I den här studien har intervjuerna genomförts med lärare med specialpedagogiskt uppdrag men med skilda utbildningar. I en liknande studie skulle intervjuerna kunna genomföras med enbart speciallärare eller specialpedagoger för att se om skillnaden ligger i utbildningen eller på individnivå. Vidare forskning skulle kunna vara i vilken utsträckning elevhälsans arbete ger resultat och hur det går att mäta. Det vill säga leder insatserna till att elever uppnår målen, mår bättre, att det blir bättre lärmiljöer. Vid den sortens studier så hade det varit intressant att ta andra perspektiv som
verksamma lärare i klassrummet och ett elevperspektiv. Andra tänkbara metoder i en liknande studie skulle kunna vara att komplettera med observationer. Studien har sin grund i elevhälsoteams dokumentation av sina möten och det hade varit intressant att observerat dessa möten för att komplettera bilden kring beslut och vad som diskuteras och inte dokumenteras. Respondenterna är uteslutande ansvariga för specialpedagogik vilket kan vara en begränsning. Detta kunde ha kompletterats med intervjuer med till exempel rektorer som är yttersta ansvariga för elevhälsan eller verksamma klasslärare. Det hade även varit intressant att genomföra elevintervjuer och det skulle kunna ha varit med elever som har åtgärdsprogram eller som av annan anledning är aktuella i elevhälsoteamen. Deras syn på elevhälsan och deras syn på stödet från skolan skulle vara viktig som ett sätt att utvärdera elevhälsans arbete.
Referenslista
af Trampe, Peter (2017). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Svenska Dyslexiföreningen, april. Hämtat från www.dyslexi.se 2020-09-06
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Bladini, Ulla-Britt (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent: svensk speciallärare 1921-1981
relaterade till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. Göteborg:
Acta University Gothoburgensis.
Bryman, Alan & Nilsson, Björn (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, 2: a rev. uppl: Malmö: Liber Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna 2: a Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Charlotta (2011). Ett ärende blir till – föreställningar om hur problem hanteras inom elevhälsan. (FOG-Rapport nr 71) Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande.
Esaiasson, Peter; Gilljam Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Malmö: Liber.
Guvå, Gunilla (2009). Och de tre skola bliva ett: Om elevhälsans tre spår. (FOG-Rapport nr 67 2010.) Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
Göransson, Kerstin; Lindqvist, Gunilla; Klang, Nina; Magnússon, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagoger och speciallärares arbete och utbildning – En enkätstudie.
(Karlstad University Studies 2015:3) Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Hjörne, Eva (2018). Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ingår : Cecilia Löfberd (Red.), Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. FoU skriftserie nr 7. Stockholm:
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från www.spsm.se 2020-09-06
Hjörne, Eva (2004). The pupil welfare team as a discourse community: Accounting for school problems. Linguistics and aducation, 5, 321-338.
Hylander, Ingrid (2011). SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. (FOG-Rapport nr 69 / 2011). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för
Beteendevetenskap och lärande.
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Om proffesionellt samarbete i
retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Höög, Jonas (2011). Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Skolverket. Hämtat från www.skolverket.se 2020-09-06
Lundberg, Ingvar (2005). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Löfberg, Cecilia (2018). Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Specialpedagogiska
skolmyndigheten. FoU skriftserie nr 7. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från: www.spsm.se 2020-09-06.
Neuman, Sarah & Sjöberg, Erica (2018). Det lilla ordet främst – ett förebyggande och hälsofrämjande
arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtat från: www.spsm.se 2020-09-06.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige Årg 10 (2). S.124-138.
Möllås, Gunvie; Gustafson, Katarina; Klang, Nina & Göransson, Kerstin (2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En analys av sex fallstudier. (Karlstad
University Studies 2017:27) Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Från dubbla spår till Elevhälsa — i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19).
(2000). Utbildningsdepartementet. Hämtat från: www.regeringen.se 2020-09-06.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat från: www.riksdagen.se 2020-09-06.
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm. Frizes. Hämtat från: www.skolverket.se 2020-09-06.
SKOLFS (2014:40). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbetet med extra anpassningar, särskilt
stöd och åtgärdsprogram. Stockholm. Fritzes 2014. Hämtat från: www.skolverket.se 2020-09-06.
Socialstyrelsen & Skolverket, (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtat från: www.skolverket.se 2020-09-06.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.) Stockholm: Vetenskapsrådet
Öhman, Malin (2017). Swedish School Development and Inclusive Learning Environments: A Single Case
Bilagor
Bilaga 1. Information om en studie av elevhälsoteam
Mitt namn är Deborah Wihlstrand och jag är speciallärarstudent som går sista terminen på speciallärarprogrammet och har påbörjat ett examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Studiens fokus innebär att jag önskar få tillgång till elevhälsoteamsdokumentation deltagandet i studien innebär att jag kommer att läsa elevhälsoteamsdokumentation från elevhälsoteamsträffar och eventuellt andra texter som en del av min undersökning till mitt examensarbete. Jag kommer att analysera materialet med kvalitativ textanalys för att bättre kunna se hur arbetet är upplagt och för att hitta likheter och skillnader mellan olika skolor. Den dokumentationen som jag skulle vilja få tillgång till är från höstterminen 2017.
Datainsamlingen kommer att ske under februari och mars 2018. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer självklart anonymiseras samt att hanteras och förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat. Om du/ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta mig eller min handledare (se nedan för kontaktuppgifter). Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd.
Med vänlig hälsning
Deborah Wihlstrand
e-post: Deborah.Wihlstrand.7487@student.uu.se tel. 0708-484591
Bilaga 2. Intervjufrågor
1. Hur är den specialpedagogiska kompetensen tillgodosedd inom elevhälsoteamet?
2. Vem är det som beslutar vilka ärenden som ska tagas upp i elevhälsoteamet? 3. Finns det formell och informell ärendehantering?
4. Hur ser du på elevhälsans arbete med det främjande och förebyggande arbetet? B. Skiljer du på det främjande och förebyggande arbetet, hur då?
5. Hur ser skolans screeningarbete ut vad gäller läs-och skriv? Årshjul? Generellt och individuellt?
6. Vad tror du det beror på att elevhälsoteamsdokumentation generellt sätt till stor del tar upp enskilda elevers svårigheter?
7. A. Vad finns det för förväntningar på elevhälsan på din skola?
B. Hur ser du på din roll i elevhälsoteamet?
C. Hur ser du på lärarens roll i samarbetet med elevhälsoteamet? 8. Vad har du för utbildning och hur många år har du i yrket?