7.2 Vilka fördelar finns med att använda laborativ
matematik?
Utifrån enkät- och intervjuundersökningen gick det att dra ett antal slutsatser om vilka fördelar som kan finnas med att använda sig av laborativ matematik, nämligen:
Laborativ matematik varierar matematikundervisningen Laborativ matematik ökar motivationen hos eleverna
35
7.2.1 Laborativ matematik varierar undervisningen?
Ur både enkät- och intervjuundersökningen framkom det relativt entydigt att laborativ matematik är en undervisningsmetod som ger variation i undervisningen, det vill säga laborativ matematik är en undervisningsmetod som används som variation tillsammans med ett traditionellt undervisningssätt. Just variationen i undervisningen är en av de saker som de deltagande lärarna i båda undersökningarna upplever att eleverna anser vara positivt med laborativ matematik. Denna slutsats ligger i linje med både Skolverkets rapport Lusten att
lära – med fokus på matematik (2003) och Skolinspektionens rapport Undervisning i matematik i gymnasiet (2010). Enligt den förstnämnda rapporten upplevs matematikundervisningen som enformig och enahanda (Skolverket, 2003). Även den senare pekar i denna riktning. Enligt denna rapport bedrivs matematikundervisningen i stor utsträckning väldigt traditionellt. Även det faktum att undervisningen fokuserar på uppfyllandemålen och inte strävandemålen gör undervisningen monoton. Det är i strävandemålen som möjligheten till variation, vilket eleverna upplever mer lustfyllt, ligger (Skolinspektionen, 2010).
En annan aspekt som variation i undervisningen medför, vilken framkom ur intervjuundersökningen är att det gör att fler elever kan tillgodogöra sig undervisningen då elever lär sig på olika sätt. Durham m.fl. (2008) poängterar speciellt vikten av att undervisningen varieras mellan olika undervisningsmetoder då elever lär sig på olika vis och om detta inte görs kan inte alla elever tillgodogöra sig undervisningen utefter varje elevs bästa förutsättningar.
7.2.2 Laborativ matematik ökar elevernas motivation?
Utifrån föregående stycke framkom att laborativ matematik varierar undervisningen. Ur resultaten från detta arbetes båda undersökningar framkom att laborativ matematik ökar elevernas motivation. En av anledningarna till att motivationen ökar är att just undervisningen varieras. Andra faktorer som ökar elevers motivation är framförallt om de känner en lust och nyfikenhet till aktuellt arbetsområde. Ur intervjuerna framkom att laborativ matematik appellerar mer (än det traditionella) till elevers nyfikenhet, vilket ökar deras motivation. En annan faktor som framkom, vilken bidrar till ökad motivation för eleverna, är att laborativ matematik på enklare sätt kan utgå ifrån elevernas förutsättningar och verklighet än det traditionella.
36
Även ovanstående slutsatser finns att finna i rapporter och litteratur. En förutsättning för ett lyckat lärande är att elever känner lust och nyfikenhet vilket ökar deras motivation (Holden, 2001). Man kan fråga sig vad ett lustfyllt lärande är? Enligt de tillfrågade eleverna i Skolverkets rapport Lusten att lära – med fokus på matematik (2003) är det en undervisning där eleverna har inflytande att påverka undervisningen. Det är en undervisning som knyter an till elevernas vardag, med stor verklighetsanknytning. Det är också viktigt att eleverna känner en utmaning som är realistiskt, överkomlig och möjlig (Skolverket, 2003). Holden (2001) lyfter även fram vikten av att låta eleverna vara delaktiga i sin kunskapsutveckling, vilket bidrar till ökad motivation för eleverna.
7.2.3 Laborativ matematik ökar elevers förståelse för matematik?
Ur enkätundersökningen framkom det att de lärare som använder sig av laborativ matematik (oavsett i vilken omfattning) ansåg att elevresultaten förbättrades, varpå min förhoppning var att eventuella anledningar till detta påstående skulle komma fram ur intervjuundersökningen, vilka de också gjorde. De deltagande lärarna i intervjuundersökningen lyfter fram ett antal anledningar till att de anser att elevernas prestationer förbättras genom användandet av laborativ matematik. De slutsatser jag drar utifrån resultaten från detta arbetes båda undersökningar kring på vilka sätt elevernas förståelse ökar är följande:
1. Laborativ matematik ökar elevernas motivation. 2. Laborativ matematik konkretiserar matematiken.
3. Laborativ matematik gör matematiken till ett kommunikationsämne.
Det första argumentet har redan tagits upp i föregående avsnitt, men jag tror att det är viktigt att poängtera att ökad elevmotivation är väldigt viktigt för att åstadkomma ett ökat lärande och om laborativ matematik bidrar till detta är arbetsmetoden bra.
7.2.3.1 Laborativ matematik konkretiserar matematiken
De deltagande lärarna i intervjuundersökningen menade att laborativ matematik lättare medförde att elever kom ihåg olika matematiska begrepp genom att undervisningsmetoden arbetar med fler sinnen än den traditionella, vilket även bidrar till att konkretisera matematiken. I Durham m.fl. (2008) anges liknande argument till att elevers kunskaper
37
förbättras genom användandet av laborativ matematik. I den inlärningsmodell som Malmer (2002) tagit fram menar hon att laborativ matematik är ett av de steg som denna modell består av. Detta steg är till för att just konkretisera aktuellt moment inom matematiken. I ett sociokulturellt perspektiv är det laborativa läromedlet en artefakt som underlättar konkretionen och hjälper till att mediera matematiken (Säljö, 2005b).
7.2.3.2 Laborativ matematik gör matematiken till ett kommunikationsämne
En annan anledning till att elevernas förståelse kan öka är att ett laborativt undervisningssätt gör matematiken till ett diskussionsämne, vilket framkommit ur intervjuundersökningen. Matematikundervisningen ska innehålla en stor möjlighet att diskutera matematik tillsammans i grupp (Skolverket, 2003). Löwing (2004) betonar att det är viktigt att matematiken görs till ett kommunikationsämne för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av ämnet. Även Malmer (2002) lyfter i sin inlärningsmodell fram vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera matematiken. I denna modell framgår det att matematiken ska bli kommunikativ i alla steg. Jag tror att Malmer menar att om matematiken görs till ett kommunikationsämne underlättar det att göra matematiken mer konkret för eleverna och om ett laborativt undervisningssätt gör matematiken kommunikativ bidrar det positivt till elevers lärande. Säljö (2005a och 2005b) och Dysthe (2003) lyfter fram att språket är centralt i ett socialkulturellt perspektiv då lärandet är socialt betingat. Malmer (2002) menar att elevers lärande börjar i deras egen begreppsvärld och genom att låta elever diskutera tillsammans om matematiska begrepp inses att språket är viktigt. Jag tolkar detta som att om man låter elever bygga upp sina kunskaper genom kommunikation med sin omgivning underlättar detta till att utvidga varje elevs begreppsvärld.