Detta tema innefattar två beskrivningskategorier som presenterar lärarnas uppfattningar om vilken typ av material som tillämpats i läsundervisningen för andraspråkselever i F- 3. Lärarnas uppfattningar kommer först att presenteras och slutligen analyseras resultatet i förhållande till olika teoretiska perspektiv.
6.2.1 Nivåanpassade texter inom elevernas referensramar
Samtliga lärare lyfter betydelsen av att anpassa arbetsmaterial utefter elevens befintliga kunskaper. Lärarna använder sig av ett varierat material men ett visst samband kunde vi utläsa. Det material som främst används är olika typer av texter där det skrivna stöttas av mycket bilder. Somliga lärare påpekar att det material som används för andraspråkselever i läsundervisningen i viss mån utformas från grunden. Vidare resonerar samtliga lärare kring att det material som används ska knyta an till elevernas referensramar för att skapa en meningsfull lässituation för andraspråkseleverna. När läsmaterial väljs ut görs detta noga och det ska handla om någonting som alla kan ha förståelse för. Sva-lärare Samira och Klasslärare Kimya resonerar båda att valet även ska tas fram i enlighet med vart eleven befinner sig i sin språkutveckling. Vidare påpekar dem att det är betydande att man som lärare anpassar hela läsundervisningen så att den passar de enskilda elevernas behov. Klasslärare Karin beskriver vidare om texter inom andraspråkselevernas referensramar:
31
Varenda text, har vi ju valt ut för att det ska passa alla elever. Det ska ju vara någonting dom har sammanhang av […] Man måste ta någonting som är i skolmiljön, ute i lekmiljön. Ni kan inte ta ute i skogen, gläntor eller åka skidor, för alla barn har inte varit med om det (Karin, klasslärare,31 januari, 2020).
Vidare påtalade två lärare att det kan vara svårt och tidskrävande att finna material som uppfyller kraven och önskemål för att erbjuda rätt stöttning och samtidigt utmaning för andraspråkselevers läsutveckling vilket sva-lärare Sara och klasslärare Kimya nämner. När sva-lärare Sandra väljer material sker arbetet på ett lite annorlunda vis:
När jag arbetar så väljer jag ju texter utifrån vad jag önskar deras
referensramar är eller vad jag vill att dom ska lära sig (Sandra, sva-lärare,4 februari, 2020).
Klasslärare Kimya nämner att där finns svårigheter att finna olika textmaterial som är inom referensramen då andraspråkseleverna i klassrummet kan ha vistats i skolan olika lång tid, vilket också utgör en ytterligare anpassning av det textmaterial som väljs ut. Kimya beskriver även sin uppfattning av nivåanpassat material:
När jag letar litteratur och material till mina elever i svenska, försöker jag ta... nu så läser dom nått som heter magiska kulan... det är abc klubben, där samma bok men med olika svårighetsgrad. Det är samma text, men olika svårighetsgrader. Så, så försöker jag möta dom och lägger olika krav / nivåer. böcker som också är nivågrupperade. Och där är det ju verkligen viktigt som lärare att man anpassar (Kimya, klasslärare, 12 februari, 2020).
När lärarna använder sig av nivåanpassat material i läsundervisningen utgår de ifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Andraspråkselever behöver få ta del av ett textinnehåll där de både får utveckla sitt ordförråd men även få en chans att koppla textinnehållet till sin egen livsvärld samt sina egna erfarenheter.
6.2.2 Stöttning genom visuella resurser
Det framkom i en del av intervjuerna att lärarna ofta använde sig av Widgit-online vilket är en webbtjänst för att kunna skapa anpassat symbolmaterial. Samtliga lärare påtalar vikten av att använda bildstöd i all undervisning för elever med ett annat modersmål än
32
svenska och därför anses Widgit lätthanterligt och passande, i exempelvis läsundervisningen. Genom att ha bilder till en text är den lärarnas uppfattningar att andraspråkseleverna alltid kan hänga med och tolka sin läsförståelse genom bilder. Sva- läraren Sandra och klasslärare Karin resonerar följande kring visuella resurser till andraspråkselever:
Vi använder jättemycket bildstöd, vi har widgit-online, där vi använder bildstöd i svenskan men även i de andra ämnena. Allt från ordklasser till textstruktur så att dom ser i vilken följd det är. Försöker ha bilder till texter så att de alltid kan hänga med (Sandra, sva-lärare, 4 februari, 2020).
Widgitbilder till allt, verkligen widgitbilder till allt. Och alltid läsa boken med... eller texten gemensamt. Sitta i liten grupp, sitta med bilder, jättemycket bildstöd. Kan inte göra någon text utan något bildstöd till. vi visade alltid upp och läste på storskärm. /.../ Prata om orden och bilderna samtidigt och kunna peka i texten på storskärmen (Karin, klasslärare, 31 januari, 2020).
Sva-lärarenSara, nämner dock att Widgit är lite för enkelt i vissa sammanhang och mer användbart när man vill befästa mer grundläggande kunskaper hos eleverna. Sara lyfter att det kan bli problematiskt att använda Widgit när man vill befästa skolspråk och mer abstrakta begrepp. Sara beskriver sin uppfattning om Widgit:
Jag har ju mycket andra bilder också men Widgit är ju lätthanterligt när jag vill ha det på ett speciellt sätt och speciella ord. Det kan vara ett bra visuellt, tydligt bildstöd. Det är ett tydligt bildstöd. Men när det blir mer faktabaserat och avancerat så är det inte så bra längre (Sara, sva-lärare, 10 februari, 2020).
Klasslärare Kimya och Karin resonerar kring att bildstöd överlag är en viktig del av läsundervisningen för att erbjuda en visuell typ av stöttning till andraspråkseleverna. Kimya och Karin beskriver sin användning av olika visuella resurser:
Bildstöd och bilder överhuvudtaget till andraspråkseleverna är ju jätteviktigt. Man behöver inga färdiga bilder, utan man kan ju ritprata också, vilket man önska man hade haft lite mer tid till (Kimya, klasslärare, 12 februari, 2020).
Vi sitter alltid i en liten grupp och pratade om texten, visade bilder. Vid läsläxan, då har du verkligen gått igenom texten tillsammans med och ibland
33
verkligen en till en gå igenom texten och visa bilder (Karin, klasslärare, 31 januari, 2020).
Ett ytterligare bildstöd till läsundervisningen som endast sva-lärare Samira nämner är användningen av FonoMix. FonoMix beskriver Samira som:
Vi använder oss av FonoMix och eleverna med ett annat modersmål än svenska kan få hjälp av detta i sin lästräning (Samira, sva-lärare, 4 februari, 2020).
Vidare beskriver Samira att FonoMix fungerar som ett bildstöd till särskilt andraspråkselever då behovet kan finnas att träna på att exempelvis uttala skilda vokalljud. Detta är just ett bildstöd som visar munnens form vid artikulationen av ljuden.
6.2.3
Analys
av
lärares
val
av
material
En ytterligare dimension av stöttning är användandet av medierade resurser. Medierade resurser kan exempelvis vara varierande texter med koppling till ett särskilt ämnesområde vilket kan tydliggöra varierande referenspunkter i läsundervisningen (Hammond & Gibbons, 2005). När lärarna lyfter att de använder nivåanpassade texter som ryms inom andraspråkselevernas referensramar kan det, utifrån vår tolkning, ses som stöttning på både makro- och mikronivå (Hammond & Gibbons, 2005). Designed-in scaffolding kan även bidra till en mer grundlig förståelse för de utmanande texter som andraspråkselever ställs inför (Hammond & Gibbons, 2005).
En viss dimension av stöttning på makronivå erbjuds även när lärarna väljer ut nivåanpassade texter till eleverna då lärarna lyft att det krävs ett gediget arbete för att finna ett anpassat material för läsundervisningen (Hammond & Gibbons, 2005). Utifrån lärarnas utsagor får eleverna får varierade upplägg med ett progressivt uppbyggande av sina individuella läskunskaper. Eleverna erbjuds även ett kontextrikt inflöde utifrån lärarnas val av textmaterial. Utifrån makronivån byggs läsundervisningen även på elevernas tidigare kunskaper och språkbehärskning, vilket vi tolkar att lärarna tillämpar när de beskriver sin läsundervisning. En kritisk aspekt kan dock lyftas av oss, kring om det verkligen är en dimension av stöttning som erbjuds. En nivåanpassning kan resultera
34
i att läraren kanske sänker ribban istället för att erbjuda en kognitiv utmaning, vilket nämns av Cummins (2017).
Utifrån vissa respondenters svar synliggörs dimensionen av stöttning genom visuella resurser. Utifrån respondenternas berättande tolkar vi det som att lärarna erbjuder varierade former av visuella resurser för att främja elevernas förståelse av ett läst innehåll. De olika visuella resurserna som lärarna beskriver är Widgit, FonoMix och annat bildstöd i samband till textinnehållet. Vissa av lärarna beskriver även att de använder en visuell resurs i form av att själva rita en bild på tavlan, i syfte för att förklara ett komplicerat och diffust ord eller sammanhang. Detta tolkar vi som en interaktiv form av scaffolding utifrån mikronivå då läraren agerar direkt utifrån elevernas behov. En annan aspekt av stöttning på mikronivå är när uppmärksammar och fångar upp elevernas tankar och uttryck för att vidare förklara textinnehåll med hjälp av skilda visuella resurser. Vi tolkar detta som att stöttningen inte har planerats i förväg utanför klassrummet utan erbjuds vid behov som uppstår under interaktionen (Hammond & Gibbons, 2005).