6. Slutsatser och diskussion
6.6 Förslag till ytterligare studier
En minskad energianvändning, minskat beroende av fossila bränslen och ökad användning av förnybar energi kan ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Målet med den statliga politiken för att uppfylla riksdagens mål för energieffektivisering i bebyggelsen, bör enligt Boverket i största möjliga mån gå ut på att skapa förutsättningar för marknadens aktörer att själva fatta beslut som styr mot ett effektivt utnyttjande av resurser. Utifrån denna utgångspunkt ges nedan förslag till ytterligare studier inom ett antal områden.
Slutsatser och diskussion om styrmedel 59
Ett område som vore intressant att studera är när information om energi- användning och energieffektiviserande åtgärder är ojämnt fördelad i sam- hället. Om denna ojämnt fördelade information systematiskt hindrar individer från att göra rationella val är det ett s.k. marknadsmisslyckande, vilket kan leda till att resurserna fördelas på ett icke optimalt sätt. Ett exem- pel är när en säljare av ett småhus, som kanske har bott i huset i många år, har betydligt bättre uppfattning om husets energiprestanda och inomhus- miljö än köparen (och kanske heller inte har något intresse av att förmedla hela bilden). Denna ojämnt fördelade information kan leda till att köparen väljer ett sämre hus ur energisynpunkt än vad hon egentligen efterfrågar. Om köparen hade tillgång till samma information som säljaren, skulle besluten förmodligen bli bättre och marknaden fungera mer samhällseko- nomiskt effektivt. De kommande energideklarationerna, som ska redovisas vid varje småhusförsäljning från och med 2009, är ett steg på vägen för att minska problemet med ojämnt fördelad information i exemplet ovan.
Ett annat tillfälle där statliga styrmedel kan anses vara motiverade är vid påskyndande av energieffektiv teknik, vars potential är större än dagens, men som på grund av höga initiala forsknings- och utvecklingskostnader inte är företags- eller samhällsekonomiskt lönsamma på kort sikt. En förbättring av sådan teknik kräver därför stöd, antingen i form av forsknings- och utvecklingsanslag eller genom lägre investerings- och driftskostnader för användaren. Sådana stöd kan i framtiden komma samhället till del i form av lägre energianvändning, ny energisparande teknik, bättre miljö och större valmöjligheter, främst genom förbättring av kompletterande, sekundära uppvärmningsformer. Utvecklingen av potentiell energieffektiv teknik, och eventuella styrmedel för att påskynda användningen av den, är ett område som enligt Boverket är värt att utreda vidare.
Fjärrvärme är ett samhällsekonomiskt fördelaktigt uppvärmnings- alternativ. Den nyttjar stora delar förnybar energi och har relativt låga investerings- och underhållskostnader för småhusägarna. Dessutom kan energikostnaderna för hushållen hållas på en låg nivå tack vare stordrifts- fördelarna i produktionen. Nackdelarna med fjärrvärme har just sin grund i dessa stordriftsfördelar. De gör att fjärrvärmen blir ett s.k. naturligt mono- pol, vilket ökar risken för att det lokala fjärrvärmebolaget utnyttjar sin ställning. I och med att småhusägarna bara har en fjärrvärmeleverantör att välja på samt att de hushåll som ansluter sig till fjärrvärmenätet har mycket höga utträdeskostnader, kan leverantören lockas till att sätta ett högre pris än vad som skulle ske på en konkurrensutsatt marknad. Det leder då till att mindre fjärrvärme produceras än vad som är samhällsekonomiskt
Boverket anser att det finns goda skäl till att fjärrvärmenäten byggs ut och att en större andel biobränsle används i fjärrvärmeproduktionen. Det vore därför intressant att studera vidare om, varför, och på vilket sätt, ekono- miska eller andra typer av stöd kan stimulera en sådan utbyggnad. Emeller- tid är det av vikt att i detta sammanhang komplettera en sådan studie med en analys av konsumenternas ställning gentemot fjärrvärmebolagen och den bristande konkurrens som råder på den lokala fjärrvärmemarknaden.
61
Källförteckning
Tryckta källor
Boverket (2003). Konsekvenser av ett förbud mot direktverkande elvärme i
nya byggnader. Karlskrona.
Boverket (2005a). Fastighetsskatten – en miljöbov?. Karlskrona: ISBN 91- 7147-874-4.
Boverket (2005b). Piska och Morot, Boverkets utredning om
energieffektivisering i byggnader. Karlskrona: ISBN 91-7147-928-7.
Energimyndigheten (2003). Värme i Sverige 2002: En uppföljning av
värmemarknaderna. ET 23:2002, Eskilstuna: Energimyndighetens förlag.
ISSN 1403-1892.
Energimyndigheten (2004a). Energiläget i siffror 2004, ET 18:2004. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag .
Energimyndigheten (2004b). Energiläget 2004. ET 17:2004. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag.
Energimyndigheten (2004c). Värme i Sverige år 2004: En uppföljning av
värmemarknaderna med fokus på fjärrvärme.
Energimyndigheten (2006a). Energiläget i siffror 2006. ET 2006:44. Eskilstuna, Energimyndighetens förlag.
Energimyndigheten, (2006b). Uppvärmning i Sverige 2006. ER 2006:31.Eskilstuna, Energimyndighetens förlag. ISSN 1403-1892. Energimyndigheten (2006c). Energiförsörjningen i Sverige:
Kortsiktsprognos 2006-08-15. ER 2006:22. Eskilstuna:
Energimyndigheten (2007). Energiläget i siffror 2007. ET 2007:50. Eskilstuna, Energimyndighetens förlag.
Hemgren P, Wannfors H, (2003). Husets ABC. Västerås: ICA Förlaget. ISBN 91-534-2299-6
Kungliga Vetenskapsakademien (2002), Akademien anser, nr 1/2002. ISSN 1404-8418.
Megner, A. (2005). ”Marginalel – nöten som inte låter sig knäckas”, VVS-
forum. Nr 5. s.90.
Naturvårdsverket (2004a). Miljömålen – når vi dem?: de Facto 2004. Falköping. ISBN 91-620-1237-1.
Naturvårdsverket (2004b). Miljömålen – allas vårt ansvar!. Falköping. ISBN 91-620-1235-5. ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket (2006). Miljömålen – miljömålen på köpet. de Facto
2006. ISBN 91-620-1251-7.
Profu (2006). Tillgången på förnybar energi- en litteraturstudie över
utförda potentialbedömningar, 2006-12-15.
SCB (2004). STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus
2003.
ISSN 1404-5869.
SCB (2005). STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus,
flerbostadshus och lokaler 2003. ISSN 1404-5869.
SCB (2006). STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus
2005. ISSN 14404-5869.
SCB (2007). STATISTISKA MEDDELANDEN: Energistatistik för småhus
2006. ISSN 1404-5869.
SIKA (2002), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden
på transportområdet. (SIKA-rapport 2002:4). Stockholm: Statens institut
för kommunikationsanalys.
Otryckta källor
Elrådgivningsbyrån, www.elradgivningsbyran.se, hämtat 050125. Konsumentverket, www.konsumentverket.se, hämtat 050204 & 050207.
63
Bilaga A – Samhällsekonomisk
bedömning
Förutsättningar för de samhällsekonomiska
värmeinstallationsberäkningarna
Studien utgår från att samtliga befintliga permanentbebodda småhus konverterar från värmekällorna direktverkande el, vattenburen elvärme, olja samt olja/el under en tjugoårsperiod. Enligt SCB fanns det 2006 213 000 småhus med direktverkande el, 183 000 småhus med vattenburen el, 44 000 småhus med enbart olja samt 46 000 småhus med olje- och eluppvärmning.
34
Beräkningarna är gjorda utifrån ett s.k. typhus, vars årliga energibehov uppgår till 25 100 kWh 35. Härav är 5 100 kWh avsedda för hushållsel, och
återstoden 20 000 kWh åtgår till uppvärmning av hus och vatten. Den uppskattade förbrukningen samt investerings- och drifts- och underhålls- kostnader för respektive värmekälla redovisas i tabell 1 nedan. Samtliga kostnader är hämtade från Konsumentverkets räkneverktyg Energikalkylen, vilken finns på dess hemsida
34 SCB (2007), sid 3.
Tabell A Energiförbrukning exklusive hushållsel, investerings- och driftskostnader (exkl. moms)36
Värmekälla Energiförbrukning Verkningsgrad Investering Årlig DoU
Pellets 23 529 kWh = 4,95 ton pellets 85 % 52 000 kr (+ 40 000 kr om konvertering från direktverkande el) 800 kr Fjärrvärme 20 408 kWh 98 % 36 800 kr (+ 32 000 kr om konvertering från direktverkande el) 240 kr Värmepump 8 041 kWh 300 % 96 000 kr (+ 32 000 kr om konvertering från direktverkande el)37 800 kr Direktverkande el 20 800 kWh ursprungligen, 20 202 kWh vid nyinvestering 96 % ur- sprungsystem, 99 % vid nyinvestering 24 000 kr 240 kr Vattenburen el 20 800 kWh ursprungligen, 20 408 kWh vid nyinvestering 96 % ur- sprungssystem, 98 % vid nyinvestering 28 000 kr 240 kr Olja 25 000 kWh = 2,51 m3 ursprungligen, 23 529 kWh = 2,36 m3 olja vid nyinvestering 80 % ur- sprungssystem, 85 % vid nyinvestering 48 000 kr 800 kr Olja/el 24 167 kWh = 2,01 m3 olja + 4 160 kWh el ursprungligen, 22 906 kWh = 1,89 m3 olja + 4082 kWh el vid nyinvestering38 se verkningsgrader vattenburen el och olja 48 000 kr 800 kr
Tabell B Bränslepriser samt pris på elenergi och fjärrvärme39
Värmekälla Pris exkl. skatt Skatt Pris inkl. skatter
Pellets 1 466,80 kr/ton 366,70 kr/ton 1 833,50 kr/ton Fjärrvärme 33,45 öre/kWh 33,45 öre/kWh 66,9 öre/kWh
El 65,17 öre/kWh 48,92 öre/kWh 114,09 öre/kWh
Olja 4 414 kr/m3 5 306 kr/m3 9 720 kr/m3
Samtliga energislag är belagda med moms. El och olja har dessutom punktskatter i konsumtionsledet (26,1 öre/kWh respektive 3362 kr/m3). Fjärrvärmen beskattas i produktionsledet, en skatt som har uppskattats till 20 öre/kWh. I elpriset ingår rörliga nätavgifter för uppvärmning av hus.
36 Uppgifterna om förbrukning, investerings- och driftskostnader är hämtade från Konsumentverkets Energikalkyl (www. konsumentverket.se).
37 En återinvestering i värmepump efter ca 20 år uppgår till 48 000 kr. Det är hälften av den initiala kostnaden som även inkluderar borrning.
38 Här görs ett antagande att 20 % av uppvärmningen sker med el och 80 % med olja. 39 Skattebeloppen för olja och el gäller för 2006 och återfinns i Energimyndigheten (2006b), s. 25-26. Nätpriser är hämtade från SCB (2006b). Pelletspriset är hämtat från
Värme i Sverige 2004, s. 76. Priset på fjärrvärme baseras på Energimyndighetens
uppskattning utifrån ett genomsnitt av 30 slumpvis valda fjärrvärmeföretag (Värme i
Sverige 2004, s. 30). El- och oljepriserna är 2004 års medelpriser för hushållsel och –olja
Bilaga A – Samhällsekonomisk bedömning 65
Tabell C Utsläpp av skadliga ämnen i kg per hus och år40
Värmekälla VOC kg SO2 kg NOx kg CO2 kg Pelletspanna 2,541 0,047 7,953 94,116 Fjärrvärme (Sverigemix) 0,837 4,673 6,041 1 816,312 Fjärrvärme (marginalel) 0,857 5,959 6,775 3 591,808 Värmepump (Sverigemix) 0,088 0,394 0,458 241,230 Värmepump (marginalel) 0,137 4,873 2,983 6 400,636 Urprunglig el (Sverigemix) 0,229 1,019 1,186 624,000 Elpanna, ny (Sverigemix) 0,224 1,000 1,163 612,240 Direktverkande el, ny (Sverige-mix) 0,222 0,990 1,151 606,060 Ursprunglig el (marginalel) 0,354 12,605 7,717 16 556,800 Elpanna, ny (marginalel) 0,347 12,367 7,571 16 247,770 Direktverkande el, ny (marginalel) 0,343 12,242 7,495 16 080,792
Olja, ursprunglig 0,325 0,950 6,125 7 550,000
Olja, ny 0,306 0,894 5,765 7 105,758
Olja/el, ursprunglig (Sverigemix) 0,306 0,964 5,138 6 165,010
Olja/el, ny (Sverigemix) 0,290 0,915 4,845 5 807,460
Olja/el, ursprunglig (marginalel) 0,331 3,285 6,446 9 357,000
Olja/el, ny (marginalel) 0,314 3,189 6,126 8 934,000
Tabell D Värde på utsläpp av skadliga ämnen per kg41
Skadligt ämne Värde per kg (kr)
VOC 33,51
SO2 22,34
NOx 67,02
CO2 0,86
40 Utsläppsnivåerna är beräknade utifrån Konsumentverkets Energikalkyl, med ytterligare hänvisning till källan IVL Svenska Miljöinstitutet AB, maj 2001. För fjärrvärme och elpanna är utsläppen beräknade med både Sverigemix och marginalel. Sverigemix är medelvärdet för utsläppen då förbrukningen av el förutsätts vara producerad i de
proportioner som gäller för Sverige. Marginalel är utsläppen på marginalen av produktion av el på den nordiska elmarknaden. Den sker från anläggningar som använder kol. 41 SIKA (2002), s. 119 och 126. Utsläppsvärdena är i källan beräknade till 1999 års prisnivå, men är i våra beräkningar uppräknade med konsumentprisindex till 2006 års prisnivå.