Eftersom transgender teorin erkänner värdet av andra redan befintliga teorier och modeller angående kön, genus, och identitet tror vi att det finns goda möjligheter inom framtida forskning till samarbete och korsstudier mellan dessa teoribildingar och transgender teorin. Transgender teorin erkänner queer teorins föreställning om den själv-konstruerande aspekten när det gäller identitet och feministiska teoriers föreställning om hur genus identiteter är socialt konstruerade samt
radikalfeminismens essentialistiska synsätt på kön och genus. Men den gör inga av dessa aspekter till något absolut. Den omfamnar dem alla. En av anledningarna till att vi så grundligt redogjort för den förkroppsligade aspekten är att den anses, av teoretiker inom transgender teori, vara den mest missförstådda och minst representerade. Transgender teorin relativiserar därför andra teoriernas hjärtefrågor och försök till lösning, samtidigt som de erkänner dem i stort. Transgender teorin kan därför sägas expandera vår förståelse av vad kön, genus, och identitet är för något. Att lyssna på teorier som talar för personer med flytande identiteter och deras anspråk på subjektivitet och acceptans av etablerade social institutioner, borde därför ses som en självklarhet i ambitionen att motverka förtryck och marginalisering. Framtida forskning inom dessa områden borde därför lyssna och vara mottaglig för den kritik som riktas mot den från personer med flytande identiteter och granska de antaganden man hittills har utgått ifrån men vars konsekvenser samtidigt inte upplevs tillfredsställande av alla. Den borde också förbereda sig för att formulera förklaringar som svar mot den kritik som riktas mot dem. Dessa påtryckningar och utmaningar och de diskussioner som följer kan leda till gemensam forskning som tjänar till att utveckla hela diskursen.
8. Referenser
Allan, A (1999): The power of feminist theory. Westview Press.
Allwood, C M & Eriksson, M (2010): Grundläggande vetenskapsteori i psykologi
och andra beteendevetenskaper. Lund Studentlitteratur AB.
Ambjörnsson, F (2009): Vad är queer. Stockholm Natur och Kultur. Battersby, C (1997): The Phenomenal Woman. Cambridge Polity Press. Badersten, B (2006):Normativ metod – att studera det önskvärda. Danmark Narayana Press.
Berg, M & Wickman, J (2010): Queer. Stockholm Liber AB.
Butler, J (2005): ”Kön/ genus/ begär som objekt”. Könet brinner! Judith Butler-
texter i urval. Rosenberg, T (red. Sida 35-55) Stockholm Natur och Kultur.
Connell, R W (2002): Om Genus. Göteborg Daidalos AB.
Danielsson, M (2009): Transpersona non grata – Den ogiltigförklarade
livserfarenheten. Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle.
Ekins , R & King, D (2006): the Transgender phenomenon. SAGE Publications. Forsberg, C & Wengström, Y (2003):Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm Natur och Kultur.
Gatens, M (1996): Imaginary Bodies Ethics, Power and Corporeality. London and New York Routledge.
Gemzöe, L (2008):Feminism. Stockholm Bilda Förlag.
Hammarström, A & Johansson, E (2002):”Genusvetenskapens utveckling inom medicinen” sida 31-32. Karlsson Sjögren, Å (2002):”Historia, kvinnohistoria, genushistoria” sida 122-124 & 127-129. Genus vägar – en antologi om
genusforskning (red. Thurén B-M). Stockholm Liber AB.
Kulick, D (1996): ”Queer Theory: vad är det och vad är det bra för?”. Lambda
Nordica, nr 3-4:5-22.
Lloyd, G (1999): Det manliga förnuftet ”Manligt” och ”kvinnligt” i västerländsk
filosofi. Stockholm Thales.
Nagoshi, J. L. & Brzuzy, S (2010): “Transgender theory: Embodying research and practice”. Sage Publication nr 25:431.
Nordin, S (2003): Filosofins historia. Studentlitteratur AB. Robson, C (2002): Real World Research. Blackwell Publishing. Stryker, S (2008): Transgender history. Berkley SEAL Studies.
Tauchert, A (2002):”Fuzzy gender: Between female-embodiment and intersex”.
Wilber, K (2000): Integral psychology consciousness, spirit, psychology, therapy. Shambhala Boston & London.
Bilaga 1
Begrepp och definitioner
Vi kommer här att klargöra för olika begrepp och definitioner som används i litteraturen som vi har studerat och därmed använder oss av i texten. Detta för att underlätta för läsaren att förstå det mångdimensionella fält som vi kommer att studera.
Binär/ binären vi använder oss av detta ord som begrepp som beskriver att det
finns en uppdelning i manligt och kvinnligt kön/genus. Att kön och genus hör ihop i dessa fall då begreppet används.
Empowerment betyder hjälp till självhjälp, och används som arbetsmetod inom
olika organisationer. Individen behöver hitta sin egenmakt förmåga till självstyre för att därmed bättre kunna påverka sin situation.
Genus syftar på att kön är något konstruerat. Åtskiljer det biologiska könet från
det sociala könet.
Feminism syftar på en tro om kvinnors absoluta jämställdhet till mannen på ett
politiskt och socialt plan.
Flytande identitet menar vi alla människor som inte kan identifiera sig med bara
en könskategori. Det vill säga både transsexuella och transpersoner kan inbegripas i detta begrepp.
Förkroppsligande aspekten menar vi att subjektet finns inuti en kropp och att
fokus ligger på kroppen i denna aspekt.
Triangulering används inom sociologin för att beskriva hur tre begrepp kan
tillsammans påverka antingen varandra eller en utomstående faktor.
Intersektionalitet är ett sociologiskt begrepp som innefattar kön, sexualitet,
etnicitet, klass och hur dessa faktorer tillsammans samverkar i förhållande till diskriminering och makt.
Morfologi är inom biologin och medicinsk vetenskap, läran om likheter och
skillnader mellan organismens anatomi. Det används i texten för att känneteckna biologiska förutsättningar.
Subjekt människors individuella och högst personliga uppfattning och upplevelse
om och av sig själva.
Queer kan betyda mycket men är främst ett sätt att se på samhället genom att
ifrågasätta dess normer, framför allt könsnormer och sexuella normer som härstammar ifrån en heteronormativitet.
Radikalkonstruktivism menar på att det inte finns någon objektiv värld som
existerar på förhand och oberoende av en subjektiv konstruktion.
Följande begrepp är tagna ur boken Transpersona non grata- den
använt oss av alla begrepp i texten, men anser ändå att de kan vara av värde för läsaren att känna till.
Androgyn person som uppfattas, eller uppfattar sig, som varken kvinna eller man. Binärt kön dvs. iden om att det enbart existerar två kön, man och kvinna, samt
två genus, manligt och kvinnligt, och att en person enbart kan utrycka ett av dessa och inget där i mellan.
Cisgender dvs. en person vars könsidentitet och biologiska kön överensstämmer
med varandra.
Female to Male (FtM) transman, dvs. en person med en kvinnlig kropp och en
manlig könsidentitet.
Gender Identity Disorder (GID) DSM IV
Intersexuell (IS) paraplyterm för personer som bär spår av bägge könen. Intergender (IG) dvs. en person som uppfattar sig själv som både man och
kvinna, eller som något mitt emellan eller som något bortom man och kvinna.
Male to Female (MtF) transkvinna, dvs. en person med en manlig kropp och en
kvinnlig könsidentitet.
Sex Reassignment Surgery (SRS) dvs. könskorrigerande kirurgi
Transsexuell (TS) dvs. en person som permanent vill ändra sin kropp genom
hormoner och kirurgi i varierande grad för att könstillhörigheten och det biologiska könet inte upplevs stämma överrens.
Transperson som paraplyterm innefattar personer vars könsidentitet, eller
uttryck, periodvis eller alltid, skiljer sig från normen från det kön som noterats vid födseln.
Transvestit (TV) dvs. en person som tillfälligt ändrar sitt könsuttryck för att
harmonisera med sin könsidentitet.
Transgenderist (TG) dvs. en person (som) vars könstillhörighet och biologiska
kön inte stämmer överrens och permanent ändrar detta för att harmonisera med känslan av tillhörighet, dock inte genom kirurgi.
Bilaga 2
Artikel sökning
De två huvudartiklar vi utgår ifrån i vår studie är “Transgender theory: embodying research and practice” av Julie L. Nagoshi och Stephan/ie Brzuzy(2010) och ”Fuzzy gender: Between female-embodiment and intersex” Ashley Tauchert (2002).
Vi använde oss först av databasen Social Services Abstract för att hitta den ena artikeln genom att göra en avancerad sökning. Vi använde oss av sökorden; identity and transgender and “social work”. Och för att vara säkra på att resultaten som vi fick genom sökningen skulle innehålla ett mått av validitet använde vi oss även av avgränsningen peer review.
Resultatet vi fick blev 28 träffar, där “Transgender theory: emboding research and practice” av Julie L. Nagoshi och Stephan/ie Brzuzy(2010) var resultat nummer fem. de fyra föregående berörde områden så som transpersoner i skolan och transsexuellas rättigheter och socialt arbete. Vi valde vår artikel utifrån det faktum att den dels förklarade transgender teori och dels satte transgender teori i
förhållande till socialt arbete, som en del av arbete med empowerment. Vår andra artikel, ”Fuzzy gender: Between female-embodiment and intersex” Ashley Tauchert (2002), fann vi i referenslistan på ovanstående artikel. För att få tillgång till hela artikeln gjorde vi en enkel sökning med hela namnet på artikeln i databasen Sociological Abstract där vi (sedermera) fann den.
Bilaga 3
Arbetsfördelning
Vi har valt att stundtals dela upp arbetet och stundtals arbeta tillsammans. Dock så har vi alltid haft en konstant och öppen kommunikation gällande hur vi har valt att utforma studien och de olika delarna. Inledningsvis delade vi upp de olika
teorierna jämnt mellan oss för att effektivisera vårt läsande och få grunden till vår studie klar i ett tidigt skede. Uppdelningen skedde genom att vi valde litteratur efter våra enskilda intressen och behov av att veta mer om vissa teorier. Vidare bestämde vi oss tillsammans för hur vi ville presentera materialet, alltså
utformningen av dispositionen. Detta gjorde vi genom att diskutera och delge varandra den kunskap var och en hade hämtat in. Valet av arbetsfördelning och arbetsmetod anser vi har hjälpt oss att få djupare förståelse för teorierna då vi funnit litteraturen oerhört komplex och svårförståelig vid vissa tillfällen. Vi har stundom haft ett behov av att dels få tänka enskilt för att få reda upp egna tankar i lugn och ro, samt dels bolla tankar och idéer med den andre skrivpartnern när vi själva stagnerat. Det har varit en snårig process att nysta upp transgender teori och vi har båda ibland känt ett behov av en paus från allt teoretiserande vilket har gett ett naturligt skäl till att ta sig an de delar som är mer av uppsats formalia. Men vi anser båda att var och en av oss har bidragit lika mycket till resultatet genom sina styrkor och att det har vart en delad börda och glädje i processen dit.