Förslag till vidare forskning

Som blivande speciallärare finner vi det intressant att komplettera vår studie med att

undersöka elevers perspektiv på hur det är att vara elev med dyslexi i skolan idag. Under vår utbildning och genom vår undersökning har vi fått kunskaper om hur speciallärare kan och bör arbeta för att stödja elever som stött på hinder i sin läs- och skrivutveckling i form av dyslexi. Genom att få ta del av elevperspektivet skulle vi förhoppningsvis kunna bidra till en ökad förståelse för hur elever kan uppleva sin skolsituation och därmed bidra med kunskap om vad eleverna själva upplever som framgångsfaktorer respektive riskfaktorer i sin kunskapsutveckling.

Ytterligare ett förslag som skulle vara intressant att undersöka vidare är att undersöka hur specialpedagogiken organiseras på skolor för att få vetskap om möjliga, effektiva sätt att använda speciallärarnas kompetens.

REFERENSER

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik. Att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ahlefeld Nisser, D.V. (2009). Vad kommunikation vill säga: en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ahlefeld Nisser, D.V. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag: skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4), 246–264. Tillgänglig:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14197

Alexander‐Passe, N. (2006) How Dyslexic Teenagers Cope: An Investigation of Self‐Esteem, Coping and Depression. Dyslexia, 12(4), 256–275. Tillgänglig:

https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1002/dys.318

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Byström, A. (2018). Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld: en studie av speciallärarens (specialisering språk-, skriv- och läsutveckling) pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, 15(3) 1–44. Tillgänglig:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18735

Byström, A., & Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 57–73). Malmö: Gleerups.

Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 91–149). Lund: Studentlitteratur.

Catts, H., Kamhi, A., & Adlof, S. (2014). Defining and Classifying Reading Disabilities. In A. Kamhi & H. Catts (Eds.),Language and Reading Disabilities(pp. 47–78). Harlow: Pearson Education Limited.

Creswell, J., & Poth, C. (2017). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. Thousand Oaks: Sage Publications.

Ericson, B. (2010). Läs- och skrivsvårigheter i ett historiskt perspektiv. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 23–54). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 16–43). Stockholm: Liber.

Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Glazzard, J. (2010). The Impact of Dyslexia on Pupils´Self-esteem. British Journal of Learning Support, Support for Learning, 25(2) 63–69. Tillgänglig:

https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1467-9604.2010.01442.x

Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136–142. Tillgänglig:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803

Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Hornby, G. (2011). Inclusive Education for Children with Special Educational Needs: A Critique. International Journal of Disability, Development and Education, 58(3), 321–329. Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1034912X.2011.598678

Ingesson, G. (2007). Growing Up with Dyslexia. Interviews with Teenagers and Young Adults. School Psychology International, 28(5), 574–591. Tillgänglig:

https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0143034307085659

Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande – för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Kahmi, A. G., Catts, H. W., & Adlof, M. (2012). Causes of Reading Disabilities. In A. G. Kahmi., & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities. (pp. 79–113). Boston: Pearson/ A & B.

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16–35. Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf

Lee, J., & Zentall, S. (2017). Reading Motivation and Later Reading Achievement for Students with Reading Disabilities and Comparison Groups (ADHD and Typical): A 3-Year Longitudinal Study. Contemporary Educational Psychology, 50(7), 60–71.

Tillgänglig: https://www-sciencedirect- com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0361476X15000545

Lindeblad, E., Nilsson, S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2017). Assistive Technology as Reading Interventions for Children with Reading Impairment with a One-Year Follow-Up. Journal Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12(7), 713–724.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & kultur. MacKenzie, S. (2007). A Review of Recent Developments in the Role of the SENCo in the UK. British Journal of Special Education, 34(4), 212–218.

McNulty, M. (2003). Dyslexia and the Life Course. Journal of Learning Disabilities 36(4), 363–381.

Mossige, M., Skaathun, A., & Røskeland, M. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Moqvist, I. (1997). Den kompletterade familjen. Föräldraskap, fostran och förändring i en svensk småstad (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet.

Myrberg, M. (2007a). Läs- och skrivsvårigheter. I A. Ewald, B. Garme (Red.), Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet (s. 73–100). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Myrberg, M. (2007b). Dyslexi. En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 2:2007. Nielsen, C. (2011). The Most Important Thing: Students with Reading and Writing Difficulties Talk About their Experiences of Teachers´ Treatment and Guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5), 551-565. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00313831.2011.555921

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkludering – vad betyder det? I C. Nilholm & K. Göransson: Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? FoU-skriftserie nr 3. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Plantin Eve, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda - att utmana praxis och hitta nya vägar. I B. Bruce (Red.), Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive

matematikutveckling (s. 57–73). Malmö: Gleerups.

Rack, J. (2005). Review of Research Evidence on Effective Intervention. I M. Turner & J. Rack: The Study of Dyslexia (s. 175–196). Boston, MA: Springer Science + Business Media, Inc.

SFS 2010: 800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-11-09, från https://www.riksdagen.se

SFS 2011: 186. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-11-09, från https://www.riksdagen.se

SFS 2011: 326. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-11-09, från https://www.riksdagen.se

SFS 2015: 482. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-12-15, från https://www.riksdagen.se

SFS 2018: 1098. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-12-15, från https://www.riksdagen.se

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Snowling, M. (2013). Early Identification and Interventions for Dyslexia: A Contemporary View. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(1), 7–14.

Specialpedagogiska institutet (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.

Stanovich, K. (1994). Annotation: Does Dyslexia Exist? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 35(4), 579–595. Tillgänglig:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1469-7610.1994.tb01208.x

Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering - att garantera tillgång till utbildning för alla. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Svensson, I., Fälth, L., Persson, B., & Nilsson, S. (2017). The Effect of Reading Interventions among Poor Readers at a Forensic Psychiatric Clinic. Psychiatry, Psychology and Law, 24(3), 440–457.

Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special Education in Swedish and Finnish Schools: Seeing the Forest or the Trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59–81.

Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

UNESCO. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 2006:2, Svenska Unescorådet.

UNICEF. (1989). FN:s barnkonvention. Hämtad 2019-11-25, från

https://unicef.se/barnkonventionen

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-11-27, från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-12- 05, från

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Wibeck, Victoria. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Zahed, K., Narges, A., & Hojjat, A.H. (2017). The Effect of Self-Monitoring Training on the Achievement Motivation of Students with Dyslexia. Journal of Research in Childhood Education, 31(3), 430–439.

Zetterqvist Nelson, K. (2000). På tal om dyslexi: en studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och