tarana Burke startade den ideella organisationen Just be inc vars syfte var att stötta svarta kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. I koppling till detta myntade Burke begreppet som skulle komma att bli en viral hashtag, Metoo. Sedan när flertalet skådespelerskor gick ut med sina historier kring filmproducenten Harvey Weinstein och hur han använt sin position till att utnyttja dem tog hashtagen fäste ordentligt. Spridningen av just detta begrepp ökade när skådespelerskan Alyssa Milano, som respons till händelserna med Weinstein, uppmanade alla med liknande upplevelser att använda sig av hashtagen #metoo och fortsätta att dela med sig av sina erfarenheter gällande sexuella trakasserier på sociala medier. Användningen av hashtagen #metoo gjorde att kvinnornas historier kunde få en större spridning och samhällsproblemet blev uppmärksammat. När hashtagen blivit etablerad och metoo fanns överallt på sociala och traditionella medier gick det inte längre att se förbi det beteende som uppdagades hos många män.
Som resultat av den ökade uppmärksamheten på sexuella trakasserier har man idag ett större fokus på ökad jämställdhet och åtgärder mot sexuella trakasserier. Detta går att tyda genom de uppdrag som satts i bruk från regeringen till olika myndigheter och organisationer (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Flera åtgärden har tagits bland annat har Regeringen i Sverige till exempel tillfört 50 miljoner kronor till skolverket för att förebygga att sexuellatrakasserier ska motarbetas och att rätt utbildning ska ges både till elever och lärare i skolorna. Till Brottsoffermyndigheten har 20 miljoner kronor införts för att utbilda personal och dessutom utbilda och informera om samtyckeslagen (Regeringskansliet, 2017). Man kan anta att dessa politiska åtgärder inte hade vidtagits om inte den initialt virala hashtagen Metoo hade uppstått och fått ett sådant genomslag i samhället.
1.3 Centrala begrepp
Här förklaras två begrepp som kontinuerligt används under studiens gång. Detta är för att tydliggöra vad som avses med olika begrepp i studien.
1.3.1 Publikationer
I denna uppsats kommer inlägg, uppdateringar och uppladdningar benämnas som publikationer.
Publikationer innefattar alla typer av textuella och visuella uppladdningar som görs av privatpersoner i Facebookgruppen. Alltså innebär publikationer det initiala inlägget och innefattar inte de följande kommentarer.
7
1.3.2 Aktivism
Ett annat begrepp som förekommer genom denna uppsats är aktivism. Aktivism är en relativt bred term med många olika definitioner. Denna uppsats använder Cambridge Academic Content Dictionary’s definition av begreppet för att erbjuda en definition av ordet för just denna uppsats.
Den lyder: “the use of direct and public methods to try to bring about esp. social and politicalchanges that you and others want”. (Cambridge University Press, 2020-01-23)
I denna uppsats används även detta begrepp i kombination med andra begrepp, men om inget annat specifikt är uttalat kommer innebörden av aktivism förbli den samma som denna definition.
1.4 Avgränsningar
Studien är avgränsad till en online-aktivistisk grupp på Facebook som får utgöra exempel på en aktivistgrupp på sociala medier. Forskningen utgick ifrån hashtagen #trashtag på Facebook och valet av grupp gjordes delvis utifrån frekvent användning av hashtagen samt aktivitet inom gruppen. För att kunna få tillträde till gruppen gjordes valet att undersöka en öppen Facebookgrupp, där all information inom gruppen var tillgänglig även för icke-medlemmar. Facebookgruppen som valdes ut blev en grupp vars huvudsyfte var att städa upp och rensa en strand lokaliserad på Irland.
1.5 Disposition
Uppsatsen inleds med en kort introduktion av det behandlade forskningsområdet samt syftet med undersökningen. Därefter följer ett teoriavsnitt där uppsatsens teoretiska ramverk presenteras.
Sedan presenteras tidigare forskning inom det angivna forskningsområde för att bidra med kontext till uppsatsens ämne. I detta avsnitt framgår även vilket forskningsbidrag denna uppsats ger. I avsnittet efter tidigare forskning presenteras uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt som består av en etnografisk observation online samt tematisk innehållsanalys kombinerat med textanalys. Efter detta redovisas uppsatsens resultat och analys, följt av slutsats och diskussion. I slutet av uppsatsen redovisas det material som uppsatsen har behandlat i form av referenslista och bilagor.
8
2. Teori
De teorier som kommer att genomsyra denna studie presenteras i detta kapitel. Teorierna är till för att närmare förstå hur digital aktivism på sociala medier ser ut och hur interaktionen inom en aktivistisk kampanj ter sig. Kapitlet ska också belysa vilka potentiella anledningar personerna som är aktiva har för sitt deltagande. Teori om deltagarkultur, skapande av gemenskap samt användning och tillfredsställelseteori kommer diskuteras.
2.1 Deltagarkultur
Deltagandekultur (participatory culture) beskrivs av Jenkins (2016) på följande vis:
A participatory culture is a culture with relatively low barriers to artistic expression and civic engagement, strong support for creating and sharing one’s creations, and some type of informal mentorship whereby what is known by the most experienced is passed along to novices. (Jenkins, 2016, s. 4).
Enligt Jenkins (2016) innebär alltså participatory culture att det finns en kultur där de involverade får en känsla av att deras bidrag till kulturen betyder någonting, både på individuell nivå men även för andra. Jenkins förklarar att många deltar i en viss kultur inte bara för att det kan vara bekvämt eller tryggt, utan även för att de vill känna en samhörighet till varandra. Han menar att användarna, genom att vara aktiva i kulturen, upplever att de får någon form av social koppling till varandra och att de bryr sig om hur andra mottar och uppfattar det de själva har bidragit med. Det de digitala plattformarna erbjuder är en ny dimension att finna gemenskap på. Jenkins förklarar att det som tidigare enbart varit möjligt att dela med personer som är geografiskt nära numera finns tillgängligt för nästan alla nästan hela tiden.
Jenkins (2016) beskriver vidare att digitala medier har gett möjligheten till att öppet medverka i olika debatter och olika frågor genom att bygga upp öppna plattformar och forum som alla kan delta i. Han menar att detta har ändrat det politiska klimatet genom att individen inte längre bara kan påverka genom en direkt påverkan som att rösta, utan att detta har lett till att individen kan påverka och reagera snabbare än någonsin i vad som sägs om politik i media genom att dela med
9 sig av sina åsikter på allmänna digitala forum. Det har även uppmärksammats att genom användandet av digitala medieplattformar har flera yngre personer blivit politiskt engagerade och därigenom lyckats få inflytande som har gjort deras röster hörda. Jenkins skriver att internetbaserad aktivism på digitala medier har inspirerat nästa generation av samhällsledare som har använt och sett värdet i en deltagande politik. Under de senaste åren har deltagarna i de digitala medierna både snabbare och effektivare kunnat fånga uppmärksamheten av både politikerna och de traditionella medierna till situationer som inte längre kan ignoreras (Jenkins, 2016). Enligt Jenkins ger participatory culture individer möjligheten att kunna var med och påverka ett problem eller i diskussioner om olika frågor samt dela med sig av sina egna åsikter publikt. Allt detta samtidigt som allt kan ske i en mer trygg och skyddad sfär, då individen kan omge sig av likasinnade individer online. Jenkins menar att även om detta sker på en publik plattform är den skyddad, och användare som deltar vet att forumet är tillägnat till ämnet i fråga (Jenkins, 2016). Ito (2016) förklarar vidare att även om tillgång till digitala medel inte nödvändigtvis kommer medföra mer makt till medborgarna i samhället generellt så har ändå tillgängligheten förenklats och öppnats upp för fler att delta tack vare de möjligheter digitala medier ger.
I ett annat sammanhang diskuterar Jenkins och Carpentier (2013) om deltagarkultur i samspel med politik. De argumenterar för hur det ibland kan skilja sig från vad som är politik och det politiska.
Vad som ingår i det politiska är mycket bredare, menar de, än vad som innefattar institutionell politik. Det politiska sträcker sig över de sociala sammanhangen och vad som ibland kan anses som ett kulturellt deltagande måste inte nödvändigtvis skilja sig från ett politiskt deltagande. Politik är en bred term och som Jenkins och Carpentier argumenterar bör engagemanget kring vissa frågor inte rankas som olika viktiga. Den finns enligt honom vissa delar som förbises i politiken då de kan anses tillhöra den kulturella sfären och därmed vara separerat från politiken. Deltagande kan gynna demokratin men för att det ska fungera krävs ett redan demokratiskt klimat. De menar vidare att om vi inte håller oss till ett demokratiskt beteende som deltagare blir inte heller effekten bidragande till ökad demokrati. Det finns ingen garanti som säger att deltagande skulle gynna det demokratiska samhället. Deltagande kan handla om att grupper utesluter andra och då kan man istället börja diskutera förtryck och utfrysning vilket är att sträva bort ifrån en demokratisk samhällsbild (Jenkins
& Carpentier, 2013).
Att lyckas känna en gemenskap på en digital plattform är också en grund för att sedan kunna ägna sig åt sitt egna skapande av kulturella uttryck. Att börja delta kan se ut på flera olika vis. I början handlar det för de allra flesta om att ta in andras material, bli inspirerad och beroende av den digitala
10 plattformens utformning, kommentera, likea och så vidare. Jenkins (2016) menar att det inte spelar roll hur mycket kunskaper och talanger du har om du inte har kontakter eller ett forum att dela med dig av detta på.
Jenkins (2016) poängterar vidare att då det gäller aktivism på sociala medier, vilket är en central fråga för denna studie, kommer en person som använder sig av digitala plattformar som Facebook vara styrd eller begränsad av de regler och algoritmer som finns på den plattformen. På Facebook exempelvis, finns möjligheter till att dela, likea, skapa evenemang medans exempelvis Instagram styrs mer av likes och hashtags. Beroende på vilket socialt medium den som vill skapa bidrag till en deltagarkultur väljer kommer alltså aktivismen se olika ut (Jenkins, 2016). Detta är en viktig poäng som är synnerligen relevant för denna studie eftersom vi här särskilt fokuserar på interaktion som sker på plattformen Facebook.
2.2 Gemenskap genom skapande
Som visas av Gauntlett (2018) behöver inte skapande av kulturella uttryck bara ske i fysiskt form för att de ska bidra till att förena människor. Han menar att digitalt skapande också bidrar till gemenskap, de båda skaparprocesserna, oavsett om de är skapande i fysisk eller digital form, börjar på noll. Från början finns alltså bara tillgång till vissa digitala verktyg eller motsvarande fysiskt material som exempelvis nål och tråd men detta är också utgångspunkten och de verktyg som finns för att skapandeprocessen ska kunna sätta fart och byggande av något nytt ska kunna ske. Trots att skaparen av digitalt material inte fysisk rör vid materialet mer än via musplatta eller liknande lämnas fortfarande en personlig “touch” i digitalt skapande. Enligt Gauntlett (2018) är enkelheten och snabbheten i att dela, likea eller kommentera inlägg på exempelvis Facebook en högt bidragande faktor till att människor gärna engagerar sig på plattformen. Att på detta vis vara delaktig i aktiviteterna som sker på en digital plattform ger en individuell tillfredsställelse. Både att ge eller få olika reaktioner på digitala publikationer, till exempel likes, anses som en digital form av uppskattning, även om det är en liten gest har den en stor innebörd för användarna.
Belöningen är lätt att vinna, inte mycket ansträngning krävs. I gengäld får användarna även en möjlighet till att försöka influera personer med liknande intressen och aktiviteter (Gauntlett, 2018).
Det kan skapa, vad Reichelt (i Gauntlett, 2018, s 106) har kallat, ambient intimacy, vilket innebär att användare har möjligheten att hålla och skapa kontakt med personer på en regelbundenhet och intimitet som de annars inte hade haft möjligheten att få tillgång till. Reichelt argumenterar vidare att det finns många som finner värde i det som andra skulle beskriva som “annoying noise”
11 (irriterande oljud) då det ger personer möjligheten till närhet och att lära känna andra som annars bara skulle vara bekanta (i Gauntlett, 2018, s. 106). Gauntlett förklarar att motivationen för att skapa och interagera blir ungefär samma sak, det vill säga viljan att vara delaktig i någon större gemenskap. Han skriver:
A bundle of [...] responses from social media indicated that people created blogs and other online content in order to entertain or teach others; to show off creative work, and get feedback; to create a diary or record; to be a part of discussions and a part of a community; to be a maker rather than just a consumer; to collaborate;
and to be heard (Gauntlett, 2018, s. 106-107).
Han förklarar vad som är de bakomliggande orsakerna till varför folk skapar bloggar och innehåll online utan någon direkt monetär vinning. Gauntlett (2018) menar att personer gör detta dels för att de vill det, alltså för tillfredställelsen av själva skapandet, processen och vetskapen att andra kanske kommer att se det och ta till sig det. Men även för att bli sedda och igenkända/erkända och därefter kunna ta kontakt och kommunicera med andra. De vill, enligt Gauntlett, vara aktiva deltagare i online-konversationer och gemenskaper och både ge och få ideer, stöd och feedback.
Han beskriver att en annan del som uppskattas hos de som deltar i processen att skapa uttryck online är samarbetet genom processen av själva skapandet. De vill kunna vara delaktiga och dela med sig av processen samt det färdiga projektet med andra. Det blir ett sätt att uttrycka sig själva i ett mer autentiskt och personligt sammanhang med gemenskaper såsom liknande mål, ideer och ideal. Detta är vad Gauntlett argumenterar för är motiv för både fysiskt och digitalt skapande. Han skriver att en viktig del blir i slutändan hur skapandet mottas av andra (Gauntlett, 2018).
2.3 Användning och tillfredsställelse teori
I en tidig fas i forskningen kring Uses and Gratification Theory (UGT) fokuserade forskarna på utvecklingen av radio och TV i relation till människors användning. I och med att medieanvändningen fortsatt att öka är idag teorin minst lika relevant då de digitala medierna är nästintill fastklistrade i våra händer och är del av vår vardag. Vad sker på individuell nivå när vi idag har nära kontakt med digitala tekniker nästan konstant? Enligt UGT är det personerna som använder mediet som formar det. Liksom att valet av medium är högst medvetet så är även besökarna på en digital plattform där av ett medvetet syfte. Om de så är för att socialisera eller ögna igenom bilder så är det aktiva val som kommer att forma plattformen. Vi är inte bara passiva användare av medium vi är också delaktiga skapare. Valet att använda sig av ett visst medium gör vi för att tillfredsställa olika mänskliga behov såsom social tillfredsställelse eller till exempel för
12 avslappning. Att få djupare förståelse över varför människor engagerar sig på olika vis inom olika media är grunden till UGT (Vinney, 2019).
Vinney (2019) förklarar att virtuell gemenskap är en relativt ny form av tillfredsställelse (gratification) som inte har förekommit i tidigare medier utan tillkom med sociala medier. Hon grundar sitt resonemang i en studie i cyberpsykologi och beteende. Hon skriver att folk vänder sig till medier på internet för att tillfredsställa sina sociala och gemenskapsbehov (Vinney, 2019). Även Kee (2009, s 732) gör liknande iakttagelser när han menar att personer som deltar i Facebookgrupper för att socialisera sig är generellt sett intresserade att träffa de personer de pratar med online samtidigt som de vill åt någon form av grupp-support och en känsla av gemenskap.
13
3.Tidigare forskning
Följande kapitel presenterar tidigare forskning vi anser vara relevant för att ge en djupare förståelse av det bredare samhällsfenomenet i fokus för denna studie, dvs skapande av gemenskap och engagemang i det moderna samhället.
3.1 Solidaritet
Medias roll i samklang med solidaritet diskuteras av Nikunens (2019) där hon beskriver att i stunder då personer deltar i olika aktivistiska sammanhang finns en känsla av solidaritet som mycket väl kan vara en av huvudanledningarna till engagemanget från första början. Kopplat till detta diskuterar Sontag (2019) vad de är som berör tittaren när hen ser en viss bild. Vad i bilden eller texten öppnar upp till att stötta och delta? Ett liknande resonemang förs även av Wilde (2019) definierar solidaritet som att känna empati för någon eller något och stötta deras sak. Han pekar på olika former av solidaritet där en av dessa är politiskt solidaritet. Den typen av solidaritet kännetecknas av ett medveten engagemang hos de deltagande. Ofta drivs denna typ av solidariskt engagemang mot orättvisor, förtryck eller minoriteter. Det handlar om frågor som väcker ett moraliskt stöd och resulterar i grupper som kämpar för samma frågor. Den andra typen av solidaritet kallar Wilde för social solidaritet. Denna beskrivs som en mer omedveten akt där vikten av ritualer och sociala konstruktioner i samhället är det som styr (Nikunen, 2019). Nikunen kopplar även hur det solidariska deltagandet är viktigt för aktivism och hur deltagande kopplar samman människor. Solidaritet ger en drivkraft till deltagande, deltagande är i sin tur ett redskap till att människor kopplas samman. Med digitalisering skapas inte dessa band enbart genom fysiska sammanträden utan mycket sker på digitala plattformar som exempelvis Facebook (Nikunen, 2019).
Nikunens forskning är i vår studie relevant med anledning av att engagemanget inom Trashtag kan vara ett exempel på politiskt solidaritet som har lockats fram ur digital medieanvändning. Idag är det viktigt, när man tittar närmare på vissa typer av politisk aktivism att vara medveten om hur media spelar roll. Det media gör möjligt är inte enbart solidaritet inom politiska engagemang utan media är även en plattform för människor att skapa gemenskap på. Hela konceptet med deltagande
14 har med digitaliseringen fått en bredare betydelse där det i demokratiska samhällen idag sträcker sig mycket längre än enbart rätten till att rösta. Möjligheten att delta politiskt på sociala medier såsom Facebook är väldigt enkel och lättillgänglig (Nikunen, 2019).
3.2 Hashtag-aktivism och digital gemenskap
Att använda sig av hashtags är ett vanligt sätt att sprida budskap på och det går att se att de även ofta används i vad som kan betraktas som aktivistiska sammanhang. Hashtags skapar en struktur som ger möjligheten att fokusera på en viss del av en dialog och även visa engagemang och solidaritet. De hashtags som människor ofta använder är relaterade till deras sociala normer vilket är deras förståelse av relationers dynamik i olika grupper (Lindgren 2019). Ray, Brown, Fraistat och Summers (2017) förklarar att hashtags tillåter individer att etablera distinkta gruppidentiteter och separera sig från att blandas ihop med andra oönskade kulturella och politiska gruppidentiteter.
Hashtags tillåter en depersonalisering av en individs jag-koncept och omvandlar individens ‘jag’
till ett ‘vi’. Det som skapas i en kollektiv identitet är en känsla av ett kollektivt-jag, vem du är och vad du står för. Det författarna menar är genom kollektiva identiteter används kollektivt handlande som ett sätt att uttrycka sig själv på (Ray, Brown, Fraistat, & Summers, 2017).
Lindgren (2019) förklarar vidare att hashtags inte bara gör det lättare att hitta material relaterat till ett specifikt ämne utan att de även ger en semiotisk funktion av att förtydliga en annars kanske inte uppenbar betydelse av ett budskap eller markera den avsedda betydelsen av ett meddelande.
Lindgren menar att hashtags inte bara fungerar som referenser till ett visst ämne utan att de även fungerar som ett verktyg för att aktivera vissa tolkningsramar. Han skriver att den potentiellt starka inverkan av hashtags har att göra med att en stor mängd tweets kan sammankopplas gällande ett visst ämne i en slags intertextuell kedja (Lindgren, 2019). Hashtag-aktivism har ofta ett tidsspann av dagar, veckor och ibland även månader. Under denna period leds mottagarna till att kategorisera och förstå symboliken av hashtagsen genom tecken, text och andra retoriska medel. De uppmanar mottagarna att delta genom att läsa, retweeta, kommentera på andras tweets eller själva skapa egna publikationer då de använder samma hashtag. Detta temporära scenario utspelar sig genom processen där användare interagerar med varandra och genom detta skapar ett större narrativ (Yang, 2016). Rayanuld, Richez & Boudreau Morris (2017) skriver att hashtags har blivit ett populärt verktyg för forskare att utföra stickprovsundersökning gällande civilt engagemang och hur intresse för politik på sociala medier uttrycks över de senaste åren (Rayanuld, Richez & Boudreau Morris, 2017).
15 Olson (2016) skriver att hashtag-aktivism har möjligheten att uppnå reell förändring men att det kommer med sina begränsningar då uppmärksamheten skiftar snabbt på sociala medier och online- gemenskaperna går vidare till något annat. De skriver att en stor del av hashtag-aktivism är en slags tidsbegränsad aktivism. Det kan fånga uppmärksamhet på nationell och internationell nivå men bara under en kort period innan nästa stora händelse tar uppmärksamheten. Olson menar dock att grupperna och gemenskapen som skapas i vissa fall kan upprätthålla konversationen under en längre tid. De menar att den, till synes, korta push som online-gemenskaper kan ge till aktivistiska kampanjer kan bidra till en snabb förändring i allmänna konversationer. För mer invecklade problem kan samlandet av en grupp av personer som är villiga att ta sitt arbete utöver online- aktiviteter till att informera personligen och upprätthålla organiserat arbete omvandla dessa online- gemenskaper till fysiska gemenskaper. Olson menar att även om dessa online-gemenskaper har kort livslängd har de potentialen att influera resten av världen att börja prata om ett problem (Olson, 2016).
3.3 Vad denna studie tillför
I och med att denna studie undersöker en Facebookgrupp som uppkom med hjälp av användandet av den virala hashtag-trenden #Trashtag är det relevant att undersöka vad hashtag-aktivism kan ha för inverkan på en digital gemenskap. Olson (2016), som nämnts i ovanstående stycke, skriver att online-gemenskaper som uppstår från hashtag-aktivistiska kampanjer till stor del har en kort livslängd. Därför kan det vara av intresse att undersöka en grupp som har anammat en sådan aktivistisk hashtag och bygger upp en gemenskap kring det. I fallet som denna studie undersöker har hashtagen applicerats på ett väldigt lokalt problem. Den forskningslucka denna studie ämnar att bidra till är delvis hur en viral hashtag-trend kan fragmenteras och leda till att en ny typ av gemenskap skapas samt ta reda på hur gemenskapen uttrycks i en sådan grupp.
16
4. Metod
Detta kapitel innehåller beskrivning och motivering till de metoder som kommer användas under studien. Studiens perspektiv kommer även att presenteras samt forskningsetik.
4.1 Studiens upplägg
Vi har valt att studera kommunikation i en Facebookgrupp. Studien är designad på följande sätt, vi har valt en hermeneutisk ansats. Eftersom kommunikationen i den valda gruppen främst består av bilder i kombination med text, och vår forskningsfråga är att analysera hur publikationer konstrueras för att skapa gemenskap och engagemang, är en tolkande (hermeneutisk) grundansats lämplig. Med utgångspunkt i Sohlberg & Sohlberg (2013) innebär forskning ur ett hermeneutiskt perspektiv att generaliseringar kan göras utifrån exempelvis stickprov eller en tolkning av enbart en del från helheten. Hermeneutiken är en typ av tolkningsvetenskap där man bygger tolkningar antingen induktivt, det vill säga genom att söka efter mönster i ett material, eller deduktivt genom att utgå från existerande teori. Teori kan alltså vara en utgångspunkt från vilken tolkningar av ett material görs. Vår analys är emellertid i huvudsak induktiv då vi ville närma oss ämnet explorativt för att se hur gemenskap kan uppstå genom nätaktivism och hur den processen ser ut. Det betyder att vi som forskare inte går in med en hypotes om hur vårt resultat skulle se ut, utan vi närmar oss materialet förutsättningslöst. Metoder som ofta används inom hermeneutiken förutom tolkande är bland annat etnografi, textanalys samt narrativ analys. Vi menar att en hermeneutisk ansats är lämpligt att välja som en övergripande metod i denna studie eftersom de publikationer vi kom att ställas inför hade i många fall att en narrativ innebörd när det återspeglar just ett händelseförlopp från en före/efterbild. Även om utgångspunkten är induktiv relaterar vi våra observationer under analysprocessen till tidigare forskning kring vårt forskningsproblem. Detta är vanligt förekommande med hermeneutiskt perspektiv, som då kallas för hermeneutisk cirkel. Studiens resultat växer på så sätt fram utifrån den information som samlas, som sedan tolkas och diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Cirkeln består av hur vi som forskare bryter ned helheten till delar och hur vi tolkar samband mellan dem (Sohlberg & Sohlberg, 2013).
17 Vi är medvetna om att det går att kritisera tolkande ansatser mot bakgrund av att det är svårt att frigöra sig från individuella personliga preferenser och föreställningar, och vi diskuterar detta vidare längre ner i detta kapitel under rubriken “Metodologiska reflektioner”. Hashtagen, som var en bidragande del av gruppens uppstart, blev stor genom användandet av bilder som det främsta kommunikationsmedlet. Vi ansåg därför att det vore lämpligt att tematiskt analysera materialet som publiceras inom denna grupp för att försöka se teman och mönster i hur man skapar
engagemang i en digital gemenskap. Vi valde att även kombinera detta med en textanalys för att se hur text och bild samverkar för att kommunicera ett meddelande och hur detta fungerar när bilder inte används. Vi har valt att avgränsa oss till att samla in materialet för undersökningen genom att göra en etnografisk observation online i en avgränsad hashtaggrupp vilket gav oss möjligheten att få en djupare förståelse för den interaktion som uppstod och varför den såg ut på detta sätt.
4.2 Datainsamling
Materialet som behandlas i denna studie samlades in genom att observera en Facebookgrupp vars syfte är att göra rent en lokal strand på Irland, gruppen använde sig av hashtagen #trashtag som ett sätt att få igång gruppens verksamhet och engagemang. Facebookgruppen, som av forskningsetiska skäl har anonymiserats, hade 255 medlemmar vid tidpunkten då vi observerade dess publikationer.
Gruppen var enligt oss tillräckligt stor och hade varit i bruk tillräckligt länge för att vi skulle kunna få mättnad i datainsamling. Valet av Facebook som plattform för datainsamling gjordes med anledning av att Facebook har funktionen att skapa slutna grupper där individerna kan ha ett gemensamt mål. På grund av brist på tid och resurser blev slutligen studien utförd på enbart en grupp. Som följd av vår avgränsning blir också resultatet något lokalt avgränsat. All materialinsamling som undersökningen bygger på gjordes av datainsamling av publikationer som deltagarna i gruppen publicerade. Genom insamling och dokumentation i en forskningsdagbok kunde vi sedan tolka publikationerna utifrån våra teoretiska utgångspunkter genom bild- och textanalys.
Publikationerna som samlades in strukturerades upp i kategorierna som presenteras i resultat och analys. Kategorierna är induktivt genererade i betydelsen att vi sökt mönster i materialet och skapat kategorier efter de mest förekommande ämnen som publicerades i gruppen. På detta sätt genererades följande kategorier: Provocerande, Skiftning av fokus, Uppmanande/inspirerande, Visat engagemang, Hyllande, Kritik mot auktoriteter, Informerande, Känsloväckande/känslosam.
18 Det som vi har valt att kategorisera under kategorin Provocerande är publikationer som har konstruerats för att de ska provocera fram någon typ av känsla från mottagarna som tillvägagångssätt för att förmedla publikationens meddelande. Under kategorin Skiftning av fokus faller publikationer som inte har skräpplockning i huvudfokus. Kategorin Uppmanande/inspirerande innehåller främst positiva publikationer som på något sätt försöker uppmana till engagemang både fysiskt och digitalt inom gruppen. Under kategorin Visat engagemang faller publikationer in som på något sätt visar, och ofta hyllar, folk som har engagerat sig på stranden. Kategorin för Hyllande publikationer innehåller främst publikationer vars syfte är att visa uppskattning för engagemang inom gruppen. Kategorin som är benämnd Kritik mot auktoriteter innehåller publikationer som ifrågasätter den lokala politiskt valda styrelsen.
Kategorin för Informerande publikationer innehåller publikationer som använder fakta eller statistik för att förmedla publikationens meddelande och innebörd. Slutligen kategorin för Känsloväckande/känslosamma publikationer innehåller publikationer som är utformade för att på något sätt förmedla en känsla, vare sig denna är negativ eller positiv.
4.3 Etnografisk observation online
Eftersom vår forskningsfråga går ut på att vi ska analysera hur digital gemenskap kommer till uttryck i sociala medier, och vi vill följa själva processen när den skapas, finner vi att en etnografisk ansats är lämplig, det vill säga att vi observerar det som pågår online kring en särskild fråga, och med våra observationer som grund försöker hitta mönster i de bilder med tillhörande texter som publiceras i en specifik hashtag.
Möjligheten med att utföra en etnografisk observation online på en vald Facebookgrupp är just att observera hur interaktionen mellan deltagarna i gruppen ser ut. I en artikel skriven av Kozinets (2010) nämns hur forskning kring netnografi tyder på att samspelet och de sociala reglerna människor emellan är väldigt lika vare sig interaktionen sker online eller i person. Den största skillnaden är möjligheten till anonymitet och att “gömma” sig bakom en skärm. Aspekten att deltagare på ett internetforum kan använda sin anonymitet till att minska den personliga censuren är extra intressant att kunna observera i en netnografi. Dock på forum som Facebook där undersökningen kommer göras råder inte en full anonymitet då alla kan se ditt användarnamn då du har kommenterat. Trots detta är att sitta bakom en skärm och lämna kommentarer mer skyddat än att säga det högt till någon i direkt person.
19 Det finns en särskild problematik kopplad till utförandet av en observationsstudie online. Vid undersökning av olika onlinekulturer finns två olika varianter av internetmiljöer man brukar tala om. Det är asynkrona och synkrona internetmiljöer. Det som skiljer dem åt är att kommunikationen i den synkrona miljön sker i realtid som exempelvis i ett chattforum och bygger på ett snabbare utbyte än i den asynkrona kommunikationen. Den asynkrona miljön uppstår i exempel som diskussionsforum eller e-post. Det är vanligt att vissa forum så som Facebook använder sig av en blandning av synkron och asynkron miljö. (Kaijser & Öhlander, 2014). Mats Ekström och Bengt Johansson (2019) skriver i boken Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap att i och med att sociala plattformar erbjuder en global gemenskap kan tidszoner vara ett problem då mycket interaktioner kan ske under tidpunkter man själv inte kan observera, exempelvis under natten. En annan problematik är att det finns redigeringsmöjligheter på sociala plattformar, vilket innebär att mycket kan ändras från den initiala publiceringen vilket skulle kunna ha konsekvenser för hur kommunikationen utvecklas (Ekström & Johansson, 2019). Dock är det fullt möjligt att ta del av interaktionerna i efterhand trots eventuella redigeringar. I denna undersökning blev för oss som forskare det passande att observera en Facebookgrupp, där kommunikationen var asynkron, alltså skedde under längre tidsspann och med vanligtvis mer genomtänkta svar (Kaijser & Öhlander, 2014)
Studien behövde strikta avgränsningar för att vara genomförbar, både tidsmässigt och rumsmässigt detta för att kunna uppnå en tillräckligt djup inifrånförståelse i den onlinekultur som undersökts i Facebookgruppen (Ekström & Johansson, 2019). Den rumsmässiga avgränsningen var en grupp på plattformen Facebook som behandlade hashtaggen #trashtag. Detta val grundade sig i att undersökningen ämnade att förstå vilka former av digital gemenskap som skapas i online- aktivistiska grupper. Den tidsmässiga avgränsningen var att observera publikationer från gruppens start för att se hur kommunikationen och interaktionen uppstod, därefter observerades en senare tidsperiod då en mättnad av den första tidsperioden uppstod. Mättnaden togs fram genom att ingen ny typ av kommunikation längre upptäcktes, alltså att samma ämnen och liknande typ av kommentarer diskuterades.
Observationerna genomfördes explorativt och syftar till att bidra till vidare forskning och för att ge en ökad förståelse kring ämnet. Analysen följer den hermeneutiska cirkeln och datan analyserades parallellt med att den samlades in (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Tolkningarna som gjordes under analysen bygger på varandra och det slutgiltiga resultaten bygger på en helhetssyn av allt ihopsamlat och analyserat data. Av denna anledning blir således en total generalisering till att
20 samma mönster förekommer i andra liknande Facebookgrupper något man kan ifrågasätta eftersom vår studies slutresultat bygger på tolkningar som skapar en helhet i vårt empiriskt avgränsade fall.
Eftersom denna undersökning grundar sig i en etnografisk observation online var det viktigt att vara medveten att våra egna förkunskaper skulle komma att påverka hur informationen som samlas in kunde tolkas. Det innebär att det i sin tur inte gick förhålla sig helt neutral genom observationen.
Ekström och Johansson (2019) menar att detta är “ett pendlande mellan ett utifrån och ett inifrånperspektiv” (Ekström & Johansson, 2019, s. 57). Däremot gäller det att försöka undvika att fastna i egna fördomar och företeelser för att inte bli blind för andra tecken som kan vara av intresse (Ekström & Johansson, 2019).
4.4 Tematisk innehållsanalys
För att bearbeta materialet som samlades in utfördes en tematisk innehållsanalys. Lindstedt beskriver att i en innehållsanalys läggs fokus på innehållet i det material som samlas in, vad som finns och inte finns där och vad detta kan ha för betydelse (Lindstedt, 2017). Med utgångspunkt från Lindstedt bröt vi ner de observerade publikationerna till olika delar. Vi ställde frågor som hur publikationerna var konstruerade och vilken funktion de försökte fylla. Många av de insamlade publikationerna bestod av bild och/eller video även ofta bildtext, om en publikation är konstruerad på detta sätt har de olika delarna ställts i relation till varandra för att försöka svara på vilken funktion publikationerna försöker fylla. Kommentarsfältet för publikationerna ingår i denna analys.
Varje publikation sågs över ett flertal gånger för att få en god helhetsbild över innehållet som publicerades i gruppen. Därefter noterades teman över vad som publicerades mest frekvent inom gruppen vilket sedan ledde till en kategorisering av materialet vilket vi förklarar senare i kapitel 5 Resultat & Analys.
4.5 Textanalys
För att vidare få förståelse om de bakomliggande orsakerna och innebörden av publiceringen använde vi av oss av en kvalitativ textanalys på bildtexten för att antingen bekräfta eller eventuellt avvisa den observation vi gjorde i och med att avsändaren kunde ha en annan tanke än den vi mottagare uppfattade. Ändamålet var även att undersöka vad publikationerna motiverade för typ
21 av diskussioner och/eller reaktioner i kommentarsfältet för att se hur andra uppfattade publikationen.
En textanalys ämnar att försöka dekonstruera en text genom att ställa sig frågor som borde ha förekommit vid konstrueringen av texten. Detta blir ett försök till att förstå vad de bakomliggande tankarna för texten är Ledin & Moberg (2019) argumenterar att eftersom texterna kommer att variera kommer det inte bara finnas ett rätt sätt att analysera dem. De menar att man ska “närma sig en text förutsättningslöst” (Ledin, Moberg, 2019, s. 200). En textanalys ska utformas från en forskningsfråga som kommer att vara central i analysen. Ledin & Moberg förklarar att man till stor del testar sig fram och observerar om det förekommer något av intresse som man in sin tur undersöker vidare (Ledin & Moberg, 2019).
4.6 Metodologiska reflektioner
I vår forskarroll kunde vi omöjligt vara totalt objektiva då de metoder som vi valde spelade mycket på våra tidigare kunskaper, erfarenheter och associationer. Eftersom detta kunde påverka vårt resultat kan det vara relevant att redovisa kort för läsaren vad dessa är (Lindstedt, 2017). För att upprätthålla en hög validitet har vi försökt vara mycket tydliga i valet av data, vilket urval, vilken tidsintervall och vad vi klassificerar som den typ av publikationer vi ämnade att analysera. Vi försökte även upprätthålla en hög transparens genom hela studien och inte utelämna någon information om arbetet som har utförts och var tydliga med vårt tillvägagångssätt (Lindstedt, 2017).
I studien var vi medvetna om att vi kunde ställas inför vissa fallgropar som kunde ha givit ett missvisande resultat. Eftersom de var vi som forskare som kom att analysera det insamlade materialet utifrån teoretiska utgångspunkter var resultatet helt beroende på hur vi uppfattade datan.
Risken fanns att vi tolkade den felaktigt eller bristfälligt. Därför ansåg vi att det är viktigt, innan vi presenterade datan, att vi introducerade vår forskarroll. Dessutom fanns en risk att de publikationer och kommentarer vi analyserade inte var helt representativa för avsändarens egentliga åsikt. Samt att de följande diskussionerna i kommentarsfälten kunde vara bristfälliga på analytiskt material då interaktioner på sociala medier ofta är överväldigande positiva eller överväldigande negativa.
Publikationerna som valdes för analys kanske inte ger upphov för så tankeprovocerande diskussioner. Dock, under observationens gång noterades det många kommentarer som kom att bli betydelsefull för studiens resultat.
22 Något vi hade i åtanke under analysprocessen var att bilderna var tagna av privatpersoner. Alltså var i de allra flesta fall hur bilden var tagen inte så relevant för oss att analysera då det inte nödvändigtvis funnits någon tanke bakom det (Ekström & Larsson, 2010). Vi gjorde ett urval på omkring 50 publikationer och hoppades på att antalet skulle att räcka för att en mättnad skulle uppnås.
Som forskare var det vår uppgift och i vissa fall utmaning att hålla oss så objektiva som vi kunde under tiden vi utförde vår studie. Vi var medvetna om att detta är en svår uppgift och inte kunde följas fullständigt. Uppsatsen skrevs utifrån en samhällsvetenskaplig ståndpunkt, detta innebär att vi inte kunde skriva med tankegången att det fanns någon absolut sanning då aspekter av verkligheten är socialt konstruerade (Nationalencyklopedin, 2019-12-17). Tolkningar är alltså beroende av individuell kontext, det innebär att vi egentligen inte kunde komma fram till en sanning eller vara helt objektiv i och med att det inte gick att undgå att påverkas av vår förförståelse. Genom att vara systematisk och transparent ger det oss en högre chans att förhålla oss så objektiva som det går till vårt material.
4.7 Forskningsetik
För de observationer och datainsamlingsmetoder som gjordes i denna uppsats var det nödvändigt att ständigt ta etiska ställningstaganden, alltså utövades en reflexiv forskningsetik. I och med att datainsamlingen skedde online var det svårt att sträva efter samtycke från personerna i fråga. Därför var utgångspunkten för de flesta publikationerna att personerna i fråga, genom publicering på en publik social plattform, har gett det som kallas för underförstått samtycke. Detta innebär att deltagaren har gett sitt samtycke genom att “information presenteras för deltagare i skriftlig form (i en portalsida i ett chattforum) och deltagare ändå väljer att fortsätta att delta” (Ekström &
Johansson, 2019, s. 64). Analysen består av många publikationer i form av bilder och text. Vi ansåg att det inte skulle vara rimligt, resurs och tidsmässigt, att fråga alla om deras skriftliga samtycke om användning av deras material. Många av deltagarna är privatpersoner, som kanske är ovetandes om att deras bilder kan användas för forskning, därför behövde vi anonymisera publikationerna för att det ska vara helt etiskt försvarbart. Om användning av exempel kommer att förekomma kommer en total anonymisering att ske av personernas ansikten och användarnamn. Annars kommer bilderna uteslutas helt i den färdiga uppsatsen som ska publiceras och sparas endast som separat bilaga som stannar hos oss forskare.
23
4.8 Genomförande
Datainsamlingen utfördes genom att samla in och spara skärmdumpar på publikationerna inom det valda tidsspannet. De 50 publikationerna samlades in i en forskningsdagbok där de sedan analyserades en i taget genom denotation där allt i publikationen beskrivs såsom den framställs och vad som sker på eventuellt tillhörande bild. Sedan beskrivs vad som står i texten och slutligen hur responsen såg ut i kommentarsfältet samt hur reaktionerna har använts av deltagarna. Därefter konnoteras publikationen, vad själva innebörden av bilden och texten var. Vad kan anledningen ha varit till att publicera just den bilden och just den texten. I kommentarsfältet granskades responsen och varför den såg ut så som de gjorde. Om bilder publicerats bland kommentarerna har även de analyserats. Därefter placerades alla publikationer i olika kategorier utifrån innehåll och hur de uppfattades av deltagarna. Kategorierna valdes genom att vi först på egen hand observerade teman och ämnen som förekom i de observerade publikationerna för att sedan tillsammans diskutera och komma fram till de kategorier som kom att användas för analysen. Då vid använde oss av ett hermeneutiskt perspektiv var den hermeneutiska cirkeln något vi tillämpade. Då vi under genomförandet konstant fick ny information om hur interaktionen fungerade. Utförandet av undersökningen skedde både gemensamt och individuellt men konstant i gemensamma dokument för att alltid kunna vara uppdaterad om vad den andra hade gjort.
24
5. Resultat & Analys
Detta kapitel behandlar resultat och analys av studien. I resultatdelen presenteras de observationer som gjordes under undersökning av Facebookgruppen. I analysdelen tillämpas de valda teorierna på de funna resultaten för att förstå dem närmare.
5.1 Resultat
Studiens observation gjordes på 50 publikationer från den utvalda Facebookgruppen vars syfte var att rensa upp en strand på Irland. Stranden var vid skapandet av gruppen totalt nedskräpad av framförallt våtservetter som sköljts upp ur havet. Efter närmare granskning plockades 5 publikationer bort med anledning av att de var dubbletter eller irrelevanta i den mening att innehållet hade tagits bort. De observerade publikationerna bestod av bild och/eller text. Under analysen kategoriserades publikationerna med avseende på vad syftet med publikationen kan ha varit. Resultaten från observation av gruppens publikationer och interaktion presenteras i 8 stycken kategorier. Kategorierna som kartlades var följande : Provocerande, Skiftning av fokus, Uppmanande/inspirerande, Visat engagemang, Hyllande, Kritik mot auktoriteter, Informerade, Känsloväckande/känslosamma. Vissa publikationer platsar i flera av kategorierna och delades därför in i flera. Endast en av publikationens kategorier är dock huvudkategori, de resterande kategorier blev subkategorier. Efter observering och analys av en publikation gjordes detsamma på tillhörande reaktion- och kommentarsfält. Med reaktionsfält menas de reaktioner som är möjliga för deltagarna i Facebookgruppen att göra på publicerade inlägg. De möjliga reaktionsvalen som finns är att gilla publikationen i form av en “tumme upp” eller reagera genom att välja någon av de följande fem olika emojis som kan uttrycka olika känslor. I analysen har vi inte skiljt dessa reaktioner åt utan istället slagit ihop samtliga reaktioner till och de är många eller få. Anledningen till detta var delvis att relevansen i vilken reaktion en deltagare har valt inte hade någon betydelse eller för svårkalkylerad. Det viktiga att observera för oss var att se att deltagaren integrerat med publikationen överhuvudtaget. Vidare undersöktes kommentarsfältet i allmänhet, vilken respons publikationerna fick och om de skapade en diskussion och i så fall hur diskussionen såg ut.
25 Vid kategoriseringen av den insamlade datan framkom det att vissa ämnen och teman förekom mer frekvent än andra, och det noterades även att vissa publikationer gick att placera under mer än en kategori. För tydlighetens skull har alla publikationer kategoriserats under en huvudkategori som ansågs vara mest framstående för publikationens helhet och dessa presenteras nedan:
Figur 1. Fördelning mellan kategorier Källa: egen
5.1.1 Provocerande
Publikation 2 består av en bildserie där motivet på de flesta bilderna är den lokala stranden samt en medföljande bildtext och några videoklipp med samma motiv. Funktionen med bilderna är att illustrera problemet med föroreningen på stranden med de omtalade våtservetter som en av huvudorsakerna, samt att visa att folk faktiskt är där och försöker städa upp stranden. Bilderna ser ut att vara tagna med mobilkamera och det är blandat mellan många närbilder och bilder på avstånd.
På bilderna går det att se hundratals våtservetter som har sköljts upp på stranden ihoptrasslat med torkat sjögräs och annat avfall. Genom bildtexten vädjar personen som publicerat bilderna om personers uppmärksamhet och engagemang och att de behöver mer hjälp. Hen använder även
“absolutely shocking” som ordval för att beskriva detta. En användare kommenterar att detta är helt hjärtekrossande och att hen bara kan föreställa sig hur det ser ut till havs. Genom att ställa detta i relation till bildtexten går det att tolka att denna publikation försöker förmedla både problemet på stranden men även lösningen, att komma dit och faktiskt fysiskt göra en förändring. Vi har därför kategoriserat denna publikation som huvudsakligen provocerande med subkategorierna uppmanande och visande av engagemang.
Publikation 4 består av två bilder och en bildtext. Bildernas konstruktion är genom att på nära håll fotografera objektet i bilden. Bilderna illustrerar framsidan och baksidan av ett paket våtservetter.
26 På både fram och baksidan av paketet står det tydligt att dessa servetter ska gå att spola ner i toaletten. Personen som publicerade detta ritade även, digitalt i efterhand, en cirkel runt ett stycke text på baksidan av paketet för att illustrera att företaget marknadsför dessa som om de går att spola även fast de är medvetna om att servetterna är skadliga för havslivet. Ställs detta i relation till bildtexten kan det tolkas som att bilderna är tagna för att både visa hyckleri och även skuldbelägga det företag som är ansvariga för produkten. Publikationen kan tänkas vara utformad för att provocera fram en reaktion från mottagarna. Personen som publicerade detta uttryckte även sin egen frustration och ledsamhet över våtservetterna i texten. Publikatören länkade även var det går att hitta mer information om ämnet i kommentarsfältet. Vi har på grund av uppdagandet av företagets falska eller missvisande information kategoriserat denna publikation som huvudsakligen provocerande även fast den även fungerar som en informerande publikation.
I publikation 36 lägger en deltagare upp en video där hen filmar hur nedskräpat stranden var just den dagen, till videon hör texten “still no bins down here”. Publikationen har fått flertal kommentarer och reaktioner och startat en diskussion. En av kommentarerna påpekar att soptunnor är påväg men ifrågasätter hur långsamt det går. En annan kommentar lyder enbart ordet “terrible”.
Den sista kommentaren lyder ungefär “att sätta dit soptunnorna kommer att vara den lätta delen, sen kommer det svåra, att få någon att tömma dem”. Vi har under utöver observation av denna publikation lagt märke till responsen och diskussionen i kommentarsfältet i form av reaktioner på alla kommentarer. De kommentarer som instämmer med texten till publikationen och uppmuntrar till ett klagande över saknaden av papperskorgarna har alla fått gensvar i form av reaktioner som likes eller nya kommentarer. Den enda kommentaren som inte fått något gensvar är kommentarer som påpekar att papperskorgar inte kommer att vara lösning på problemet om ingen är där för att tömma dem. Det verkar således att en kommentar som sätter sig emot den allmänna uppfattningen eller åsikter i Facebookgruppen inte tas emot med samma positiva reaktioner och hyllande som de kommentarer som liknar majoriteten.
5.1.2 Skiftning av fokus
Publikation 12 består av en video tillsammans med en tillhörande text. I videon kan vi se bin bland massvis med gula blommor som växer intill stranden. I texten är en fråga ställd till övriga deltagare i gruppen, personen undrar om någon vet vad blommorna i videon kallas. I texten framkommer också att upptäckten av bina kring blommorna gjordes i samband med att personen var på plats på stranden för att samla skräp, en solig och underbar dag veckan tidigare. I videon observerade vi
27 hur en vacker bild av stranden försöks framställas. Att personen väljer att lägga upp detta kan vara en tanke till motivation till fler att sträva efter att få hela stranden lika fin som hur den skildras i videon. Att dessutom ställa en fråga till de övriga deltagarna öppnar upp till konversation och få en starkare relation deltagarna emellan. Vi observerade också att personen sparat denna video sedan en vecka tillbaka. Personen har alltså samlat material för att ha tillgång till inför ett senare tillfälle, ett exempel på strategisk kommunikation. Dessutom har personen nämnt att videon filmades just vid insamling av skräp vilket ändå visar på personens engagemang och kan väcka intresse för fler att göra detsamma. Videon har fått en hel del svar i form av kommentarer som hyllar och värdesätter publikationen. Då fokuset mer ligger på vackert väder och blommor har vi huvudsakligen kategoriserat publikationen under skiftning av fokus.
Publikation 17 består av en bild och en bildtext. Bilden skildrar en solnedgång på stranden där några av solens strålar kryper fram bakom det orangea molntäcket och speglas på vattenytan. I havet ser vi silhuetten av en svan och en annan mindre fågel. Bildtexten beskriver hur vacker stranden är och hur den är ett hem för flera olika fågelarter. Det är starkt motljus i bilden vilket ger fåglarna i vattnet en silhuett, detta skapar också en möjligtvis medveten skugga av stranden då den är också är helt mörk. Valet att ta bilden i motljus kan vara ett aktivt val för att bara skildra det vackra med stranden och tänka bort nedskräpningen av stranden då det kanske annars skulle synas i bilden. Publikationen har fått ganska lågt antal med respons både i reaktioner och kommentarer.
Utöver några positiva kommentarer skriver en person berätta om strandpromenadens historia. Då denna publikation inte fokuserar på vad gruppen ursprungligen är grundad för har vi kategoriserat denna publikation under kategorin för skiftning av fokus.
5.1.3 Uppmanande/inspirerande
Publikation 8 består av en bildtext och en bild. På bilden syns en färgglad plastpåse som ser ut att vara välfylld med något samt en rulle med sopsäckar. Dessa är halvt inskjutna i en buske vid utkanten av ett trappsteg på en stentrappa. I medföljande bildtext beskrivs kort att soppåsarna har placerats på stället för att finnas tillgängliga till alla som vill delta i att plocka skräp på stranden.
Mottagarna för denna publikation kan tänkas vara folk som kommer till stranden ofta och känner igen området väl då väldigt lite indikationer på exakt var bilden är tagen. Funktionen med denna publikation tolkas vara att förenkla städningen för folk som vill engagera sig genom att minska ansträngningen att ta med sig egna soppåsar. Publikationen har fått högt med respons i form av både reaktioner och kommentarer. Kommentarerna är uppmuntrande och tycker att initiativet till
28 att placera ut påsar för all att använda är bra. En deltagare vill ha förtydligande på vart påsarna befinner sig då detta är otydligt på bilden. Publikationen är inbjudande och uppmuntrande och vi har valt att kategorisera som uppmanande/inspirerande.
Publikation 13 består av en bild av digital konstruktion. Bilden består av en klar röd bakgrund och en vit text, texten urskiljer sig väl från bakgrunden och det blir tydligt att se vad som står. I och med att det är en röd bakgrund kan den tänkas stå ut i flödet och är iögonfallande. Texten i bilden uppmanar mottagarna att lägga upp deras foton med användandet av #Trashtag, och under detta står en länk till en artikel på BBC news. Artikeln från BBC diskuterar just hashtagen trashtag.
Budskapet i denna publikation är tydligt. Att använda en länk till BCC gör det dessutom väldigt lätt att förstå för övriga deltagare vad hen menar. Publikationen har inte fått mycket respons. Vi har kategoriserat den som uppmanade då den just uppmanar till agerande i form av uppladdning av bilder som använder hashtaggen trashtag.
5.1.4 Visat engagemang
Publikation 22 består av bild och bildtext. Dessa har i syfte att hylla en skolklass och läraren från en lokal skola som besökt stranden för att städa tillsammans. Det är fyra stycken bilder och de skildrar en grupp barn som plockar skräp på stranden. En av bilderna är tagna på avstånd där man ser barnens aktivitet och hur de jobbar utspritt på stranden. De tre övriga bilderna är tagna på närmare avstånd där man endast ser barnens ben och händer där de antingen står vid högar av skräp och tång eller håller i soppåsar eller skräpplockningsverktyg. Vädret är förhållandevis mulet på bilderna och barnen är klädda i liknande kläder, troligtvis skoluniform. Denna publikation väcker känslor hos deltagarna och responsen är stor. Först i form av positiva kommentarer och uppskattning till barnens gärning. Sedan uppstår en kommentar som yttrar en oro för barnens säkerhet på stranden på grund av exempelvis vassa objekt som gömmer sig i skräpet. Personen uppmanar barnen att vara försiktiga. Följande kommentar instämmer och klagar på det nuvarande läget på stranden och skräphanteringen. Det är förståeligt att publikationen väcker mycket känslor då barnen får gå runt och plocka upp efter de vuxnas skräp. Publikationen och barnens gärning blir således en tankeställare för mottagarna. Vi har kategoriserat detta inlägg främst som visat engagemang med subkategorierna; hyllande och uppmanande/inspirerande.
Publikation 26 består av två bilder och en bildtext. Det är två stycken bilder och dessa kan tolkas som att föreställa för- och efterbilder. I bildtexten framgår det att personen hade städat på stranden
29 i två timmar och att mer hjälp behövs. Personen menar att allt engagemang gör skillnad. Ena bilden visar en hög med skräp och våtservetter som personen har plockat upp. Den andra föreställer stranden, som ser fräsch och ren ut. Andra bilden är tagen så att man har mer perspektiv över hela stranden jämfört med den första som enbart fokuserar på skräpet. Då denna publikation är konstruerad på ett sätt som visar att denna person har engagerat sig genom skräpplockning har vi valt att kategorisera denna under kategorin visat engagemang. Inlägget har fått måttligt med respons. I en av de kommentarer som finns har en deltagare delat de hashtags som Facebookgruppen använder sig frekvent av; trashtag, BigBeachClean2019 och CleanCoast. Denna observation indikerar vi som att deltagaren vill sprida innehållet till fler, även andra utanför Facebookgruppen.
5.1.5 Hyllande
Publikation 3 består av en bild med röd bakgrund och vit text. Bilden är digitalt konstruerad.
Funktionen med bilden är att vara välkomnande genom att skriftligt tacka alla som har gått med i gruppen. Meddelandet är kort och koncist. Bakgrunden på bilden är i en stark röd färg med kontrasterande stor tydlig och vit text. På grund av den starka röda färger sticker nog bilden ut i flödet för deltagarna som scrollar förbi och drar säkerligen till sig mer uppmärksamhet än om inte färgen röd hade använts. Publikationen har fått mycket stöttande kommentarer där folk skriver och ger beröm för initiativet med mera. Vi har kategoriserat inlägget som hyllande.
Publikation 37 består av två bilder ackompanjerade av en bildtext. Bildtexten har syftet att delvis hylla en av deltagarna i gruppen och även illustrera hur stort problemet är med de uppsköljda våtservetterna. Personen som publicerade detta beskriver i början av bildtexten vilken stor insats denna person hade gjort under bara en kort tidsperiod. Detta kan fungera som ett sätt att visa uppskattning samt visa hur stor skillnad det blir om bara en person gör något i bara några timmar för att få folk att inse att all typ av engagemang gör skillnad och att det uppskattas. I samma bildtext skriver personen vidare att våtservetterna kommer in snabbare än vad som går att rensa bort dem.
Detta kan även fungera som ett sätt att vädja efter mer engagemang från mottagare av publikationen och även ett sätt att säga att det behövs stöd från en kommunal/statlig nivå. Bilderna i denna publikation är fotografier med två olika motiv. Ena bilden visar stranden som är fylld med uppsköljt sjögräs och våtservetter. Den andra bildens motiv är två fulla soppåsar och en hink och i bakgrunden kan man skymta en gräsmatta och sjögräs. Vi tolkar motivet som en dokumentation av vad som ha använts vid upplockande av våtservetterna. Om bilderna ställs i relation till bildtexten
