5. Samhällsekonomisk bedömning
5.2 Samhällsekonomiska kostnader vid olika uppvärmningsformer
5.2.1 Direktverkande el
Enligt SCB fanns det 2006 213 000 permanentbebodda småhus som har enbart direktverkande elvärme som befintlig värmekälla 22. 1/20 (eller 5 %)
av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 10 650 småhus som rustar upp eller konverterar sina uppvärmningssystem. I tabellerna 5.1 och 5.2 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kost- naderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras dels på marginalel, dels på Sverigemix.
Tabell 5.1 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med direktverkande el (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel)
Direktverkande el Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 112 959,9 74 598,1 71 777,5 61 473,0 Investeringskostnad 10 224,0 30 246,0 21 129,6 36 636,0 Underhållskostnad 2 044,8 5 682,8 2 044,8 5 682,8 Miljöeffekter 125 410,5 35 001,2 54 521,3 68 248,8 Total kostnad fasta priser 250 639,2 145 528,2 149 473,1 172 040,6
Nuvärde totalkostnad 129 461,5 88 253,0 88 780,3 101 744,5
Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekono- miskt mest effektivt att småhusen konverterade från direktverkande el till pellets eller fjärrvärme. Under förutsättning att den minskade elproduk- tionen medför minskad användning av kolkraft skulle en ensidig konver- tering från direktverkande el minska de samhällsekonomiska kostnaderna med 30 till 40 miljarder kronor. Kolkraften ger mycket negativa miljöeffek- ter vilket främst fördyrar de samhällsekonomiska effekterna för direktver- kande el och värmepump. Värdet av utsläppen från elproduktionen är lika stort som de totala energi-, investerings-, drifts- och underhållskostnaderna för direktverkande el. Pellets är även det miljömässigt bästa alternativet,
men det måste också påpekas att de lokala miljöeffekterna av stoftutsläpp (vilka inte innefattas i ovanstående beräkning) är högre från pelletspannor än övriga värmekällor 23.
Tabell 5.2 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med direktverkande el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix)
Direktverkande el Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 112 959,9 74 598,1 71 777,5 61 473,0 Investeringskostnad 10 224,0 30 246,0 21 129,6 36 636,0 Underhållskostnad 2 044,8 5 682,8 2 044,8 5 682,8 Miljöeffekter 5 387,5 5 856,8 14 946,7 2 931,8 Total kostnad fasta priser 130 616,2 116 383,8 109 898,5 106 723,7
Nuvärde totalkostnad 67 454,8 64 858,2 60 953,9 62 980,9
Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix har fjärrvärme de högsta kostnaderna för miljöeffekter. Trots det vore det samhällsekonomiskt mest effektivt om småhusen konverterar till fjärrvärme. Anledningen är de för fjärrvärmen relativt låga energi-, investerings- och underhållskostnaderna.24
Att byta från direktverkande el är förknippat med väsentliga investerings- kostnader för hushållen i form av nya vattenburna system, skorstenar och pannrum. Trots detta är det både privat- och företagsekonomiskt lönsamt att byta uppvärmningssystem. Pellets är dock det miljömässigt bästa
alternativet.
5.2.2 Vattenburen elvärme
Enligt SCB fanns det 2006 183 000 permanentbebodda småhus som har endast vattenburen elvärme som befintlig värmekälla 25. 1/20 (eller 5 %) av
dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värme- pump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 9 150 småhus som rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabellerna 5.3 och 5.4 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras dels på marginalel, dels på Sverigemix.
23 Det är de enskilda kommunerna som reglerar användningen av biobränslebaserade värmekällor.
24 Denna slutsats bygger på att kostnader för framtida fjärrvärmeutbyggnad inte överstiger dagens nivåer.
Samhällsekonomisk bedömning 41
Tabell 5.3 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med vattenburen elvärme (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel)
Vattenburen el Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 97 799,3 64 091,4 61 668,0 52 814,8 Investeringskostnad 10 248,0 19 032,0 12 590,4 26 352,0 Underhållskostnad 1 756,8 4 882,4 1 756,8 4 882,4 Miljöeffekter 108 579,0 30 071,4 46 842,2 58 636,3 Total kostnad fasta priser 218 383,1 118 077,2 122 857,4 142 685,6
Nuvärde totalkostnad 112 652,6 70 823,7 72 276,6 83 623,3
Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det ur samhällsekono- misk synvinkel minst negativt att småhusen konverterade från vattenburen el till pellets eller fjärrvärme. En sådan ensidig konvertering från vatten- buren elvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med drygt 40 miljarder kronor. Kolkraften ger mycket negativa miljöeffekter vilket främst fördyrar de samhällsekonomiska effekterna för vattenburen el och värmepump. Pellets är även det miljömässigt bästa alternativet, med påpekandet att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är medtagna i beräkningen.
Tabell 5.4 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för
permanentbebodda småhus med vattenburen el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix)
Vattenburen el Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 97 799,3 64 091,4 61 668,0 52 814,8 Investeringskostnad 10 248,0 19 032,0 12 590,4 26 352,0 Underhållskostnad 1 756,8 4 882,4 1 756,8 4 882,4 Miljöeffekter 4 664,5 5 031,9 12 841,5 2 518,9 Total kostnad fasta priser 114 468,6 93 037,1 88 856,7 86 568,2
Nuvärde totalkostnad 59 041,0 50 723,9 48 369,4 50 319,3
Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det samhällsekonomiskt minst kostsamt om småhusen övergår till fjärrvärme som uppvärm-
ningssystem. Värmepump och pellets kan emellertid ses likvärdiga alter- nativ. Dock skulle ett ensidigt bibehållande av vattenburen el ge samhälls- ekonomiska merkostnader på ca 10 miljarder kronor. Miljömässigt är dock fjärrvärme det sämsta alternativet, främst på grund av höga svaveldioxid- utsläpp.
5.2.3 Olja
Enligt SCB fanns det 2006 44 000 permanentbebodda småhus som enbart har olja som befintlig värmekälla 26. 1/20 (eller 5 %) av dessa antas årligen
antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem i form av en ny oljepanna. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 2 200 småhus som
rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabellerna 5.5 och 5.6 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kost- naderna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras på marginalel respektive Sverigemix.
Tabell 5.5 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med enbart olja som uppvärmning (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel)
Olja Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 18 610,7 14 374,9 13 792,2 11 663,6 Investeringskostnad 3 872,0 4 576,0 3 027,2 6 336,0 Underhållskostnad 1 408,0 1 408,0 656,5 1 408,0 Miljöeffekter 11 659,5 3 838,7 7 871,0 10 706,7 Total kostnad fasta priser 35 550,3 24 197,6 25 346,9 30 114,3
Nuvärde totalkostnad 18 423,5 13 663,2 14 012,5 16 740,7
Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekono- miskt mest effektivt att småhusen konverterade från olja till pellets eller fjärrvärme. En ensidig konvertering från olja till pellets eller fjärrvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med ca 5 miljarder kronor. Importerad el från kolkraft gör uppvärmning med värmepump samhällsekonomiskt kostsam. Pellets är det miljömässigt bästa alternativet, med anmärkningen att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är med i beräkningen.
Tabell 5.6 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med enbart olja som uppvärmning (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix)
Olja Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 18 610,7 14 374,9 13 792,2 11 663,6 Investeringskostnad 3 872,0 4 576,0 3 027,2 6 336,0 Underhållskostnad 1 408,0 1 408,0 656,5 1 408,0 Miljöeffekter 11 659,5 3 838,7 5 716,4 3 234,5 Total kostnad fasta priser 35 550,3 24 197,6 23 192,3 22 642,1
Nuvärde totalkostnad 18 423,5 13 663,2 13 097,1 13 565,9
Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det samhällsekonomiskt effektivt om småhusen inte värms upp med olja. Konverteringar till övriga uppvärmningssystem kan ge besparingar på 5 miljarder kronor. Att fortsätta värma upp småhusen med olja/el kan anses vara både miljömässigt och samhällsekonomiskt ofördelaktigt.
De hushåll som i dag värmer sina småhus och sitt varmvatten med olja bör utifrån både privat- och samhällsekonomisk utgångspunkt överväga att byta uppvärmningsform.
Samhällsekonomisk bedömning 43
5.2.4 Olja/el
Enligt SCB fanns det 2006 46 000 permanentbebodda småhus vars enda befintliga värmekälla är en kombipanna med olja och el 27. 1/20 (eller 5 %)
av dessa antas årligen antingen konvertera till pellets, fjärrvärme eller värmepump eller rusta upp sitt innevarande uppvärmningssystem. Med andra ord, för varje år den närmaste tjugoårsperioden är det 2 300 småhus som rustar upp eller konverterar sitt uppvärmningssystem. I tabeller 5.7 och 5.8 nedan redovisas de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostna- derna för de fyra alternativa scenarierna när utsläppsnivåerna baseras på marginalel respektive Sverigemix. Vid uppvärmningssättet med kombi- panna olja/el har vi använt oss av proportionerna 80/20. Dessa proportioner härstammar från antagandet att man under uppvärmningssäsong använder olja och under resten av året el.
Tabell 5.7 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för permanentbebodda småhus med olja och el (Miljöeffekter beräknade utifrån marginalel)
Olja/El Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 20 500,6 15 250,6 14 641,4 12 416,0 Investeringskostnad 4 048,0 4 784,0 3 164,8 6 624,0 Underhållskostnad 1 472,0 1 472,0 686,3 1 472,0 Miljöeffekter 15 212,6 4 724,6 8 940,2 11 904,8 Total kostnad fasta priser 41 233,2 26 231,1 27 432,7 32 416,8
Nuvärde totalkostnad 21 341,6 15 033,7 15 398,9 18 251,1
Om miljöeffekterna beräknas utifrån marginalel vore det samhällsekono- miskt mest effektiva att småhusen konverterade från olja/el till pellets eller fjärrvärme. Konverteringar från olja/el till pellets eller fjärrvärme skulle minska de samhällsekonomiska kostnaderna med ca 6 miljarder kronor. Den importerade elen från kolkraften gör även värmepumpen till ett ineffektivt alternativ, främst p.g.a. de kraftigt negativa miljöeffekterna. Pellets är det miljömässigt bästa alternativet, med påpekandet att dess kraftiga negativa lokala effekter inte är monetärt beräknade.
Tabell 5.8 Samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor för
permanentbebodda småhus med olja och el (Miljöeffekter beräknade med Sverigemix)
Olja/El Pellets Fjärrvärme Värmepump
Energikostnader 20 500,6 15 250,6 14 641,4 12 416,0 Investeringskostnad 4 048,0 4 784,0 3 164,8 6 624,0 Underhållskostnad 1 472,0 1 472,0 686,3 1 472,0 Miljöeffekter 9 986,4 3 463,6 5 426,7 2 831,9 Total kostnad fasta priser 36 007,0 24 970,2 23 919,2 23 344,0
Nuvärde totalkostnad 18 644,7 14 021,5 13 429,7 13 919,8
Om miljöeffekterna beräknas utifrån Sverigemix är det samhällsekonomiskt lönsamt att småhusen byter uppvärmningssystem. Konverteringar till pellets, fjärrvärme eller värmepump skulle ge samhällsekonomiska bespa- ringar på omkring 5 miljarder kronor. Att behålla olja/el för att värma upp småhusen är både kostsamt för miljön och samhällsekonomin.
5.3 Känslighetsanalys
Nedan visas hur de samhällsekonomiska kostnaderna påverkas av för- ändrade el- och oljepriser. De förändrade kostnaderna är beräknade utifrån att bruttopriset (priset hushållen får betala) på el och olja antingen stiger med 10 % och 25 % eller sjunker med 10 % och 25 %. Huvudscenariet är de kostnader som har använts i beräkningarna i avsnitten 5.2.1 till 5.2.4. Vid en ursprunglig uppvärmning med direktverkande el och vattenburen visar känslighetsanalysen förändringar av elpriset. Vid olja och olja/el analyseras förändringar i oljepriset.
Känslighetsanalysen är huvudsakligen beräknad på utsläppsnivåer utifrån s.k. Sverigemix. Utsläpp med marginalel har inkluderats när det gäller till vilka energipriser som krävs för att de alternativa uppvärmningsformerna ska få högre samhällsekonomiska kostnader än det ursprungliga värme- systemet.
5.3.1 Direktverkande el
I tabell 5.9 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av upp- värmningssystem från direktverkande el till pellets, fjärrvärme eller värme- pump.
Utgångspunkten är ett elpris på 114,09 öre/kWh inklusive skatt. En höjning med 10 % ger ett pris inklusive skatt på 125,5 öre/kWh. Efter borttagande av moms och elskatt erhålls ett pris på 74,30 öre/kWh, att jämföra med 65,17 öre/kWh som är elpriset i huvudscenariet. Det lägre elpriset blir 56,04 öre/kWh enligt motsvarande beräkning. En ökning med 25 % ger elpriset 142,61 öre/kWh inklusive skatt och 87,99 öre/kWh exklusive skatt. En minskning med 25 % blir 85,57 öre/kWh inklusive skatter och 42,35 öre/kWh utan. Alternativet med lägsta samhällsekono- miska kostnad är markerat.
Samhällsekonomisk bedömning 45
Tabell 5.9 Känslighetsanalys direktverkande el med olika elpris, samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor (Sverigemix)
25% lägre 10% lägre Oförändrat 10% högre 25% högre
Pellets 57 148,3 61 773,5 64 858,2 67 942,8 72 568,1 Fjärrvärme 53 244,0 57 869,3 60 953,9 64 038,6 68 663,8 Värmepump 50 206,2 57 869,9 62 980,9 68 091,9 75 755,6 Direktverkande el 47 020,1 59 279,1 67 454,8 75 630,4 87 889,4
Fjärrvärme framstår som den samhällsekonomiskt mest lönsamma upp- värmningsformen om inte elpriset sjunker betydligt. Dock kan konstateras att pellets blir relativt sett mindre lönsamt ju lägre elpriset sjunker. Direkt- verkande el skulle i ett samhällsekonomiskt perspektiv vara mer lönsamt än fjärrvärme om elpriset sjönk till 53,51 öre/kWh före skatt (99,51 öre/kWh inklusive skatt) eller om priset på fjärrvärme steg till 44,99 öre/kWh utan skatt (81,33 öre/kWh med skatter).
Så länge elpriset är över 51,85 öre/kWh före skatt (97,74 öre/kWh inklu- sive skatter) är värmepump mer lönsamt än direktverkande el. För pellets är motsvarande elpris 60,52 öre/kWh (108,28öre/kWh inklusive skatt). Om pelletspriset steg till 1657 kr/ton (2071,25 kr/ton inklusive moms) blir det mindre lönsamt än direktverkande el ur en samhällsekonomisk synvinkel. Sålunda, relativt blygsamma elprissänkningar skulle göra direktverkande elvärme till ett samhällsekonomiskt lönsamt alternativ. Ju lägre elpriset blir, desto mindre motiverat blir det att konvertera från direktverkande elvärme. Det beror naturligtvis på att de extra investeringskostnaderna i form av nya vattenburna system, skorstenar m.m., inte kan täckas vid lägre elpriser.
Om utsläppen beräknas utifrån marginalel, har elpriset låg inverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten. Direktverkande el är alltid mer kostsamt för samhället än de övriga uppvärmningsformerna. Pellets blir mindre lönsamt än direktverkande el först när priset på pellets överstiger 4 483 kr/ton (5603,75 kr/ton inklusive skatt). Motsvarande pris för fjärr- värme är 105,67 öre/kWh (157,18 öre/kWh inklusive skatt). Värmepumpen kommer alltid att vara ett bättre alternativ än direktverkande el om ut- släppen beräknas med marginalel.
5.3.2 Vattenburen el
I tabell 5.10 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av upp- värmningssystem från vattenburen el till pellets, fjärrvärme eller värme- pump. Känslighetsanalysen är gjord med samma beräkningsantaganden som i avsnitt 5.3.1.
Tabell 5.10 Känslighetsanalys vattenburen el med olika elpris, samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor
25% lägre 10% lägre Oförändrat 10% högre 25% högre
Pellets 44 099,9 48 073,7 50 723,9 53 374,1 57 347,9 Fjärrvärme 41 745,4 45 719,3 48 369,4 51 019,6 54 993,4 Värmepump 39 343,9 45 928,2 50 319,3 54 710,5 61 294,8 Vattenburen el 41 373,1 51 972,3 59 041,0 66 109,8 76 709,0
Små höjningar eller sänkningar av elpriset ändrar inte rangordningen mellan de olika uppvärmningsalternativen. Fjärrvärme framstår fortfarande som det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet. En rejäl nedgång i elpriset gör dock värmepumpen samhällsekonomiskt mest attraktiv. För att vattenburen elvärme ska framstå som det mest fördelaktiga alternativet måste elpriset sjunka till 35,44 öre/kWh (76,93 öre/kWh inklusive skatt). Uppvärmning med vattenburen elvärme är mindre kostsamt än fjärrvärme för samhället om elpriset understiger 43,12 öre/kWh (86,53 öre inklusive skatt) eller om fjärrvärmepriset stiger till 55,50 öre/kWh (94,46 öre inklu- sive skatt).
Pellets är aldrig det samhällsekonomiskt bästa alternativet, oavsett elpris. Om elpriset sjunker till 47,99 öre/kWh (92,61 öre/kWh) eller om pellets- priset stiger till 2175 kr/ton (2718,75 kr inklusive moms) är det till och med det sämsta alternativet av de fyra.
När utsläppen beräknas utifrån marginalel, kommer vattenburen el- värme, även om elpriset sjunker ner till 1 öre/kWh, aldrig att vara mer samhällsekonomiskt lönsamt än de övriga alternativen. Pellets blir dock mindre lönsamt än vattenburen elvärme om priset på pellets överstiger 5 030 kr/ton (6 287,50 kr/ton inklusive skatt). Motsvarande pris för fjärrvärme är 116,88 öre/kWh (171,19 öre/kWh inklusive skatt). 5.3.3 Olja
I tabell 5.11 nedan visas hur priset på el påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av upp- värmningssystem från olja till en ny oljepanna, pellets, fjärrvärme eller värmepump.
Utgångspunkten är ett oljepris på 9720 kr/m3 inklusive skatt. En höjning
med 10 % ger ett pris inklusive skatt på 10 692 kr/m3. Efter borttagande av
moms och punktskatt erhålls ett pris på 5 191,6 kr/m3, att jämföra med 4
414 kr/m3 i huvudscenariet. Ett 10 % lägre oljepris blir 3 636,4 kr/m3 enligt
motsvarande beräkning. Vid förändringar med 25 % är priserna 6 358 kr/m3 (12 150 kr/m3 inkl skatt) respektive 2470 kr/m3 (7290 kr/m3 inkl skatt).
Samhällsekonomisk bedömning 47
Tabell 5.11 Känslighetsanalys olja med olika oljepris, samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor
25% lägre 10% lägre Oförändrat 10% högre 25% högre
Pellets 12 025,9 13 008,3 13 663,2 14 318,1 15 300,4 Fjärrvärme 11 459,8 12 442,2 13 097,1 13 752,0 14 734,3 Värmepump 11 928,7 12 911,0 13 565,9 14 220,8 15 203,1 Olja 14 170,1 16 722,0 18 423,5 20 124,5 22 676,4
Ett högre oljepris gör oljan till ett ännu dyrare uppvärmningsalternativ uti- från samhällsekonomiska utgångspunkter. Ett lägre oljepris kan göra olja lönsammare än pellets, men för det krävs att oljepriset sjunker till 877 kr/m3
(5298,75 kr/m3 inklusive skatt). Fjärrvärme och värmepump är också mer lönsamma än olja för samhället så länge oljepriset är högre än 455 kr/m3 exkl. skatt (4771,25 kr/m3 inkl skatter) gentemot fjärrvärme respektive 804 kr/m3 exkl. skatt (5207,50 kr/m3 inkl skatt) för värmepump.
Högre priser på pellets, fjärrvärme och el kan dock medföra att olja blir den samhällsekonomiskt minst kostsamma uppvärmningsformen. För det krävs att pelletspriset stiger med 115 % till 3 153 kr/ton (3941,25 kr/ton inkl. skatt), att fjärrvärmepriset stiger med 86 % och att elpriset stiger med 116 %. Alla procentsiffrorna är beräknade på priser inklusive skatter.
Med utsläpp beräknat med marginalel blir rangordningen inte förändrad trots de ökade kostnader för miljöeffekter för de uppvärmningsalternativ som påverkas av användningen av marginalel. För att en nyinvestering i oljepanna ska bli det mest samhällsekonomiskt effektiva alternativet krävs att oljepriset sjunker till 877 kr/m3 (5 298,75 kr/m3 inklusive skatt). För att olja ska vara mer lönsamt än fjärrvärme krävs att fjärrvärmepriset stiger till 71,35 öre/kWh (114,28 öre/kWh inklusive skatt). Vad gäller elpriset behöver detta stiga till 101,86 öre/kWh (159,95 öre/kWh inkl skatt) för att värmepump ska bli ett sämre alternativ än olja. För pellets gäller samma förutsättningar som vid beräkningar med Sverigemix.
Med andra ord, priset på olja måste sjunka oerhört mycket för att man ska kunna motivera oljeuppvärmning utifrån samhällsekonomiska grunder. Skälet är naturligtvis att de negativa miljöeffekterna från oljeuppvärmning är så pass mycket större än för andra uppvärmningsformer, att dessa inte kan kompenseras av de eventuella lägre energikostnader som ett lägre oljepris kan ge.
5.3.4 Olja/el
I tabell 5.12 nedan visas hur priset på olja påverkar de nuvärdesberäknade samhällsekonomiska kostnaderna i fallet med ett eventuellt byte av upp- värmningssystem från olja/el till pellets, fjärrvärme eller värmepump. Känslighetsanalysen är gjord med samma beräkningsantaganden som i avsnitt 5.3.3.
Tabell 5.12 Känslighetsanalys olja/el med olika oljepris, samhällsekonomiska kostnader i miljoner kronor
25% lägre 10% lägre Oförändrat 10% högre 25% högre
Pellets 12 650,8 13 473,2 14 021,5 14 569,8 15 392,2 Fjärrvärme 12 059,0 12 881,4 13 429,7 13 977,9 14 800,4 Värmepump 12 549,1 13 371,5 13 919,8 14 468,1 15 290,5 Olja/El 15 083,8 17 220,4 18 644,7 20 069,0 22 205,5
För olja/el är effekterna av ändrade oljepriser desamma som för olja, vilka redovisades i avsnitt 5.3.3. Detta gäller oavsett om utsläppen beräknas utifrån Sverigemix eller marginalel. Ett högre oljepris gör olja/el till ett ännu dyrare uppvärmningsalternativ utifrån samhällsekonomiska utgångs- punkter. Ett lägre oljepris kan göra olja/el lönsammare än värmepump, men det krävs att oljepriset sjunker till 219 kr/m3 (4 476,25 kr/m3 inklusive skatt). För att olja ska vara mer effektivt för samhället än pellets måste olje- priset sjunka till 309 kr/m3 (4 588,75 kr/m3 inkl skatter). Olja/el kan aldrig
bli mer samhällsekonomiskt effektivt än uppvärmning med fjärrvärme, oavsett hur lågt oljepriset blir.
Högre priser på pellets, fjärrvärme och el kan dock medföra att olja/el blir den samhällsekonomiskt minst kostsamma uppvärmningsformen. För det krävs att pelletspriset stiger med 107 %, att fjärrvärmepriset stiger med 80 % och att elpriset stiger med 219 % (alla priser inklusive skatter).
Utsläpp beräknat utifrån marginalel ger inte heller här några placeringsförändringar mellan uppvärmningsalternativen. Oljepriset behöver sjunka till 1670 kr/m3 (6 290 kr/m3 inkl. skatter) för att bli lön- sammare än värmepump. Dock kan alternativet med olja/el aldrig bli mer samhällsekonomiskt lönsamt än pellets och fjärrvärme, oavsett hur lågt oljepriset sjunker.
Enda sättet för alternativet med olja/el att samhällsekonomiskt bli billi- gare än övriga uppvärmningssätt vid miljöeffekter beräknade utifrån marginalel är att priserna på övriga energislag stiger. För att olja/el ska vara lönsammare än pellets måste pelletspriset gå upp till 3 606 kr/ton (4 507,50 inkl moms). Olja/el är billigare för samhället än värmepump om elpriset når 196,15 öre/kWh (277,81öre/kWh inkl skatter) och billigare än fjärrvärme så länge fjärrvärmepriset är över 82,30 öre/kWh (127,96 öre/kWh inkl skatt).
Effekterna av oljeprisförändringar vid konverteringar från olja/el är så- lunda desamma som vid konvertering från olja. Priset på olja måste sjunka oerhört mycket för att man ska kunna motivera oljeuppvärmning utifrån samhällsekonomiska grunder, allt annat lika. Skälet är naturligtvis att de negativa miljöeffekterna från oljeuppvärmning är så pass mycket större än för andra uppvärmningsformer, att dessa inte kan kompenseras av de even- tuella lägre energikostnader som ett lägre oljepris kan ge.