7. Slutsats och diskussion
7.3. Förslag till vidare forskning
Ämneslitteracitet i samhällskunskap är ett relativt outforskat fält, och det finns ingen enig definition av begreppet, vilket försvårar möjligheterna till forskning. Ett initialt förslag till vidare forskning är därför att utveckla en definition av ämneslitteracitet i samhällsvetenskap. I likhet med annan tidigare forskning, främst Shanahan & Shanahan (2012), kan detta göras genom att inkludera en bred skara av perspektiv från experter, lärarutbildning, lärare och elever. Det finns ett behov av mer forskning inom fältet för ämnets fortsatta existens och utveckling som skolämne.
I likhet med tidigare forskning var ambitionen med denna undersökning att använda flera metoder, även klassrumsobservation och elevintervjuer, för att nå en djupare förståelse för ämneslitteracitet. Dock begränsades ambitionen av tidigare nämnda skäl. I studien har istället samhällslärares utveckling av elevers ämneslitteracitet observerats med metoderna intervju och innehållsanalys. Således är ett ytterligare förslag till vidare forskning att genomföra en etnografisk undersökning men i större skala för att fånga in fler nyanser av reflektioner samt ett elevperspektiv och därmed bidra till en samsyn i ämnet för språkliga särdrag och de tankeredskap som eleverna behöver utveckla. En etnografisk undersökning i ett sådant sammanhang skulle innebära en hög validitet då flera aspekter inkluderas.
Tidigare forskning inom ämnet litteracitet (Andersson 2011; Hallesson et al., 2018; Wesslén, 2011) har främst använt språklig teori som utgångspunkt, och antagit att den ska kunna appliceras även på samhällskunskapsämnet. Den brist som kan observeras är att den forskningen inte tagit hänsyn till syftet och förmågorna i ämnet i lika stor utsträckning. Denna studie har en mer holistisk ambition där både aspekterna språk och tanke, vilka ansetts som oskiljbara i samhällskunskap (Vygotskij, 2010), har tagits i beaktande. Detta angreppssätt vore intressant att fördjupa,
framförallt för på ett tydligare vis göra kopplingar mellan samhällsvetenskapliga förmågor och språkliga särdrag. En tanke som reflekterats över är beröringspunkterna mellan exempelvis texttyper och tankeredskap. Används exempelvis en viss typ av text för att presentera perspektiv, och används en annan för att exempelvis förklara orsak och verkan. En sådan studie skulle kunna intervjua ett större antal lärare och fokusera mer ingående på texttypers koppling till ämnet och därmed ta tillvara på lärares beprövade erfarenhet.
Samhällskunskap är sammansatt av ett flertal ämnen vilket gör särdragen svårare, men inte omöjliga, att peka ut och observera. Skillnaderna i språk och kognitiv förmåga mellan de olika ämnena i samhällskunskap vore intressant att studera vidare. Lärarna identifierar ekonomi som ett område som utmärker sig som svårt för eleverna, och forskning hade kunnat undersöka ingående varför så är fallet. Det kan konstateras att även inom samhällskunskapens ramar finns det skillnader och likheter och det vore av vikt att bena ut hur de ter sig, och vilka svårigheter det kan innebära för inlärning, för att på ett bättre sätt skola in i elever i att bli samhällsvetenskapligt litterata. En studie av det slaget hade krävt ett brett urval med elevers och lärares perspektiv på de olika disciplinerna, för att sedan jämföra med experters syn.
Med hjälp av Blooms taxonomi har det observerats att lärare arbetar för en tydlig progression i kunskaper, från mer faktabaserade till analyserande. Det vore givande att undersöka hur denna progression kan te sig, och i vilken följd eleverna utvecklar förmågorna. Blooms taxonomi skulle kunna revideras med samhällsvetenskapliga glasögon, för att på ett mer explicit sätt observera progression och därmed även kunna använda taxonomin för att planera undervisning. Denna taxonomi hade kunnat användas för att synliggöra lärandet för både elev och lärare men också för att stödja eleverna till att nå sin fulla kognitiva potential. En undersökning med ett sådant syfte skulle vara omfattande, där troligtvis en hypotes kring hur progressionen fungerar först utvecklas för att sedan testas på elever.
Begreppens centrala roll i samhällskunskapsämnet ter sig vara väletablerad enligt tidigare forskning, dock kan det observeras en viss övertro på begreppens förmåga att lära elever att bli kompetenta samhällskunskap. Det syns också att begrepp skiljer sig i karaktär, vilket observerats med hjälp av Ekendahls et al. (2015) sakbegrepp och processbegrepp. En tänkbar fördjupning vore att undersöka vilka typer av begrepp som är svårast att utveckla, och hur eleverna utvecklar en ingående och inte mekanisk inlärning av dessa. Ett möjligt forskningsupplägg kan vara testa olika metoder för begreppsinlärning och sedan undersöka dessas validitet i kontrollgrupper. Det saknas
överhuvudtaget forskning på vad samhällskunskapens metaspråk förtäljer, men i undersökningen och tidigare forskning har det observerats att mer vikt bör läggas vid det. Utifrån det kan det konstateras att metaspråk i samhällskunskap bör undersökas närmre. Här hade det varit av vikt att få in experters och lärares syn på språket som används för att prata om objektspråket.
Det som undersökningens resultat slutligen påvisar är komplexiteten i ämnet samhällskunskap, både i förmågor och innehåll men även gällande ett av ämnets mest centrala syfte: att skapa kompetenta medborgare (Skolverket, 2018a). Lärare i samhällskunskap är enormt betydelsefulla när det kommer till att uppfylla detta syfte samt att förse eleverna med nycklar för att utvecklas i sitt lärande, både språkligt och kognitivt. Undersökningens resultat och dess relevans för ämnet illustreras avslutningsvis med en del av ett talande citat från en av de deltagande lärarna:
Vilket som kommer först spelar ingen större roll, tänkandet kan komma först eller språket, de går alltid hand i hand.
Referenser
Andersson, P. (2011). Textuell makt. Fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och samhällskunskap. (Licenciatuppsats, Studier i språkdidaktik, 5) Stockholm: Institutionen för språkdidaktik. Tillgänglig: Urn:nbn:se:su:diva-55028
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, P. (2011). Textuell makt. Fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och
samhällskunskap. (Licenciatuppsats, Studier i språkdidaktik, 5) Stockholm: Institutionen för språkdidaktik. Tillgänglig: Urn:nbn:se:su:diva-55028
Bloom, B.S., Anderson, L.W. & Krathwohl, D.R. (red.) (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing: a revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. (Complete ed.) New York: Longman.
Bryman, A. (2016). Social research methods. (Fifth edition). Oxford: Oxford University Press.
Coyle, D., Hood, P. & Marsh, D. (2010). CLIL: content and language integrated learning. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Ekendahl, I., Nohagen, L. & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. (1. uppl.) Sockholm: Liber.
Eklund, J., Olsson, N. (2019). Språket i samhällskunskap - mer än bara begreppslistor. Malmö: Malmö Universitet.
Gaston, A., Martinez, J. & Martin, E.P. (2016). Embedding literacy strategies in social studies for eighth-grade students. Journal of Social Studies Education Research, 7(1), 73-95. DOI:10.17499/jsser.16693
Gibbons, P. (2009). English learners, academic literacy, and thinking: learning in the challenge zone. Portsmouth, NH: Heinemann.
Hallesson, Y. & Raattamaa Visén, P.M. (2019). Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan: en didaktisk handbok. (Första upplagan). [Stockholm]: Natur & Kultur. Hallesson, Y., Visén, P., Folkeryd, J. W., & af Geijerstam. (2018). Four classrooms―four
approaches to reading. Examples of disciplinary reading in social science subjects in years five and twelve. L1-Educational Studies in Language and Literature, 18, 1-29.
https://doi.org/10.17239/L1ESLL-2018.18.01.06
Harmon, J., Antuna, M., Juarez, L., Wood K, D., & Vintinner, J.(2018) An investigation of high school social studies teachers' understandings of vocabulary teaching and learning. Reading Psychology, 39(3), 271-302, DOI:10.1080/02702711.2018.1430633
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Larsson, R. (2006). Politiska ideologier i vår tid. (7., [utök. och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. & Säljö, R. (2014). Grundläggande färdigheter - att bli medborgare. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 357–377). (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
flerspråkiga elevers textanvändning (Licentiatuppsats, Studier i språkdidaktik, 9). Stockholm: Institutionen för språkdidaktik. Tillgänglig: urn:nbn:se:su:diva-107918
Långström, S. & Virta, A. (2016). Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Malmö Stad (2018). Skolutveckling & Forskning. Hämtat från:https://malmo.se/Sa-arbetar-vi- med.../Forskola-och-utbildning/Skolutveckling--Forskning.html
Reichenberg, M. (2005) “Det är därför vi aldrig läser i den boken” Gymnasieelevers tankar om läsning och trycka texter. (IPD-Rapporter vid Göteborgs Universitet, 2005:6). Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet.
Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen - Lärare diskuterar mål och innehåll i
Samhällskunskapsämnet (Licentiatuppsats, Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 13). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Shanahan, T., & Shanahan, C. (2012). What is disciplinary literacy and why does it matter? Topics in Language Disorders, 32(1), 7–18. doi:10.1097/TLD.0b013e318244557a Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/kommentarer/kommentarmaterial
Skolverket. (2011b). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. [2011] (2018a). Samhällskunskap. I Skolverkets, Läroplan för Gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26courseCode%3DSAMSAM01a1%26lang%3Dsv%2 6tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_SAMSAM01a1
Skolverket. (2018b). Läsförståelse i alla ämnen (ämnesspecifik text: samhällskunskap). Stockholm: Skolverket. http://lup.lub.lu.se/record/128b49a6-303e-4b8d-b6d8-633890e63960
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s.251–309). (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Umeå Centre for Evaluation Research (2017). Utvärdering av Läslyftet Delrapport 4: Erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan 2016/17. Umeå: Umeå Universitet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet
Vygotskij, L.S. (2010). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Washburn, E., Sielaff C. & Golden, K. (2016) The Use of a Cognitive Strategy to Support Argument-Based Writing isn a Ninth Grade Social Studies Classroom, Literacy Research and Instruction, 55(4), 353-374. DOI: 10.1080/19388071.2016.1165319
Wesslén, K. 2011. Att skriva, tala och tänka samhällskunskap – en studie av gymnasisters
lärandeprocess. (Licentiatuppsats, Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, 62). Stockholm: Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillgänglig: urn:nbn:se:su:diva-62837
Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: högstadiet. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Bilaga 1
Intervjuguide
Tema Intervjufrågor Följdfrågor
Inledande frågor 1. Vilken/vilka SH-kurser undervisar du i? Vilka årskurser?
2. Hur länge har du undervisat i samhällskunskap?
3. Har ni på skolan arbetat mycket med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen?
1.Vilka program undervisar du på? Hur skulle du beskriva skolan du arbetar på?
2. Har du arbetat på andra skolor tidigare?
3. Hur har ni arbetat med det? Om ja, har du tyckt det var givande? På vilket sätt? Har ni arbetat med språkutveckling specifikt i samhällskunskap?
Lärares syn på ämnet samhällskunskap och dess språk
3. Hur skulle du beskriva språket som används i samhällskunskap?
3. Vilka språkliga drag skulle du säga är kännetecknande för samhällskunskap?
Skiljer sig språket mellan olika områden inom ämnet?
Upplever du att det skiljer sig från andra ämnen? Likheter/skillnader? Skiljer det sig från andra ämnen du undervisar i? På vilket sätt?
4. Hur upplever du att eleverna hanterar ett samhällsvetenskapligt språk?
5. Vad innebär det för dig att tänka som en samhällsvetare?
4. Vilka förkunskaper brukar eleverna ha med sig?
Upplever du att det är skillnad mellan olika områden i kurser? Upplever du att det är skillnad beroende på vilken typ av uppgift som eleverna ska utföra?
5. Skiljer sig detta tänkande från andra ämnen enligt dig?
Exempelvis analysera, diskutera, se samband.
Lärares syn på utveckling av ett ämnesspråk och ett samhällsvetenskapligt tänkande
6. Upplever du att eleverna har svårare för att utveckla vissa samhällsvetenskapliga färdigheter? Exempelvis analys, diskussion, dra slutsatser, perspektivtagande
7. Hur resonerar du kring att stödja eleverna till att tänka som en samhällsvetare?
6.Vilka färdigheter har de svårare för? Skiljer sig det från andra ämnen du undervisar?
7. Vad brukar eleverna ha problem med?
8. Vilka problem brukar elever stöta på i det samhällsvetenskapliga språket?
Hur utvecklar eleverna ett samhällsvetenskapligt tänkande?
8. Vilka texttyper uppfattar du som utmanande för eleverna? Vilka texttyper är svåra att läsa? Vilka texttyper är svåra att skriva? Vilka typer ord är svåra, och hur
utvecklar de en förståelse för de orden?
Lärares undervisning 9. Hur resonerar du kring att använda specifika undervisningsmetoder eller strategier för att hjälpa eleverna utveckla ett samhällsvetenskapligt språk?
10. Hur resonerar du kring att använda specifika
undervisningsmetoder eller strategier för att utveckla ett
samhällsvetenskapligt tänkande?
9. Använder du sådana? Vilka är dessa i sådana fall? Exempelvis: explicit instruktion i lässtrategier, genomgång, att bryta ner texter i mindre delar, att läsa högt, att använda grafiska modeller som stöd, presentera texttyper, att arbeta med visuella hjälpmedel,
ord/begreppsträning, skrivmallar. Om nej, varför? 10. Kan du ge exempel på metoder/strategier du använder du för att utveckla samhällsvetenskapliga färdigheter såsom analysförmåga, samband, orsak - verkan källkritiskt tänkande etc.?
T.ex. Grafiska modeller, ge olika exempel, bildstöd, etc.
Undervisningsmateria let
11. Kan du kortfattat beskriva
lektionsmaterialet vi har tagit del av?
12. Har eleverna gjort liknande uppgifter tidigare?
13. Vad var syftet med lektionen?
14. Har du använt materialet tidigare?
15. Fick eleverna ytterligare instruktioner, bortsett från det som kan utläsas ur materialet?
11. När hade du lektionen? I vilket område/ämne genomfördes
lektionen? Vilken typ av lektion föregick denna? Vilken typ av lektion kom efter? Genomförde du lektionen på skolan eller via distansundervisning? Om via distans, påverkade det hur materialet användes?
12. När, och i vilken utsträckning?
13. Hade du planerat att eleverna skulle träna på en viss/vissa färdigheter?
14. Om ja, när? Om nej, planerar du att använda det igen?
16. Hur blev lektionen?
17. Ser du några språkliga utmaningar med materialet?
16. Hur togs materialet emot av eleverna?
Var utfallet som tänkt? Uppstod några svårigheter?
17. Om ja, hur förbereder du eleverna för dessa?
Ser du några språkliga fördelar, något som de kan utveckla i sitt ämnesspråk, med hjälp av
materialet? I så fall på vilket sätt? Övrigt 18. Är det något du vill tillägga?
Bilaga 2
Analysschema
Frågeställning 1
Lärares syn på ämnet samhällskunskap och dess språk
Lärares syn på utveckling av ett ämnesspråk och ett
samhällsvetenskapligt tänkande Lärares undervisning Blooms taxonomi Tankeredskap Språkliga särdrag: Innehållsbegrepp, Objektspråk och metaspråk Scaffolding Den proximala utvecklingszonen, Appropriering
Frågeställning 2
Lärares undervisning Undervisningsmaterialet (intervju) Undervisningsmaterialet (innehållsanalys) Blooms taxonomi Tankeredskap Språkliga särdrag: Innehållsbegrepp, Objektspråk ochmetaspråk Scaffolding
Den proximala utvecklingszonen, Appropriering