Förslag till vidare forskning

Arbetet har behandlat uppgiftstyper och lösningstekniker gällande proportionalitet. För att få en tydligare bild av läroböckernas skillnad krävs det att inte enbart undersöka exempeluppgifterna, utan det som är intressant att se är vilken kunskap eleverna får. Därmed skulle alla uppgifter rörande proportionalitet kunna analyseras och inte enbart exempeluppgifterna. Det skulle vara intressant att se hur elever väljer att lösa uppgifterna och om elever enbart väljer att lösa uppgifter på enstaka sätt. Ett sätt att analysera

46

läroböckerna från elevers perspektiv är att se om uppgifterna bjuder in till att kunna lösas på olika sätt. I och med att proportionalitet anses vara ett svårt begrepp skulle det varit intressant att se hur elever väljer att lösa uppgifter i läroböckerna rörande proportionalitet.

Ett annat förslag på vidare forskning är att forska vidare på andra matematiska begrepp för att se om det finns en skillnad mellan läroböcker från olika läroplaner. En annan aspekt skulle vara att se hur läroboken används i den svenska skolan, hur lärare väljer att använda sig av den. Här skulle lärare kunna intervjuas för att undersöka om lärarna använder sig enbart av lärobokens lösningstekniker och uppgiftstyper. Här skulle undersökningen också kunna studera om lärarna kompenserar sin undervisning för att inkludera kunskap som inte förmedlas i läroboken.

47

Referenser

Alfredsson, L. (2011). Matematik 5000 Kurs 1b grön Lärobok. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Barton, C. (2018). Hjärnan i matematikundervisningen: erfarenhet, vetenskap, klassrumspraktik. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Bjerneby Häll, M. (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt: En longitudinell studie av

argument för grundskolans matematikundervisning. (Doktorsavhandling, Linköpings

universitet, Linköping). Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:21921/FULLTEXT01.pdf

Björk, L. (red.) (2000). Matematik 3000: matematik tretusen. Kurs A Grundbok. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Björk, L., Brolin, H. & Ljungström, L. (1984). Matematik: gymnasieskolan. HSE, 1, Lärobok. Stockholm: Natur och kultur.

Björk, L., Brolin, H. & Ekstig, K. (1994). Matematik 2000: kurs A. Grundbok. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Brändström, A. (2005). Differentiated tasks in mathematics textbooks: an analysis of the levels of

difficulty. (Licentiatavhandling, Luleå tekniska universitet, Luleå). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18110

Chevallard, Y. (2019). Introducing the anthropological theory of the didactic: An attempt at a principled approach. Hiroshima Journal of Mathematics Education, 12, 71–114.

48

Chevallard, Y., Bosch, M., & Kim, S. (2015). What is a theory according to the anthropological theory of the didactic?. In K. Krainer, & N. Vondrová (Eds.), Proceedings of the Ninth

Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (p. 2614–2620).

Prague: Charles University in Prague, Faculty of Education and ERME.

Cramer, K. A., & Post, T. R. (1993). Connecting research to teaching: Proportional reasoning.

Mathematics Teacher, 86(5), 404-407.

Grevholm, B. (2014). Frågor om läroboken i matematik: Vilka är de och finns det några svar?. I K. Wallby, U. Dahlberg, O. Helenius, J. Häggström & A. Wallby (Red.),

Matematikundervisning i praktiken. (s. 147-160). Göteborg: NCM.

Hatami, R. (2007). Reguladetri: en retorisk räknemetod speglad i svenska läromedel från 1600-

talet till början av 1900-talet. (Licentiat-uppsats, Växjö Universitet, Växjö). Hämtad från

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:205218/FULLTEXT01.pdf

Johansson, M. (2006). Textbooks in mathematics education: A study of textbooks as the potentially

implemented curriculum. (Licentiat-uppsats, Luleå Tekniska Universitet). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991466/FULLTEXT01.pdf

Jäder, J. (2019). Med uppgift att lära: om matematikuppgifter som en resurs för lärande. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från http://umu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1378919&dswid=-6818

Karlsson, N. & Kilborn, W. (2015). Konkretisering och undervisning i matematik:

matematikdidaktik för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kiselman, C.O. & Mouwitz, L. (2008). Matematiktermer för skolan. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs Universitet.

49

Lamon, S. J. (2007). Rational numbers and proportional reasoning: Toward a theoretical framework for research. In F. K. Lester (Ed.), Second handbook of research on

mathematics teaching and learning: A project of the national council of teachers of mathematics (pp. 629-667). Charlotte, NC: Information Age Pub.

Lindberg, L., & Grevholm, B. (2013). Mathematics in VET Programmes: The Tensions Associated with Reforms in Sweden. International Journal of Training
Research, 11(2), 150–165. Hämtad från https://search-ebscohost-

com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1089724&site=ehost- live Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lundberg, A. (2011). Proportionalitetsbegreppet i den svenska gymnasiematematiken en studie om

läromedel och nationella prov. (Licentiat-uppsats, Linköpings universitet, Linköping).

Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:421154/FULLTEXT01.pdf

Lundberg, A. L. V., & Hemmi, K. (2009). Proportion in Swedish upper secondary school textbook tasks. In M. Lepik (Ed.), Teaching mathematics: Retrospective and perspectives

proceedings of the 10th international conference (p. 252-260). Tallinn: Tallinn University.

Lundgren, U. P., Svingby, G. & Wallin, E. (red.) (1983). Makten över
läroplaner. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

Magnusson, J. (2014). Proportionella samband: innehållets behandling och elevers lärande. (Licentiat-uppsats, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från

50

Miyakawa, T., & Winsløw, C. (2009). Didactical designs for students' proportional reasoning: An "open approach" lesson and a "fundamental situation”. Educational Studies in

Mathematics, 72(2), 199-218.

Muhrman, K. (2016). Inget klöver utan matematik En studie av matematik i yrkesutbildning och

yrkesliv. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från

http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:900159/FULLTEXT01.pdf Nationalencyklopedin. (u.å.). Läromedelsgranskning. Hämtad 2020-01-28 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedelsgranskning

Pansell, A. & Bjorklund Boistrup, L. (2018). Mathematics teachers’ teaching practices in relation to textbooks: exploring praxeologies. The Mathematics Entusiast, 15(3), 541–562.

Persson, E. (2009). Det kommer med tiden - Från Lärarstudent till matematiklärare.

(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:234108/FULLTEXT01

Skolverket. (2000). Gy2000 Samhällsvetenskapsprogrammet: Programmål, kursplaner,

betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011. Hämtad från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2011/gymnasieskola-2011

Skolverket. (2019). Elever på program redovisade efter typ av huvudman och kön. Hämtad från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Skolor%20och%20elev er&lasar=2018%2F19&run=1

51

Skolöverstyrelsen. (1971). Läroplan för gymnasieskolan. 2, supplement. Treårig ekonomisk linje,

Treårig humanistisk linje, Treårig naturvetenskaplig linje, Fyraårig teknisk linje.

Stockholm: Utbildningsförlaget.

Travers, K. J., & Weinzveig, A. I. (1999). The second international mathematics study. In G. Kaiser, E. Luna & I. Huntley (Eds.), International comparisons in mathematics

education (pp. 19-29). London: Falmer press.

Utbildningsdepartementet (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94:

Särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program; Kursplaner i kärnämnen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Stockholm:

Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30998

Vergnaud, G. (1983). Multiplicative structures. In R. Lesh, & M. Landau (Eds.), Acquisition of

mathematics concepts and processes (pp. 128-175). London: Academic Press.

Vergnaud, G. (1994). Multiplicative conceptual field: What and why? In G. Harel & J. Confrey (Eds.), The development of multiplicative reasoning in the learning of mathematics (pp. 41– 59). Albany, NY: SUNY Press.

52