• No results found

4. Resultat och analys

5.6 Förslag till vidare forskning:

Särskilda undervisningsgrupper ska enligt Skolverket (2014c) vara en tillfällig lösning, sedan är tanken att eleverna ska tillbaka till den reguljära klassen så fort som möjligt. I vår studie berättade informanterna att många elever som går i särskild undervisningsgrupp inte vill tillbaka till reguljär undervisning, eftersom de för första gången under sin skoltid kände sig inkluderade i en grupp. Det skulle vara intressant att titta på inkluderingstanken utifrån detta perspektiv. Att särskild undervisningsgrupp som oftast beskrivs som exkluderande kan upplevas som inkluderande. Något annat som skulle vara av intresse att titta mer på är hur elever med ADHD och matematiksvårigheter skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen i reguljär undervisning om förutsättningarna ändras. Det skulle till exempel kunna vara mindre klasser, anpassade lokaler, pedagoger med kunskap om funktionsvariationer och möjlighet till samarbete mellan personalen som arbetar kring eleverna.

6. Referenser

Adolfsson, Bölte & Sandberg (2018, 6 december) Varför låter vi barn slås ut från skolan? Svenska dagbladet​. Hämtad 2019-11-29, från

https://www.svd.se/varfor-later-vi-barn-slas-ut-fran-skolan

Augustsson, G. (2018). ​Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Barkley, R. A. (1997). Behavioral inhibition, sustained attention, and executive functions: Constructing a unifying theory of ADHD. ​Psychological Bulletin​, 121(1), 65–94. Berch, D.B., & Mazzocco, M.M. (2017). (Eds.), ​Why is Math So Hard for Some Children:

The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities. Baltimore, MD: Brookes

Berry, R., & Kim, N. (2008). Exploring teacher talk during mathematics instruction in an inclusion classroom. ​The Journal of Educational Research, 101​(6), 363-377.

Brandell, G., & Pettersson, A. (2011). ​Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Bronfenbrenner, U. (1979). ​The ecology of human development: Experiments by nature

and design.​ Cambridge, Mass: Harvard Univ. Press.

Bråten, I. (1998). ​Vygotskij och pedagogiken.​ Lund: Studentlitteratur.

Creswell, J.W., & Poth, C. N. (2018). ​Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing

Among Five Approaches.​ Thousand Oaks: SAGE Publications.

Dahlin, K. I. E. (2013). ​Does it pay to practice? : A quasi-experimental study on working memory training and its effects on reading and basic number skills.

(Doktorsavhandling). Stockholm University: Department of Special Education. Tillgänglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:604993/FULLTEXT02.pdf

Dickerson Mayes, S., & Calhoun, S L. (2006). Frequency of reading, math and writing disabilities in children with clinical disorders. ​Learning and Individual Differences​, 16, 145–157.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2019). ​Handbok i kvalitativ analys.​ Stockholm: Liber.

Forness, S. R., Kavale, K. A., & San Miguel, S. (1998). The psychiatric comorbidity hypothesis revisited. ​Learning Disability Quarterly, 21​, 203–207.

Gillberg, C. (2018). ​Essence. Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser. Stockholm: Natur & Kultur.

Grothérus, A., Jeppsson, F., & Samuelsson, J. (2018). ​Formative scaffolding: how to alter the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in a mathematics test situation. ​doi: 10.1080/09650792.2018.1538893.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. ​Pedagogisk forskning i Sverige, 14​(2), 136-142.

Göransson, K., Hellblom-Thibblin, T., & Axdorph, E. (2015). A conceptual approach to teaching mathematics to students with intellectual disability.​ Scandinavian Journal of Educational Research.

Hejlskov Elvén, Bo (2009​). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. ​Lund: Studentlitteratur.

Heimdahl Mattson, E. (2007). ​Mot en inkluderande skola? Skolledares syn

på specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2019). Teaching and learning in the special education setting: agency of the diagnosed child, ​Emotional and Behavioural Difficulties, 24:3,​ 224-238. doi:10.1080/1

Hufferd-Ackles, K., & Sherin, M. G. (2004) Describing levels and

components of a math-talk learning community. ​Journal for Research in Mathematics Education, ​35(2).

Ingestad, G. (2006). ​Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen.​ Lund:

Lunds Universitet.

Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). ​Handbok i uppsatsskrivande: för

utbildningsvetenskap. ​Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, Y. (2007).​ Att inte vilja vara problem -social organisering och utvärdering av

elever i en särskild undervisningsgrupp.​ (Doktorsavhandling) Linköpings universitet,

Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17529/FULLTEXT01.pdf

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). ​Den kvalitativa forskningsintervjun.​ Lund: Studentlitteratur.

Lagerlöf, I. (2016, september). Barnen som inte passar in i normen. ​Pedagogiska

Magasinet. ​Tillgänglig:

https://pedagogiskamagasinet.se/barnen-som-inte-passar-in-i-normen/

Lindenskov, L. (Ed.). (2016). Special needs in mathematics education. Aarhus: CURSIVE 18, ​Danish School of Education,​ Aarhus.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). ​Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. ​Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Morgan, D. (1996). ”Focus groups”. I:​ Annual Review of Sociology ​22, 129-152. Nilholm, C. (2007). ​Perspektiv på specialpedagogik.​ Lund: Studentlitteratur.

Partanen, P. (2007). ​Från Vygotskij till lärande samtal. ​Stockholm: Bonnier Utbildning. Partanen, P. (2016). ​Assessment and remediation for children with special educational

needs: The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training.​ (Doktorsavhandling). Mittuniversitetet, Östersund, Institutionen för psykologi.

Tillgänglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: What

do they tell us? ​Mathematics Enthusiast​. ​9​ (3), 409-429.

Pennington, B.F., McGrath, L.M., & Peterson, R.L. (2019). ​Diagnosing learning disorders: from science to practice​. (Third edition). New York: The Guilford Press. Prichard, A.E., Koriakin, T., Carey, L., Bellows, A., Jacobson, L., & Mahone, E.M.

(2016).​ Academic Testing Accommondations for ADHD: Do They Help? Learn Disabil (Pittsbg), 21​(2)​.

Prop. 2001/02:14. ​Hälsa, lärande och trygghet.​ Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:https://data.riksdagen.se/fil/6CBB3D28-250F-4BB7-9A3A-18463A0B490E

Rogers, M., Bélanger-Lejars, V., Toste, J., & Heath, N. (2015). Mismatched: ADHD Symtomatology and the Teacher-Student Relationship.​ Emotional & Behavioural Difficulties, 20​(4)​, ​333-348.

Severinsson, S. (2010). ​Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende. ​(Doktorsavhandling), Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Tillgänglig:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:329990/FULLTEXT01.pdf

SFS 2010:800. ​Skollag.​ Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2001). ​Tre magiska G:n. Skolans insatser för elever med funktionshinder. Fördjupad studie ur Skolverkets rapport nr 2003.

Skolverket. (2014a). ​Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ​(SKOLFS 2014:40). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014b). ​Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. ​Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014c). ​Särskilda undervisningsgrupper. En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan.​ Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019).​ Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.​ (Rev. 2019). Stockholm: Skolverket. UNESCO. (2006). ​Salamancadeklarationen.

Tillgänglig:https://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Sa lamanca-deklarationen1.pdf

Velasquez, A. (2012). ​AD/HD i skolans praktik En studie om normativitet och motstånd i

en särskild undervisningsgrupp​. (Doktorsavhandling) Uppsala: Institutionen för

pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:509723/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet (2002). ​Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ​Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hämtad från:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). ​God forskningssed. ​Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-10-10, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Wibeck, V. (2010). ​Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.​ Lund: Studentlitteratur.

Wood, D., Bruner, J.,& Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. ​The Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17​(2), 89-100.

Vygotskij, L. (2001). ​Tänkande och språk​. Göteborg: Daidalos.

Östman, J. (2018, 19 oktober). Svenska Dagbladet. Hämtat den 2019-11-29, från

https://www.svd.se/vart-rad-ar-att-skolor-ska-anpassa-lar

Bilaga 1- Missivbrev

Västerås 2020-01-10

Hej!

Vi heter Ida Björklund och Anna-Karin Forsberg och studerar vid speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling, vid Mälardalens högskola.

Vi skriver en uppsats som en avslutande del av vår utbildning, under vårterminen 2020. Syftet med arbetet är att belysa hur det fungerar för elever med ADHD i särskilda

undervisningsgrupper.

Vår önskan är att få ta del av era erfarenheter och tankar kring detta område och hoppas att ni kan tänka er att träffa en av oss på en gruppintervju. Vi träffar gärna alla lärare som arbetar med gruppen i ett gemensamt samtal som vi också vill spela in för att sedan kunna

transkribera och analysera. Ni kommer i studien att vara anonyma och det kommer heller inte att gå att utläsa vilken skola eller stad intervjun är genomförd i. Ni har alltid möjlighet att avbryta ert deltagande. Resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Fundera gärna ut något exempel från din undervisning, en specifik händelse, en anpassad uppgift eller ett arbetssätt. Hur tänkte du, hur gjorde du, hur blev det?

Intervjun beräknas ta 45 min och vi träffar er gärna på skolan.

Jag kontaktar er under kommande vecka för att höra om ni har några frågor och kan tänka er att delta.

Om det är något ni undrar över är ni välkomna att höra av er.

Ida Björklund Anna-Karin Forsberg

i.bj@xxxxxxxxxxxxxx anna-karin.forsberg@xxxxxxx

073-XXXXXXX 076-XXXXXXX

Handledaren för vårt arbete är Margareta Sandström, vid Mälardalens högskola. E-post: margareta.sandstrom@xxxxxx

Med vänliga hälsningar Ida och Anna-Karin

Bilaga 2 - Intervjuguide

Intervjuguide

● Hälsa välkommen

● Presentation av mig och deltagarna ● Jag berättar kort om studien

● Jag önskar ta del av deras tankar, erfarenheter och synpunkter. Det finns inga rätt eller fel. Jag är ingen expert. Det som sägs stannar i gruppen.

● Forskningsetiska principer (anonyma, avbryta om de vill, spela in, transkribera, resultatet forskningsändamål)

● Ni får diskutera/prata med varandra, jag håller mig lite i bakgrunden

Fråga 1:

Hur ser undervisningen ut i er särskilda undervisningsgrupp?

Stödfrågor vid behov; Antal elever och pedagoger, åldersspann? Hur ser undervisningen ut? Berätta gärna om ett exempel från din undervisning, en specifik händelse, en anpassad uppgift eller ett arbetssätt. Hur tänkte du, hur gjorde du, hur blev det? Beskriv en dag.

Fråga 2:

Hur anpassar ni undervisningen för elever med ADHD och matematiksvårigheter?

Stödfrågor; Undervisning i gruppen, anpassningar på individnivå? Finns det några speciella framgångsfaktorer för att gynna matematikundervisningen?

Fråga 3:

Vilka hinder finns det för att genomföra dessa anpassningar i den reguljära undervisningen?

Har vi missat något? Är det något mer ni vill tillägga?

Related documents