I och med att krav på professionalitet ställs inom socialt arbete där
förändringsarbete ingår, så förutsätter det att den professionella yrkesutövaren har medvetenhet kring olika samhälleliga och intersektionella faktorer som påverkar individens skapande av identitet. För att jämställdhet inte bara ska vara ett honnörsord vill vi belysa betydelsen av ett aktivt handlande som varje
socialarbetare kan bidra med. Detta genom att använda sig av de idéer som queer aktivismen inspirerar oss till och genom den expansion av det binära tänkandet som Nagoshi och Brzuzy (2010) belyser. Här vill vi även lyfta fram de
strukturella planen som Gemzöe (2008) upplyser oss om och inom vilka professionella yrkesutövare befinner sig. Dessa fyra sfärer där förtryck och marginalisering av det kvinnliga förkroppsligade subjektet förekommer är inom områden som är organiserade och strukturerade (se sida 23-24). Ett sådant är socialtjänsten som riskerar att, avsiktligt eller inte, tillskriva kategorier som normativa eller icke normativa. Samtidigt är ambitionen och intentionen inom socialtjänstlagen idag att arbeta med empowerment. Vi ser därmed en slitning mellan ambitionen att bana nya vägar till kunskap för att kunna bekräfta
individers identitet och förmåga, och den gamla institutionellt etablerade synen på individen. Som vi har visat ovan har den traditionella synen på binären följt med genom tid och rum och därmed förtryckt typiskt kvinnliga kvalitéer och
egenskaper och istället favoriserat typiskt manliga principer. Detta kan vi härleda till den Aristoteliska uppdelningen av binären, och med syfte att lyfta fram hur fast vi kan vara i denna uppdelning och hur förtryckande den kan verka på personer med flytande identiteter vill vi påpeka betydelsen av att applicera en ”fuzzy logic” (Tauchert 2002, Nagoshi & Brzuzy 2010) i arbetet med klienter. Vi menar alltså att transgender teorin bör ses som upplysande och undervisande och möjligen applicerbar inte bara i de sammanhang där yrkesutövare i socialt arbete möter individer med flytande identiteter utan även i andra sammanhang där personer upprätthåller ett binärt förhållningssätt.
Att gå bortom binären, som vi anser är möjligt, handlar mer om att expandera binären än att sudda ut den och skapa något alldeles nytt. Således kan transgender teori alliera sig med nyare ansatser inom feministiskt teori som också kämpar mot den rådande maskulina hegemonin genom att istället lyfta fram ett kvinnligt förkroppsligat subjekt som ett vapen och alternativ till det hegemoniskt
maskulina. Insikter inom denna nyare typ av feminism och dess fokus på den förkroppsligade aspekten kan ses som en viktig och kanske oundviklig beståndsdel i transgender teori. Omvänt gäller att denna typ av feminism, och kanske även andra, kan ta hjälp av transgender teorins skildringar av personer med flytande identiteter och hur deras kamp gestaltar sig. Det skulle kunna ge en mer nyanserad och detaljrik kännedom om hur vägen till jämlikhet och
legitimerandet av förtryckta och marginaliserade subjektiva identiteter ter sig. Gemensamt för både Battersby(1997), Nagoshi & Brzuzy(2010), och Tauchert (2002) är inte endast att de betonar vikten av den förkroppsligade aspekten inom kön/genus, utan även deras gemensamma kritik mot radikal-konstruktivistiska synsätt inom typiskt feministisk teori och queer teori där den förkroppsligade aspekten och essentialistiska inslag nedvärderas eller suddas ut. Synsättet att genus uteslutande är en social konstruktion är problematiskt, menar de, eftersom det förnekar den känsla av identitet som kommer ifrån kroppen som fortsätter att existera som ett själv mellan de sociala uppträdandena av genusbeteenden. Vi kan också säga att den förkroppsligade aspekten av självet genererar kroppsliga upplevelser, som är väsentliga eftersom de präglar ens identitet. Oviljan från radikal-konstruktivistiskt hållet att erkänna ett kvinnligt förkroppsligat subjekt, leder till att man får begränsa sin genusidentitet till mentala konstruktioner. Därigenom begränsar man sig inte endast till binären utan dessutom medverkar till bevarandet av den maskulina hegemonin och dess förtryckande eftersom det mentala konstruerandet i sig är uttryck för manligt tänkande, till skillnad från det kroppsrelaterade.
Att istället omfamna ett slags ”nyessentialistisk” synsätt är en viktig ingrediens i transgender teori och gör det möjligt att gå bortom eller överskrida binären, och att därigenom inte endast se personer med flytande identiteter som att dess natur är något uteslutande socialt- eller själv-konstruerat. Omfattningen av transgender teorins konsekvenser är alltså vittgående om de vinner gehör och samtycke av befintliga institutioner och ledande teoribildare. Ansatserna att gå bortom binären föreslås också att potentiellt leda till en mjukare och mer flexibel och
mångfasetterad uppfattning och upplevelse av kön, genus, och sexualitet för oss alla, oavsett vilken kön-, genus-, och sexualitets- tillhörighet vi har.
Att omfamna den kvinnliga kroppsliga polen, innebär inte att man säljer sig själv och andra för ett normativ som inte känns autentiskt. Det innebär att man öppnar upp för en mängd olika genusidentiteter eftersom den kvinnliga, kroppsliga, och historiskt förtryckta polen inte endast relativiserar det maskulint hegemoniska förtrycket och marginaliserande, utan öppnar upp och mjukar upp och föder fram och omfamnar och accepterar en mängd olika flytande identiteter. Den kvinnliga polen är i ständig förändring och föder potentiellt fram nya identiteter, precis som kvinnokroppen, genom ett ömsesidigt penetrerande genom det relationella, genom att omfamna ”den andre” in i sig själv. Detta skiljer sig från den typiskt maskulina synen på identitet där ”den andre” som man är beroende av för självidentitet ses som något man opponerar sig emot eller blir opponerad av, och som man följaktligen måste separera sig ifrån, dominera, eller skapa en skenbar autonomi gentemot. Vi säger skenbar eftersom det manliga inte kan skiljas från det kvinnliga annat än genom abstrakt teori, som är det maskulinas värld. De båda kretsar kring en icke-dual monopol förklarad genom ”fuzzy logic”. Omfamnandet av det typiskt kvinnliga kan därför ses som lösningen av många sociala problem och inte begränsas till frågeställningar angående personer med flytande identiteter och deras anspråk till subjektivitet.