Lärarnas undervisning

Följande avsnitt presenterar lärarnas resonemang kring sitt undervisningsmaterial samt innehållsanalysen av undervisningsmaterialet. Vidare presenteras svaren utifrån de aspekter som tagits upp i analysschemat Frågeställning 2 (Bilaga 2).

6.2.1. Lärarnas strategier och metoder

En strategi för att utveckla ämneslitteracitet som framkommer är att begreppen får ta stor plats i undervisningen. Anders beskriver att han “tar det enklaste först” för att utveckla elevers samhällsvetenskapliga tänkande och åsyftar då just ämnesspecifika begrepp. Även David berättar att han ofta bygger upp sina lektioner kring ett antal begrepp, just för att eleverna ska förstå materialet lättare och för att ämnet är begreppstungt. Då identifierar David på förhand de begrepp som han vill att eleverna ska behärska efter att ämnesområdet är avslutat. David berättar också att han för att hjälpa eleverna förstå begreppen alltid letar efter alternativa sätt att förklara svåra begrepp, exempelvis genom att relatera begreppen till andra språk eller andra ämnen, just för att begreppen fungerar som bärare av komprimerad information.

Det krävs medvetna insatser för att utveckla elevernas samhällsvetenskapliga tänkande. Anders menar att det är viktigt att lärare ger elever uppgifter som är lite för svåra för dem just för att de ska kunna utvecklas i ämnet. Vidare beskriver Anders att även när han ger eleverna svårare uppgifter så ger han specifikt stöd först när problem uppstår. Han beskrev det som att “det är ungefär som när strömmen går, man ska kolla efter proppen”. Om det uppstår problem uppger Anders att han ofta börjar med att reflektera kring lärobokens nivå och att han vid behov byter ut den till en mer lämplig nivå för eleverna. Han försöker också variera undervisningen med bilder för att hjälpa eleverna. Vid vissa tillfällen har Anders också haft högläsning då han markerade viktiga passager i texterna och synliggjorde sitt tänkande. Även David beskriver att han aktivt arbetar med att utmana eleverna och han beskriver hur han medvetet låter elever som han vet befinner sig längre till vänster på den politiska skalan anta ett konservativt perspektiv och på så sätt “tvinga” dem till utveckling. Att just låta eleverna ta perspektiv som han vet är svårare är något han gör ofta. Vidare beskriver David att han har ytterligare en övning som han ofta återkommer till för att hjälpa eleverna att utveckla ett samhällsvetenskapligt tänkande och för att lära dem att urskilja nyanser i språk. Då ska eleverna läsa olika texter som rör sig på en skala mellan objektivitet

och subjektivitet. Detta då David har märkt att många elever har svårt att läsa ex. ledartexter. Eleverna får då läsa texterna och sedan är övningens mål att de ska hitta de språkliga drag som gör att en debattartikel skiljer sig från exempelvis en myndighetstext.

6.2.2 Undervisningsmaterialet

I följande avsnitt presenteras insamlat undervisningsmaterial och lärarnas syn på materialet samt innehållsanalysen av dessa.

6.2.2.1 Anders undervisningsmaterial

Anders undervisningsmaterial är två kapitel ur boken Politiska ideologier i vår tid (Larsson, 1997). Boken används på högskolenivå i statsvetenskap. Boken saknar bilder och andra grafiska hjälpmedel. Innehållet i undervisningsmaterialet berör ideologier, närmare bestämt liberalism och konservatism. Ideologier som samhällsvetenskapligt koncept är i sig värderingar och olika syn på samhället. Ideologier är ett så kallat processbegrepp, samt att de berör tankeredskapet perspektivtagande och värdering. Undervisningsmaterialet ska användas som underlag för ett antal seminarium i kursen Samhällskunskap 2. Eleverna fick inte i förväg veta några frågor eller ingående information om upplägget på lektionen. Seminariet är tänkt som en övning inför de kommande seminarierna som bedöms.

Syftet med undervisningsmaterialet är bland annat att öva på sin förståelse av ämnesspråket. Tanken är att eleverna ska vänja sig vid disciplinens språk och lära sig att läsa mellan raderna, även om vissa begrepp är krångliga.

Meningen är tycker jag, jag vill gå så långt, att meningen är att de ska inte förstå alla ord. Ni vet när man är på högskola, hur mycket förstår man av en hel bok?

Anders menar att det är viktigt att komma ihåg att det inte är materialet i sig som är det viktiga, utan hur det används. Ett annat syfte med undervisningsmaterialet är att de ska presentera stoff muntligt.

Att undervisningsmaterialet används som underlag innebär att eleverna både måste ha förstått innehållet, vilket är andra nivån i Blooms taxonomi, och kunna tillämpa och analysera materialet, vilka är på tredje och femte nivån i Blooms taxonomi. Förutom att förstå och tillämpa texten, ska eleverna sätta texten i en modern kontext, d.v.s. tillämpa informationen. Svaren till frågorna på

seminariet finns med andra ord inte i texten, utan eleverna ska kunna dra kopplingar till texten vilka kan innebära ett antal olika tankeredskap såsom värderande, att se samband, kontrastera eller byta perspektiv.

Undervisningsmaterialets innehåll är som tidigare nämnts på en akademisk nivå, men kan bidra till en att utveckla samhällsvetenskapliga tankeredskap. Undervisningsmaterialet förklarar utvecklat ideologierna och problematiserar dem. Vid ett tillfälle skiljer exempelvis boken på värdeomdömen och verklighetsomdömen vilket är i enlighet med tankeredskapet att kunna värdera. Boken trycker på vikten att förstå skillnaden på hur det bör vara, och hur det är.

Boken innehåller både sakbegrepp och processbegrepp, men till stor del processbegrepp som samhällsförändring och människosyn. Metaspråket är typiskt samhällsvetenskapligt på en akademisk nivå. Några exempel på metaspråk i undervisningsmaterialet är följande: betingelser, primära, präglats, beivras. Objektspråket är också på en akademisk nivå och komplexa begrepp förklaras inte alltid, utan antas att läsaren ska förstå, exempelvis konsensus, antagonistiska, gradualism, utilistiska. Citat från politiker och teoretiker vävs in i texten vilka medför autentiska inslag, men också komplext språk. Undervisningsmaterialet börjar med en historisk bakgrund, med teorier och namn som eleverna antagligen mött i tidigare kurser. Sedan går den vidare till olika grenar inom de olika ideologierna.

Undervisningsmaterialet kan utveckla både tankeredskap och språkförmåga, menar Anders. Anders menar att dessa är tätt sammankopplat:

För jag tror ju att språk och tanke hänger ihop. Att får du ett mer avancerat språk så får du också ett mer avancerat tänkande. Vilket som kommer först spelar ingen större roll, tänkandet kan komma först eller språket, de går alltid hand i hand. Så att det är ju en av de viktiga sakerna att driva på eleverna i deras språkliga utveckling också, för det gör att de utvecklar sig i samhällskunskap också.

Dock menar Anders också att det är viktigt att inte betygsätta språket i samhällskunskap. Anders arbetar med målet att språket inte ska påverka betyget, men menar att det är väldigt svårt att uppnå. 6.2.2.2 Davids undervisningsmaterial

Undervisningsmaterialet som David använde är en Google Slides-presentation på totalt 41 sidor. Presentationen berör både ideologi som koncept men även ideologierna liberalism, konservatism och socialism. Sidorna i presentationen är till största del förklarande, men även diskussionsfrågor

och öppna frågor om innehållet vävs in. I materialet finns både text i löpande form och i punktform och även vissa bilder är inkluderade David förklarar att han vanligtvis brukar undervisa med hjälp av tavlan, men just i detta fall användes en Google Slides-presentation då syftet med materialet dels är att det ska fungera som en grund för ett antal lektioner men även som instuderingsmaterial då läroboken i hans tycke är för ytlig i sin presentation av ideologierna. Syftet med undervisningsmaterialet var att introducera tre ideologier för eleverna och samtidigt låta dem börja träna på perspektivtagande som en övning inför kommande examination som skulle ske i seminarieform.

Undervisningsmaterialet inleds med faktakunskaper, alltså att eleverna ska minnas och uppge olika ideologier, vilket är den första nivån i Blooms taxonomi, detta för att David ska få syn på elevernas förkunskaper. Ideologierna förklaras sedan av David och därefter ombeds eleverna svara på en varför-fråga med egna ord vilket stämmer överens med den andra nivån i taxonomin. Efter ytterligare genomgång av ideologin ska eleverna applicera kunskapen på ett nytt scenario och eleverna rör sig alltså till nivå tre i taxonomin. I materialet finns alltså en progression från lägre till högre nivåer av lärande, vilket stämmer överens med taxonomins premiss, alltså att eleverna måste gå från ett steg till nästa utan att kunna hoppa över steg däremellan. David förklarar progressionen i materialet så här:

Och sen lite applicering. Så att dom diskussionsfrågor där de tar andra perspektiv och sen lite applicering också. Sen är det väl ungefär samma upplägg för konservatismen och socialismen: lite diskussionsfrågor, värderingsfrågor och sen applicering.

De huvudsakliga tankeredskap som inkluderas i materialet är perspektivtagande, det som David kallar applicering, men även värdering i viss mån då eleverna ombeds att hitta styrkor och svagheter inom en viss ideologi. Materialet tvingar på vissa ställen in eleverna i olika positioner, exempelvis ombeds de vid ett tillfälle sätta sig in i hur en liberal tänker i en viss fråga, eller hur konservativa tänker i en vissa fråga. David menar att vissa elever kanske är liberala medan andra inte är det, så frågorna utmanar eleverna i olika stor utsträckning. Detta är en medveten strategi från Davids håll för att de ska få möjlighet att träna på perspektivtagande som ett tankeredskap. Det finns dock en diskrepans mellan undervisningsmaterialet och vad David beskriver i intervjun. I intervjun förklarar han att han i sin undervisning utgår från verkligheten och försöker att undvika frågor som “vad hade en liberal sagt om värnplikt”. Däremot är ett antal sådana frågor inkluderade

i hans presentation där eleverna ska försöka tänka som en liberal och en konservativ person. I Davids undervisningsmaterial, som eleverna även använde som instuderingsmaterial, används många innehållsbegrepp, både av typerna sakbegrepp och processbegrepp. Exempel på sakbegrepp är samhället, staten och individ. Processbegrepp är exempelvis ideologi (inkl. de olika typerna av ideologier), rättighet, revolution och reform. I materialet finns även inslag av metaspråk då David själv har valt att kalla en övning för applicering och därefter följer en diskussionsfråga där eleverna ska använda stoffet på en verklig situation. Även begreppet kulminerade används, som alltså inte är ett specifikt samhällsvetenskapligt begrepp utan allmänt vetenskapligt vilket används för att tala om objektspråket. Objektspråket förklaras ibland skriftlig av David, ex. Nattväktarstat, personlig frihet, positiv rättighet, medan vissa i materialet står oförklarade, ex. Mänsklig rättighet.

David förklarar att han försöker använda ett enkelt men specifikt språk för att eleverna ska lära sig innebörden av de olika begreppen och att han ofta försöker att förenkla språket för att underlätta förståelse. När David förklarar dessa begrepp försöker han att använda ett vardagsspråk för att eleverna ska förstå att begreppen ofta ser mer komplicerade ut än vad de är. David förklarar att det finns ett syfte med att förhålla sig till att förklara begreppen på det sätt han gör:

Det gör ju också att språket blir mer effektivt om vi alla har koll på det. Att man säger “negativ rättighet” så slipper man förklara allt vad en negativ rättighet betyder. Syftet är lite också att man effektiviserar språket.

På en sida i materialet har David skrivit: “Konservatism är ett klurigt begrepp” - därefter följer en förklaring av hur konservatism betyder olika saker i olika kontexter. Citat från ursprungskällor vävs in och förklaras skriftligt vid ett tillfälle men inte vid ett annat vilket ger materialet en viss grad av autenticitet.