Förslag till vidare forskning

När jag analyserade mitt resultat så upptäckte jag att pedagogerna svarade mycket lika angående mina områden. Vilket försvårar när man ska föra en diskussion över resultatet. Jag undrar över om svaren hade varit liknande om jag hade gjort studien i fler kommuner. Beror samstämmigheten i svaren på att pedagogerna arbetar i samma kommun? Hade svaren varierat om fler kommuner hade varit inblandade? Har samstämmigheten överhuvudtaget något med var pedagogerna arbetar att göra? Detta är frågor jag tycker skulle vara intressanta att få svar på.

För att verkligen kunna få syn på hur pedagoger arbetar med elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan så vore det intressant att göra en jämförelse mellan pedagogers arbete i grundsärskolan och grundskolan.

Under studiens gång så har även mitt intresse för hur man kommunicerar med

35

kommunikationen har en betydande roll för fortsatt utveckling. Jag tycker det skulle vara intressant att studera hur pedagoger arbetar med grundsärskoleelevers kommunikation.

36

Referenser

Abbeduto, L., Davies, B., & Furman, L. (1988). The development of speech act comprehension in mentally retarded individuals and non retarded children. Child Development, 1988, .59, 1460-1472.

Ahrne, G., Svensson, P. (2012). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 10-18). Malmö: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

De Bortoli, T., Arthur- Kelly, M,. Mathisen, B.,, Forman, P. & Balandin, S. (2010). Where are teacher`s voices? A research agenda to enhance the communicative interactions of student with multiple and severe disabilities at school. Disability & Rehabilitation. 32 (13), 1059-1072 doi:

10,3109/09628280903410730.

Doveborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar- kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber.

Ek, U. (2012). Specialpedagogik- En framtidsvy. I B, Lagerkvist & C, Lindgren (Red.). Barn med funktionsnedsättning. (ss. 327-332). Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A-C. (2012). Arbetsterapi. I B, Lagerkvist., & C, Lindgren (Red.). Barn med funktionsnedsättning. (ss. 333-351). Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, O., & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Feiler, A., & Watson, D. (2010). Involving children with learning and communication difficulties: the

perspectives of teachers, speech and language therapies and teaching assistants. British Journal of Learning Disabilities. 113-120. June 2011.

Granlund, M., & Göransson, K. (2012). Utvecklingsstörning. I L, Söderman & S, Antonsson. (Red.) Nya omsorgsboken. Malmö: Liber.

Hellström, A. (2007). Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD. Habilitering & hälsa webbplats www.habilitering.nu hämtad 2015-08-24

Hoel Lokensgard, T. (2011). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Malmö: Studentlitteratur. Hundeide, K. (2011). Sociokulturella ramar för barns utveckling- Barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. Ineland, J. Molin., M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. Klin, A. (1991). Young autistic children`s listening preferences in regard to speech: A possible

charcterization of the symptom of social withdrawal. Journal of autism and developmental disorders. 21. (1). 1991. 29-42.

Kraijer, D. (2000). Review of adaptive behavior studies in mentally retarded person with autism/pervasive developmental disorder. Journal of autism and developmental disorder. 30. (1). 2000. 39-47. Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:800. Skollagen. www.riksdagen.se. Tillgänglig 2011-02-15

37

Montgomery, H. (2015). Strategier. I Nationalencyklopedin. http:www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedin (hämtad 2015-08-24)

Nordin Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapnde. Liber: Stockholm. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011a). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Planering och genomförande av undervisning- för grundskola, grundsärskola,

specialskola och sameskolan. Stockholm: Skolverket.

Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur. Svensson, P. (2012). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.). Handbok i

kvalitativa metoder. (ss. 182-193). Malmö: Liber.

Swärd, A-K., & Florin, K. (2014). Särskolans verksamhet- uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2012). Lärande och elevers utbildning. I P, Lundgren. R, Säljö. & C, Liberg. (Red.). Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. (s. 139-197). Stockholm: Natur och Kultur.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2015-02-03, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wandin, H. (2012a). Alternativ kommunikation och ätsvårigheter. I B, Lagerkvist & C, Lindgren. (Red.). Barn med funktionsnedsättning. (ss. 297-311). Lund: Studentlitteratur.

Wandin, H. (2012b). Språk hos barn med funktionsnedsättning. I B, Lagerkvist & C, Lindgren (Red.). Barn med funktionsnedsättning. (ss. 277-285). Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1.

Hej!

Mitt namn är Marita Blomqvist och jag läser till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet.

Jag läser min sista termin i utbildningen och arbetar med att skriva ett examensarbete. Jag är intresserad av hur pedagoger i grundsärskolan uppfattar hur de arbetar med elevernas

kunskapsutveckling, det är vad mitt examensarbete kommer att handla om. Jag samlar in data genom att intervjua lärare som arbetar i grundsärskolan och kommer då att fråga hur

pedagoger uppfattar hur de arbetar med grundsärskoleelever med utvecklingsstörning angående deras kunskapsutveckling samt hur de planerar undervisningen.

Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avsluta din medverkan. Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete. Ingen obehörig kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Namn på personer i studien kommer att avidentifieras.

Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet och finnas tillgängligt vid universitetets bibliotek.

Din rektor har gett sitt godkännande att tillfråga dig om att delta i studien. Jag hoppas att du vill delta. För att kunna genomföra studien behöver jag ditt skriftliga medgivande om

deltagande senast 150203. Vänligen fyll i svarstalongen och maila den tillbaka till mig. Efter att ha fått ditt medgivande kommer jag att kontakta dig för att tillsammans boka in tid för en intervju.

Tack på förhand för visat intresse. Välkommen att höra av dig om du har några frågor. Med vänlig hälsning

Marita Blomqvist Xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxx

---

Jag ger mitt skriftliga medgivande att delta i intervju som handlar om hur pedagoger arbetar med elever i grundsärskolan med utvecklingsstörning angående deras kunskapsutveckling samt hur de planerar undervisningen.

Underskrift: ________________________________________________________________ Ort och datum: ______________________________________________________________

Bilaga 2 Intervjuguide Uppvärmningsfrågor  Utbildning  Erfarenheter av grundsärskolan  Hur lång erfarenhet Kunskapsutveckling

 Betydelsen av elevens nivå

 Kartläggning

 Relation

Planeringen

 Planering för varje individ

 Planering för grupp  Kunskapskraven Undervisningen  Enskilt  Grupp  Tydlighet  Struktur Verktyg  Använts verktyg  Vilka verktyg  Hur använts de