Förslag till vidare forskning

Den framtida forskningen om barns delaktighet och inflytande tror vi kommer att växa på grund av att konventionen om barns rättigheter har instiftats till lag. Vi tror därför att vikten av att synliggöra barns delaktighet och inflytande kommer att vidareutvecklas i framtiden. Vi har märkt i och med vårt valda forskningsområde, att barns delaktighet och inflytande i utformning och användning av utomhusmiljön är ett område där det saknas forskning. Vi tänker att det kan bero på att utomhusmiljön inte ses som en lika självklar miljö där barnen utvecklas och lär, som inomhusmiljön. Eftersom utomhusmiljön poängteras som en viktig del i barnens utbildning så vore det intressant om det i framtiden kunde forskas mer om just barns delaktighet och inflytande i utomhusmiljön. Vi tänker även att det är av stor vikt att intervjua barn och inte bara verksamma pedagoger i förskolan, för att närma sig ett barnperspektiv och få deras syn på hur de ser på deras möjlighet till delaktighet och inflytande.

Referenslista

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna: Att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjligheter för de

vuxna? En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. (licentiatuppsats). Örebro Universitet 3. Hämtad 2021-04-

18 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf.

Back, Christina & Berterö, Carina (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I Anderas Feijes & Robert Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

David, Matthew & Sutton, D. Carol (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet i förskolan. (Doktorsavhandling, 19) Stockholm. Hämtad 2021-04-13 från: http://su.diva-

portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=373&af=%5B%5D&searchType=SI MPLE&query=&language=sv&pid=diva2%3A618364&aq=%5B%5B%7B%22categoryId%2 2%3A%2211743%22%7D%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&o nlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-9004

Emilson, Anette (2008) Det önskvärda barnet – Fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. (Doktorsavhandling, 268)

Göteborg. Hämtad från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Emilson, Anette (2007). Young children´s influence in preschool. International journal of

Engdahl, Karin (2014). Förskolegården – En pedagogisk miljö för barns möte, delaktighet

och inflytande. (Doktorsavhandling, 53) Umeå Universitet. Hämtad 2021-04-18 från:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:703394/FULLTEXT02.pdf

Engdahl, Ingrid. & Ärlemalm Hagsér, Eva (2011). Barns delaktighet i det fysiska rummet. Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av allmänna arbsfonden 2007–2010.

Stockholm: Svenska OMEP

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examinationsarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Forskning. (2019). Därför behövs grönområden på förskolan. Hämtad 2021-05-11 från https://www.forskning.se/2019/08/27/darfor-behovs-gronomraden-pa-forskolan/

Förenta Nationerna [FN] (1989). Konventionen om barnets rättigheter. General Assembly, 44/25, 20 nov. 1989. U.N. Doc. A/RES/44/25

Granbom, Ingrid (2011). ”Vi har nästan blivit för bra” – Lärares sociala representationer av

förskolan som pedagogisk praktik. (Doktorsavhandling, 15) Jönköping. Hämtad 2021-04-17

från: http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?faces-

redirect=true&aq2=%5B%5B%5D%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&query=&lan guage=sv&pid=diva2%3A475715&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOr der=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-2788

Hudson, Kim (2012). Practitioners’view on involving young children in decision making: Challenges for the children´s rights agenda. Australasian journal of early childhood, 37 (2), s.4-9.

Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem –

Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lararen. (2015). Färre regler utomhus. Hämtad 2021-05-11 från https://www.lararen.se/forskolan/annat/farre-regler-utomhus

Larsson, Staffan (1994). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 1 (25), s. 16–35

Lindgren, Simon (2014). Tematisering. I Mikael Hjerm., Simon Lindgren & Marco Nilsson (Red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups

Myndigheten för skolutveckling (2005). Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om

samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling.

Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken. En studie om utomhuslek på förskolegården. (Doktorsavhandling, 464) Alnarp. Hämtad 2021-05-11 från:

https://pub.epsilon.slu.se/803/1/Fredrika20050405.pdf

Nilsson, Marco (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I Mikael Hjerm., Simon Lindgren & Marco Nilsson (Red.) Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys. Malmö: Gleerups

Norðdahl, Kristín & Einarsdóttir, Jóhanna (2015). Children's Views and Preferences Regarding Their Outdoor Environment. Journal of Adventure Education and Outdoor

Learning, 15 (2), s.152-167.

Olsson, Åsa., Elvstrand, Helene & Thelander, Nina (2020). Allt eller inget? Barns rättigheter i lärarutbildning. Utbildning & Demokrati. 15 (1) s. 25–47

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: I

en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber

Pramling, Samuelsson Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet och värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1–2) s. 70–84

Quennestedt, Ann (2010). Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning.

Pedagogisk forskning i Sverige, 15 (2) s.119-141

Shier, Harry (2001). Pathways to participation: openings, opportunities, and Obligations. A New Model for Enhancing Children's Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & society, 15 (2) s.107–117

Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande:

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen

Tuğçe,Akyol (2020). Teachers decide because they are adult: the views of Turkish

preschoolers about participation. European early childhood education research journal. 28 (5), s. 659 – 674.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wiggins, Sally & Barajas Eriksson, Katarina (2019). Diskursiv psykologi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Zamani, Zahra (2016). ”The woods is a more free space for children to be creative; their imagination kind of sparks out there”: Exploring young children´s cognitive play

opportunities in natural, manufactured and mixed outdoor reschool zones. Journal of