5. Samhällsekonomisk bedömning
5.1 Förutsättningar för den samhällsekonomiska bedömningen
Detta kapitel visar de samhällsekonomiska kostnader som uppkommer vid olika uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus.
Avsikten är att visa de samhällsekonomiska effekterna av ett behållande av direktverkande el, vattenburen elvärme, oljepannor och kombipannor med olja/el, samt konverteringar från ovanstående till pelletspannor, fjärrvärme och bergvärmepumpar. Vi är medvetna om att det finns fler alternativ som kan vara konkurrenskraftiga, främst olika kombinationer där flera energi- bärare kan användas (olja-pellets-el, pellets-el m.fl.). Fördelen med att använda flera bränslen är att man kan utnyttja det som är billigast för årstiden. Exempelvis kan man använda billigare el på sommaren, och när elpriset stiger på vintern kan man övergå till pellets. Vi har dock koncen- trerat oss på enstaka värmeinstallationer, allt för att undvika osäkerhet i antaganden om användning av olika enskilda energislag. Därför har vi också avgränsat oss till att enbart se på primära värmekällor. Sekundära installationer såsom luftvärmepumpar och solvärme har därmed uteslutits.18
De samhällsekonomiska effekterna är beräknade med utgångspunkt från de fyra befintliga uppvärmningssystemen direktverkande elvärme, vatten- buren elvärme, olja och olja/el. För vart och ett av dessa har beräkningar gjorts utifrån fyra alternativ: bibehållande av nuvarande värmesystem samt konvertering till antingen pellets, fjärrvärme eller bergvärme. Alla alterna- tiven är beräknade över en fyrtioårsperiod från år 2007 till och med år 2046. Valet av tidsperiod motiveras av att livslängden på värmeinstallatio- nerna antas vara 20 år. Därefter beräknas återinvesteringar göras på respek- tive värmeinstallation, vilket förlänger livslängden med ytterligare 20 år. I och med att livslängden förutsätts vara 20 år, görs ett antagande att 1/20 av
18 Enda undantaget från att enbart se på renodlade uppvärmningssystem är olja/el, vilket är ett referensalternativ i analysen.
småhusen byter eller återinvesterar i nytt värmesystem varje år. Efter tjugo år har sålunda samtliga småhus antingen ett nytt uppvärmningssystem av samma sort som det ursprungliga eller ett helt nytt uppvärmningssätt. Inga nya konverteringar görs efter tjugo år.
Det finns naturligtvis brister med dessa förenklade antaganden. En är naturligtvis att det är osannolikt att alla småhus kommer att konvertera inom en tjugoårsperiod. En annan är att samtliga småhus inte kommer att konvertera till ett och samma energislag. Vidare är det varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt att bygga ut fjärrvärmenätet i den omfattning som skulle krävas för att alla småhus skulle innefattas i det. Hushållens kunskap, värderingar, tid och intresse för energifrågor kan också påverka i vilken takt konverteringar sker. Dessutom kan vissa hushålls bristande
finansieringsmöjligheter vara ett hinder. Slutligen kan det finnas ”flask- halsar” i form av brist på bränsle, pelletspannor och värmepumpar samt arbetskraft för att installera dem om samtliga småhus skulle konvertera till dessa värmekällor. Syftet med beräkningarna är dock inte att de ska vara så
verklighetstrogna som möjligt, utan att de ska ge en uppskattning av hur stora samhällets kostnader kan bli om en fullständig konvertering skulle ske. Detta kan vara speciellt intressant exempelvis vid ett eventuellt förbud att använda direktverkande el som uppvärmningsform.
De effekter som den samhällsekonomiska bedömningen innefattar är energianvändning, investeringskostnader, drift- och underhållskostnader samt miljöeffekter. Beräkningarna är gjorda utifrån ett typhus, vars årliga energibehov för uppvärmning och varmvatten uppgår till 20 000 kWh. I och med att samtliga hushåll använder hushållsel är bedömningen av- gränsad till att gälla uppvärmning av bostad och vatten.19 Förutsättningarna
för beräkningar beträffande energianvändning, energipriser exklusive skatter, investeringskostnader, drift- och underhållskostnader, verknings- grader för respektive värmekälla, utsläppsnivåer samt värde på utsläpp redovisas i bilaga A. 20 Miljöeffekterna kommer att redovisas dels utifrån
s.k. marginalel, dels utifrån s.k. Sverigemix 21. De miljöeffekter som inklu-
deras är utsläpp av VOC-emissioner, svaveldioxid, kväveoxid och koldi- oxid. Dessa miljöeffekter kan anses vara regionala eller globala. De lokala miljöeffekterna i form av utsläpp av stoft har exkluderats i de ekonomiska
19 Att använda ett typhus som grund för beräkningarna innebär naturligtvis att de generella slutsatserna bör nyanseras något. Stora avvikelser kan förekomma beroende på geografiskt läge i landet, hur nära ett fjärrvärmeområde som huset ligger, yta på bostaden m.m.
20 Typhusets energianvändning, investerings-, drifts- och underhållskostnader,
verkningsgrader på värmekällor samt utsläppsnivåer är hämtade från Konsumentverkets webbaserade tjänst Energikalkylen, www.konsumentverket.se.
21 Sverigemix är medelvärdet för utsläppen då förbrukningen av el förutsätts vara producerad i de proportioner som gäller för Sverige. Marginalel är utsläppen vid den marginella produktionen av el på den nordiska elmarknaden. Denna produktion sker från anläggningar som använder kol. Ur teoretisk synvinkel är det den sistnämnda som bör användas vid miljööverväganden, eftersom det är den produktion som antas minska vid minskad elanvändning. Å andra sidan, om energianvändningen minskar så pass mycket i Sverige att elkraften inte blir importerad eller om priset på utsläppen från kolkondensverk blir så högt att det inte blir lönsamt att producera el i dessa, kan det vara motiverat att använda sig av Sverigemix. Se även Energimyndigheten (2003), s. 25-26.
Samhällsekonomisk bedömning 39
beräkningarna, främst på grund av svårigheten att fastställa ett adekvat värde. De lokala stoftutsläppen kommenteras dock i respektive analys.
Alla kostnader är nuvärdesberäknade till 2006 års priser. Den diskon- teringsränta som har använts är 4 procent.
Den samhällsekonomiska bedömningen innefattar inte några direkta beräkningar på effekter för sysselsättningen. Vattenskador och andra effekter på inomhusmiljön ingår inte. Merkostnader för utbyggnad av fjärrvärmenätet till icke-tätortsområden samt sök- och informationskost- nader för hushållen är inte heller inkluderade.