Förslag till vidare forskning

Som konstaterats tidigare i studien finns ett forskningsunderskott när det gäller äldre elever och språkutvecklande arbetssätt där fokus inte ligger på andraspråkselever vilket gör det till ett angeläget område att undersöka vidare. Det skulle dessutom vara intressant att undersöka hur eleverna själva beskriver att de får stöd av språkutvecklande arbetssätt.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar.

Stockholm: Liber.

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Akademiskt skrivande. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 237-248). Stockholm: Liber.

Biblica. (2017). NuBibeln. Örebro: Sjöbergs förlag.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? (3 uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Cummins, J. (2017a). "Jag tror att det hjälper min hjärna att växa". i Å. Wedin, Språklig mångfald i klassrummet (ss. 89-110). Stockholm: Lärarförlaget.

Cummins, J. (2014). Beyond language: Academic communication and student sucess.

Linguistics and Education (26), ss. 145-154. doi.org/101016/j.linged2014.01.006 Cummins, J. (2017b). Flerspråkiga elever: Effketiv undervisning i en utmanande tid.

Stockholm: Natur & Kultur.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2014). Fenomenografi. i A. Fejes, R. Thornberg, S.-E.

Ahn, C. Back, & C. Berterö, Handbok i kvalitativ analys (ss. 122-134). Stockholm:

Liber.

Danzak, R. L., & Wilkinson, L. C. (2017). Finding Diego: A Bilingual Student Integrates School, Language, and Identity. Journal of Latinos and Education , 16 (1), ss. 51-64.

doi: 10.1080/15348431.2016.1179188

Economou, C. (2015). Reading Fiction in a Second-Language Classroom. Education Inquiry , 6 (1), ss. 99-118. doi.org/10.3402/edui.v623991

Elbro, C., & Buch-Iversen, I. (2013). Activation of Background Knowledge för Inferences Making: Effects on Reading Comprehension. Scientific Studies of Reading , 17, ss. 435-452. doi: 10.1080/10888438.2013.774005

Eriksson Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 34-54). Stockholm: Liber.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:

Wolters Kluwer.

Fischbein, S. (2014). Ungdomar läser och skriver. i S. Fischbein, Läsning, självbild och hälsa (ss. 33-50). Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2010). Lyft språket lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Gilliland, B. (2015). High school teacher perspectives and practices: second language writing and language development. Language and Education , 29 (4), ss. 287-301.

doi.org/10.1080/09500782.2014.1001398

Hajer, M., & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning - En handbok. Stockholm:

Hallgren och Fallgren.

Haneda, M. (2014). From academic language to academic communication: Building on English learners´resources. Linguistics and Education , 26, ss. 126-135.

doi.org/10.1016/j.linged.2014.01.004

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur &Kultur.

Hertzberg, F., & Roe, A. (2016). Writing in the content areas: a Norwegian case study.

Reading and Writing , 29 (3), ss. 555-576. doi 10.1007/s11145-015-9607-7 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lundin, K., & Linnér, B. (2013). Språkvård för språkutveckling - Språk, språknormer och elevspråkbruk ur ett utbildningsperspektiv. Språk och stil (23), ss. 31-58. Hämtad från http://www.nordiska.uu.se/sos/register/2013/

Marinari, L. (1997). Teacher Support and Teacher Challenge in Promoting Learner Autonomy. Perspectives: A Journal of TESOL , 23 (2).

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber: Stockholm Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla

elever. Liber: Stockholm

Ramanayake, S., & Williams, C. (2017). I Don´t Know Why I´m Learning This: Preservice English Teachers´Engagement in a Language Development Coursement. International Journal of Teaching and Learning in Higher Education , 29 (3), ss. 447-457. Hämtad från http://www.isetl.org/ijtlhe/past2.cfm?v=29&i=3

Rose, D. (2005). Democratising the Classroom: a Litteracy Pedagogy for the New Generation.

Journal of Education , 37, ss. 131-167. Hämtad från https://journals.co.za/content/joe/37/1/AJA0259479X_158

Rødnes, K. A. (2012). It´s insanely useful!´Students´ use of instructional concepts in group work and individual writing. Language and Education , 26 (3), ss. 183-199.

doi.org/10.1080/09500782.2011.614050

Schleppegrell, M. J. (2013). The Role of Metalanguage in Supporting Academic Language Development. Language Learning , 63 (1), ss. 153-170.

doi10.1111/j.14679922.2012.00742.x.

Skolverket. (2014). Diskussionsunderlag: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen: Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Swärd, A.-K. (2014). Ett renoveringsarbete: Varför blev det så? i S. Fischbein, Ungdomar läser och skriver (ss. 121-155). Lund: Studentlitteratur.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 208-219). Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Stockholm: Natur och Kultur.

Torpsten, A.-C. (2017). Multilingual Students Strategies for Participation in Language Contexts: Students Tell about Language Developement and Language Competence in a School Practice. Creative Education (8), ss. 678-692. doi.org/104236/ce.2017.85053 Wedin, Å. (2017). Förord. i Å. Wedin, Språklig mångfald i klassrummet (ss. 9-17).

Stockholm: Lärarförlaget.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wigglesworth, G., & Storch, N. (2012). What role for collaboration in writing and writing feedback. Journal of Second Language Writing (21), ss. 364-374.

doi.org/10.1016/j.jslw.2012.09.005

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Zwiers, J. (2005). The Third Language of Academic English. Educational Leadership , 62 (4), ss. 60-63. Hämtad från

http://www.ascd.org/publications/educational-leadership/dec04/vol62/num04/toc.aspx

Bilaga 1 Missivbrev

Förfrågan om deltagande i studie

Mitt namn är Marie Einarsson och jag läser till speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling vid Karlstads universitet. Detta är en förfrågan om det finns lärare på din skola som vill delta i en studie med fokus på språkutvecklande arbetssätt i gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka hur några gymnasielärare förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och om de definierar språkutvecklande arbetssätt på liknande sätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur de omsätter sådana arbetssätt i praktiken.

Jag är intresserad av att komma i kontakt med lärare som undervisar i olika ämnen och har varit undervisande lärare olika länge för att få så stor spridning som möjligt i det empiriska underlaget. Studien kommer att genomföras med intervjuer/samtal som beräknas ta ca 30 mi-nuter. Det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som läraren själv be-stämmer. Intervjun kommer att spelas in för att senare kunna analyseras.

Den information som lämnas ut kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras och inspelningarna kommer att förstöras när examensarbetet är god-känt. Resultatet kommer att presenteras i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i databasen Diva.

Jag är tacksam om du kan förmedla namn och mejladress på lärare som du tror kan passa så kan jag själv sköta kontakten efter det.

Bästa hälsningar Marie Einarsson mejladress

070- XXXXXXX

Om du har ytterligare frågor hör gärna av dig till min handledare Stina Gårlin mejladress

För lärare som vill delta i studien:

Jag låter mig gärna intervjuas

Namn Datum Skola

Bilaga 2

Intervjufrågor utifrån frågeställningarna (Kvale & Brinkmann, 2014)

• Ålder

• Kön

• Utbildning

• Undervisningsämnen

• Antal yrkesverksamma år

Hur beskriver lärarna olika innebörder i begreppet språkutvecklande arbetssätt

• Forskningen menar att det finns ett speciellt skolspråk. Hur förhåller du dig till det?

• Hur definierar du begreppet språkutvecklande arbetssätt?

• Varför arbetar du språkutvecklande alternativt inte språkutvecklande?

• Vilka positiva respektive negativa aspekter finns när det gäller språkutvecklande arbetssätt?

• Har du fått någon fortbildning i språkutveckling?

• Om du fick önska, hur skulle fortbildningen se ut?

Hur beskriver de att de arbetar språkutvecklande?

• Vad utgår du ifrån när du planerar språkutvecklande arbetssätt?

• Hur ofta arbetar du språkutvecklande?

• Hur går du praktiskt tillväga när du arbetar språkutvecklande?

• Hur kopplas elevernas egna erfarenheter ihop med det språkutvecklande arbetet i skolan?

• Finns det ämnen som passar bättre för språkutvecklande arbetssätt än andra?

• Skiljer det sig åt mellan de ämnen du undervisar när det gäller hur du arbetar språkutvecklande?

Hur beskriver de att eleverna påverkas av sådana arbetssätt?

• Kan du se att elevens kunskap påverkas av språkutvecklande arbetssätt? I så fall hur?

• Kan du se att elevens motivation påverkas vid språkutvecklande arbetssätt? I så fall hur?

• Kan du se att elevens förståelse av sammanhang påverkas vid språkutvecklande arbetssätt? I så fall hur?

• Detta var mina frågor, är det något du tänkt på som du vill tillägga?