För att få en större kunskap om utveckling av elevers muntliga kompetens skulle en utökad studie kunna göras. Där skulle flera elever från olika sociala miljöer inkluderas och t.ex. studeras återkommande under en längre period. Intressant skulle också vara att t.ex. göra en studie där en grupp fick en grundläggande retorisk utbildning och sedan jämföra med en referensgrupp som inte fått denna utbildning.
50(53)
6 REFERENSLISTA
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, Ann (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik-att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Ahlberg, Ann (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, Jonas (Red.) (2013). Relationell specialpedagogik – I teori och praktik. Kristianstad University Press, 2013:02
Bippus, Amy & Daly, John (1999) What do people think causes stage fright?: Naïve
attributions about the reasons for public speaking anxiety, Communication
Education, Vol 48 issue 1, pp 63-72.
Bjar, Louise & Frylmark, Astrid. (Red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise & Liberg, Caroline. (Red.). (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise. (Red.) (2006). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Bosacki, Sandra, Rose-Krasnor, Linda & Coplan, Robert J.(2013). Children’s talking
and listening within the classroom: teachers’ insights. Early Child Development
and Care, Vol 184 No 2, pp 247-265.
Bruce (2006). Kapitel 14 i Bjar, Louise. (Red.) (2006). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Bruce (2010). Kapitel 12 i Bjar, Louise & Liberg, Caroline (Red.).2010. Barn utvecklar
sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bruce (2014). Kapitel 8 i Fischbein, Siv (Red.) (2014). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin, Sventelius, Eva (2016).
Språklig sårbarhet i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
51(53)
Daehlen, M., Smette, I, & Strandlie, Å. (2011) Ungdomsskoleelevers meninger om
skolemotivasjon – En fokusgruppestudie. Oslo: NOVA, Norsk Institutt for
Forskning om oppvekst, velferd og aldring.
Dahlgren, Johansson (2014) Kapitel 8 i Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Doverborg, Elisabet, Pramling-Samuelsson, Ingrid (2011). Att förstå barns tankar. Stockholm:Liber.
Dysthe, Olga (2011). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys.
Stockholm: Liber.
Fischbein, Siv (red.) (2014). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm:
Hallgren och Fallgren Studieförlag.
Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2014) Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren och Fallgren Studieförlag.
Hellspong, Lennart (1992/2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur.
Hägerfelth, Gun (2008) Språket i skolans ämnen i ett genrepedagogiskt perspektiv sid.37-48 i Didaktikens Forum Årgång 5–Nr 3–2008
Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Kent (2007) Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet - överväganden
kring en deliberativ didaktik. Universitetsbiblioteket 2007.
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mercer, Neil, Wegerif, Rupert (1996) Computers and reasoning through talk in the
52(53)
Mercer, Neil, Wegerif, Rupert, Dawes, Lyn (1999) Children's Talk and the
Development of Reasoning in the Classroom. British Educational Research Journal,
Vol. 25, No. 1, 1999.
Nilholm, Claes och Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning- vad kan
man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Nilholm, Claes, (2007) Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena. Malmö studies in
educational sciences No 51
Palmér, Anne (2010). Muntligt i klassrummet. Om tal, samtal och bedömning. Lund: studentlitteratur.
Rubin (2013). Kapitel 10 i Aspelin, Jonas (red) (2013) Relationell specialpedagogik- i
teori och praktik. Kristianstad University Press 2013:02. Salamancadeklarationen, Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stanovich, K. (1986) Matthew effects in reading: Some consequences of individual
differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, Vol. 21, pp
360-407.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svanelid, Göran (2011). Lägg krutet på big five. Pedagogiska magasinet 2011-11-08 http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa- big-5
Svenkerud, Sigrun, Dalland, Cecilie P. & Klette, Kirsti (2013). Social positioning in
boys’ and girls’ presentations. Education Inquiry Vol. 4, No.4 pp 715 – 733.
Szklarski, Andrzej (2014). Kapitel 6 i Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (Red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Taube, Karin (2009). Kapitel 3 i Bjar, Louise & Frylmark, Astrid. (Red.) (2009). Barn
53(53)
Tjernberg, Catarina (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan
teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning, www.vr.se
Vygotskij Lev S (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Wood, D. Bruner, J.& Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Anne Ekstrand, är lågstadielärare och arbetar på XXXXXXXXXXskolan. Jag läser
speciallärarprogrammet inriktning läs och skriv på Malmö högskola, institutionen för lärande och samhälle. Jag läser sista terminen på utbildningen och i kursen ingår att skriva ett examensarbete utifrån en studie. Jag har valt att undersöka vilka metoder och arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas muntliga förmåga bland annat utifrån allas delaktighet. Jag kommer att behöva intervjua 6 elever och videofilma i klassen 2-3 lektioner. Jag kommer att använda mig av en diktafon under intervjuerna med barnen och en iPad vid inspelningen, men det är endast jag som kommer att lyssna och titta på det inspelade materialet. Allt blir avidentifierat; namn , skola och kommun kommer inte att nämnas i mitt examensarbete.
Ni får gärna höra av er till mig om ni har frågor på telefon xxxxxxxx
Vänliga hälsningar Anne
………
Jag tillåter att mitt barn deltar i studien.
Jag tillåter inte att mitt barn deltar i studien.Föräldrars underskrifter: ………..
………
Barnets namn: ………
Bilaga 2
1(2)
Intervjuguide elever
Hur arbetar ni i klassen? Enskilt arbete eller något annat/vilket är det
mest av minst av ?
Vid samtal i grupp; hur går ni tillväga när ni sitter i en grupp och har
fått en uppgift?
Om det är någon som inte pratar/lyssnar vad händer då?
Vad borde hända tycker du?
Vad gör läraren/lärarna?
Vad har du för tankar när det gäller arbete i grupp?(Vad är viktigt,
tycker du, vid samtal i grupp?)
Respekt, lyssna tala till punkt vem bestämmer
Vad är en bra lyssnare?/Hur är Du tycker Du?/ Vad beror det
på?/ Hur skulle du kunna utveckla den förmågan?
Vad är en bra pratare?/ Hur är Du tycker Du?/Vad beror det
på?/ Hur skulle du kunna utveckla den förmågan?
Vem bestämmer?
Vilka fördelar finns det med att sitta och prata i grupp?
Om ni har grupparbete, hur redovisar/presenterar ni det?
Hur är det?
Hur kommer det sig att ni gör det tror du?
Vad har ni lärt er innan redovisningen om att redovisa, knep och
tips?
Hur är det jämfört med att sitta i grupp?
Vad tycker Du om det muntliga om du jämför med att skriva eller
läsa?
Bilaga 2
2(2)
Om Du jämför med när du började 3-an, tycker du att det är någon
skillnad i hur du diskuterar, samtalar och resonerar då och nu?
Både känslan för och själva prestationen
Vid vilka andra tillfällen än i grupp pratar ni?
Om Du jämför att tala i klassrummet och ute på rasten, vilka
skillnader och likheter ser Du?
Bilaga 3
1(1)