De senaste åren har det skrivits relativt mycket om undervisningsmetoden laborativ matematik. När det skrivs om metoden skrivs det allt som oftast i positiva ordalag och det kan upplevas som att laborativ matematik är metoden som ska lösa alla elevers problem att lära sig matematik. Givetvis är det inte så. Vad som däremot hade varit intressant är att genomföra en större undersökning om och hur laborativ matematik används i den svenska skolan, med fokus på gymnasiet. En liknande studie kring vilka svårigheter som undervisningsmetoden medför ställt mot den traditionella. Det hade även varit intressant att försöka undersöka om laborativ matematik verkligen ger förbättrade elevresultat. Detta ställer det som jag vill komma till härnäst på sin spets, nämligen på vilka (vilket?) sätt utvärderas elevernas matematikkunskaper? Är de nuvarande sätten de mest optimala? Kan alla elever verkligen visa sina kunskaper utifrån varje elevs bästa förutsättningar i dessa utvärderingsverktyg? Jag hade velat att större sådana undersökningar genomfördes och att resultaten från dem lyftes upp för vidare arbete uti skolorna.
Jag tror att laborativ matematik är en undervisningsmetod där fler elever upplever nyttan, ges större möjligheter till att lära sig och blir mer intresserade av matematik. Laborativ matematik gör den abstrakta matematiken mer konkret. Eftersom undervisningsmetoden leder till ett ökat kollektivt lärande än det traditionella leder den även till att öka demokratiseringen och samspelet i skolan. Detta gör att det finns även större och viktiga icke ämnesspecifika aspekter av att arbeta med laborativ matematik.
41
8 Referenser
Battle, Toni (2007). Infusing Math Manipulatives: The Key to an Increase in Academic
Achievement in the Mathematics Classroom. (Elektronisk version).
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2sql/content_storage_01/0000019b/ 80/33/c0/97.pdf Hämtat 2011-02-05
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bytoft-Nyaas, Eli (senast uppdaterad 2009-11-02). Att ange källa, skriva citat och noter: en
introduktion till Harvard-systemet. (Elektronisk) Borås: Högskolan, biblioteket. Tillgänglig:
<http://www.hb.se/blr/harvard/har.asp/>./Skrivteknik & formalia/Harvardsystemet (2010-12- 31)
Durham, Robert, Kelly, Catherine & Rains, Jenny (2008). The evolution of the importance of
multi-sensory teaching techniques in elementary mathematics: Theory and practice.
(Elektronisk). Journal of Theory and Practice in Education. 2008, 4 (2): 239-252. http://eku.comu.edu.tr/index/4/2/jrrains_cakelly_rldurham.pdf. (2011-02-05)
Dysthe, Olga (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, Olga (red.). Dialog samspel och lärande. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Göran. mfl. (red). (2005). Arbetssätt och arbetsformer. I Matematik – ett
kommunikationsämne. Göteborg: NCM.
Hartman, Sven, Lundgren, Ulf & Hartman, Ros Mari (2004). Individ, skola och samhälle.
Pedagogiska texter av John Dewey. 4:e upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
42
Holden, Ingvill M. (2001). Matematiken blir rolig. I Grevholm, Barbro (red.).
Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Avhandling för
doktorsexamen: Göteborg: Göteborg Studies In Educational Sciences 208
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.ne.se/sok/laboration?type=NE, (2011-02-05)
Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.ne.se/sok/matematik?type=NE. (2011-02-05)
Skolinspektionen (2010). Undervisning i matematik i gymnasieskolan. Rapport 2010:13
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Örebro: Skolverket/Fritez
Skolverket. Läroplanen, Lpf94. (2009a). (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071. (2010-04-03).
Skolverket (2009b). Kursplan i matematik för Gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket/Fritzes
Säljö, Roger (2005a). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forsell, Anna (red.).
Boken om pedagogerna. 5:e upplagan. Stockholm: Liber.
Säljö, Roger (2005b). Lärande och kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Sundgren, Gunnar (2005). John Dewey – reformpedagog för vår tid?. I Forsell, Anna (red.).
44
9 Bilaga A – Intervjufrågor
Följande huvudfrågor ställdes till de lärarna som deltog i intervjuundersökningen: Vad är laborativ matematik för dig?
Använder du dig av laborativ matematik?
Med den erfarenheten som du har med att arbeta laborativt, vad tycker du om det? Vilken erfarenhet har du att eleverna tycker om laborativ matematik?
Går det att se förbättrade elevresultat?
45
10
Bilaga B - enkätundersökningen
Enkätfrågor för lärare om laborativ matematik
1. Vad är du? Kvinna Man
2. Hur länge har du arbetat som matematiklärare? 0-5 år
5-10 år mer än 10 år 3. Hur gammal är du?
20-29 30-39 40-49 50-59 60 och äldre
4. Använder du dig av laborativ matematik i din undervisning? Ja
Nej
Om Ja på fråga 4 gör frågorna 5 - 9 på sidorna 2 - 3. Om Nej på fråga 4 gör frågorna 10 - 11 på sidan 4.
46
Om ”Ja” på fråga 4
5. I vilken omfattning använder du dig av laborativ matematik i din undervisning? Jag har använt mig av laborativ matematik en/ett par gånger.
Jag använder mig av laborativ matematik vid speciella moment i matematikkurserna.
Jag använder mig oftast/alltid av laborativ matematik vid varje moment i matematikkurserna.
Omfattningen beror på undervisningsgrupp. 6. Skulle du vilja använda dig av mer laborativ matematik?
Ja Nej
47 7. Varför använder du dig av laborativ matematik?
Laborativ matematik ger variation i undervisningen.
Laborativ matematik bidrar till ökad förståelse för eleverna. Laborativ matematik bidrar till ökad motivation för eleverna.
8. Bidrar laborativ matematik till förbättrade resultat för eleverna? Ja
Nej
Gör varken från eller till med laborativ matematik. 9. Vad tror du att eleverna tycker om laborativ matematik?
De tycker att laborativ matematik varierar undervisningen. De tycker laborativ matematik ökar intresset för matematik. De tycker laborativ matematik ökar förståelsen för matematik. De tycker varken från eller till om laborativ matematik.
Kommentarer på fråga 7:
48
Om ”Nej” på fråga 4
10. Skulle du vilja använda dig av laborativ matematik i din undervisning? Ja
Nej
11. Varför har du inte använt dig av laborativ matematik?
Tidsbrist hindrar användandet av laborativ matematik.
Skolans organisation hindrar användandet av laborativ matematik. Jag ser inga pedagogiska vinster med att använda laborativ matematik. Jag tror att eleverna inte tycker om laborativ matematik.
Jag har för lite kunskap inom området.