Förslag till vidare forskning

Eftersom vårt multikulturella samhälle växer fram allt mer och flerspråkigheten ökar, så upplever vi att det är av stor betydelse att verksamma lärare är utbildade till att hantera flerspråkigheten i klassrummen på bästa sätt. Genom vår studie har vi kunnat dra slutsatsen om att arbetet med andraspråkselevers läsning kan vara mycket komplext och kräver mycket kunskap från läraren. Med detta som grund, anser vi att ett förslag på vidare forskning hade kunnat vara observationer av andraspråkselevers läsutveckling över en viss tid. Detta hade kunnat ge en inblick i olika elevers individuella utveckling av både läsförmågan och läsförståelsen. Man hade då kunnat undersöka bidragande framgångsfaktorer till elevens läsning samt vad som fungerar mindre bra. Något annat som visade sig i vårt resultat är uppfattningen att som lärare hålla sig inom referensramen, så att samtliga elever kan förstå texten. Detta leder till ett ytterligare förslag på vidare forskning, som hade kunnat vara observationer lärares kulturella förhållningssättet i klassrummet. Då hade man kunnat undersöka om det kulturella förhållningssättet har en betydelse för andraspråkselevers språkutveckling, men även inkludering och andra aspekter.

44

Referenser

Alatalo, Tarja. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Gothenburg studies in educational sciences. Hämtad 2020-02-19 från:

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:523443/FULLTEXT01.pdf

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Brinkkjӕr, Ulf. & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Christoffersen, Line. & Johannessen, Asbjörn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Carlgren, Ingrid. & Nyberg, Gunn. (2015). Från ord till rörelser och dans en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift. Forskning om undervisning och lärande. (14), 24- 40. Hämtad 2020-02-15 från:

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:799061/FULLTEXT01.pdf

Cummins, Jim. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (1. Uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Duek, Susanne. (2017). Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Diss. Karlstad: Karlstads Universitet, 2017. Karlstad:

Universitetstryckeriet. Hämtad 2020-02-10 från:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1055930/FULLTEXT01.pdf

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

45

Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3. Uppl.) Stockholm: Liber.

Frank, Elisabeth. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Hämtad från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20083/1/gupea_2077_20083_1.pdf

Gibbons, Pauline. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4. [rev.] uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hammond, Jenny. & Gibbons, Pauline. (2005). Putting scaffolding to work: The contribution of scaffolding in articulating ESL education. Prospect, 20(1), 6-30. Hämtad 2020-02-15 från:

http://www.ameprc.mq.edu.au/docs/prospect_journal/volume_20_no_1/20_1_1_Hamm ond.pdf

Hjerm, Mikael., Lindgren, Simon. & Nilsson, Marco. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. Uppl.) Malmö: Gleerups.

Jönsson, Karin. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss, Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö. Hämtad 2020-01-27 från:

http://muep.mau.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf

Kagan, Spencer. & Stenlev, Jette. (2017). Kooperativt lärande: samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan. Villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2012. Hämtad 2020-01-30 från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

46

Langer, Judith.A. (2017). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

Lambert, Wallace. E. (1974). Culture and Language as Factors in Learning and Education.

In F.E. ABOUD & R. D. (eds), Culture in Learning and Education. Bellingham, WA: 5th Western Washington Symposium on Learning. Hämtad 2020-02-13 från:

https://eric.ed.gov/?id=ED096820

Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline. (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. I: Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 2003. 12(2), 13-29.

Hämtad 2020-02-24 från: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-03-

flerstammighet.pdf

Lindholm, Anna. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: om

lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet: 2019. Göteborg. Hämtad 2020-01-28 från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/60056/3/gupea_2077_60056_3.pdf

Mökkönen, Alicia. Copp. (2013). Newcomers Navigating Language Choice and Seeking Voice: Peer Talk in a Multilingual Primary School Classroom in Finland.

Anthropology & Education Quarterly, 2013. 44(2), 124–141. Hämtad 2020-02-21 från:

https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1004512&site=ehost-live

Pramling Samuelsson, Ingrid. & Asplund Carlsson, Maj. (2003) Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sahlée, Anna. (2017). Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2017.

47 Hämtad 2020-01-28 från: http://uu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1082072/FULLTEXT01.pdf

Schmidt, Catarina. (2013) Att bli en sån som läser, barns menings- och

identitetsskapande genom texter. Diss. Örebro: Örebros universitet, 2013. Hämtad 2020-02-02 från: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf

Skolverket. (2019) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad (2019). Stockholm: Skolverket.

Hämtad 2020-01-26 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet

Svensson, Ann-Katrin (2012). Med alla barn i fokus om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. PAIDEIA (4) 29-37. Hämtad 2020-02-03 från: http://hb.diva-

portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf

Tengberg, Michael. & Olin-Scheller, Christina. (red.) (2015). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. (1. uppl.) Inledning s.9-15. Lund: Gleerups Utbildning.

Tonne, Ingebjørg., & Pihl, Joron. (2015). Morphological Correspondences in the Reading-Writing Relation among L2 Learners. Reading Matrix: An International Online Journal, 2015. 15(1), 206–219. Hämtad 2020-02-05 från: https://search- ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1066225&site=ehost-live

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hämtad 2020-01-22 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Walldén, Robert. (2019). Genom genrens lins, Pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Diss. Malmö: Malmö universitet, fakulteten för lärande och samhälle, 2019. Hämtad 2020-02-04 från:

48

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/26799/978-91-7104-956-

8_Wallden_muep.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Wedin, Åsa. (2008). Monologen som en resurs i klassrummet. I: Pedagogisk Forskning i Sverige. 13(4), 241–256. Hämtad 2020-02-25 från:

Wedin, Åsa. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren - Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. I: Nordic Studies in Education. 31(3), 210-225.

Hämtad 2020-02-01 från:

49

Bilagor

Bilaga 1

Intervjufrågor

”Vi har några intervjufrågor till er, som vi hoppas ni kan ta er tiden att förklara och beskriva så utförligt som möjligt.”

1. Vilken roll tycker ni modersmålsundervisningen har för att utveckla andraspråket?