I examensarbetet framkom svårigheter för intensivvårdssjuksköterskorna att förutse vilka patienter som riskerade att drabbas av delirium. Det skulle därför vara av värde att studera fenomenet genom att observera patienter för att se vilka riskfaktorer som är vanligast
förekommande vid delirium. Att undersöka vårdmiljöns och vårdaktiviteters betydelse för att utveckla delirium skulle också vara av värde, då skulle en fallstudie kunna vara lämplig. Ett annat förslag skulle kunna vara att titta närmare på den erfarenhetsbaserade kunskapen och dess relation till skolkunskapen. Då intensivvårdssjuksköterskor uttryckte rädsla för att bli skadade i vården av patienter med delirium skulle det finnas anledning att studera detta som en arbetsmiljöfråga, förslagsvis en studie av kvalitativ karaktär med intervjuer eller enkäter.
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (2020). Riskbedömning – hur allvarliga är riskerna i din arbetsmiljö? https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-
arbetsmiljon/systematiskt-arbetsmiljoarbete-sam/riskbedomning/
Bélanger, L. & Ducharme, F. (2011). Patients´and nurses´experiences of delirium: a review of qualitative studies. Nursing in Critical Care, 16(6), 303–314. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1478-5153.2011.00454.x
Berggren, L., & Smekal, D. (2020). Analgesi och sedering. I S. Rubertsson, A. Larsson M. Lipcsey, & D. Smekal (Red.), Intensivvård (s. 737–747). Liber.
Boettger, S., Garcia Nunez, D., Meyer, R., Richter, A., Franco Fernandes, S., Rudiger, A., Schubert, M., & Jenewein, J. (2017a). Delirium in the intensive care setting: A reevaluation of the validity of the CAM–ICU and ICDSC versus the DSM–IV–TR in determining a diagnosis of delirium as part of the daily clinical routine. Palliative and Supportive Care, 15, 675–683. http:// 10.1017/S1478951516001176
Boettger, S., Garcia Nunez, D., Meyer, R., Richter, A., Franco Fernandes, S., Rudiger, A., Schubert, M., & Jenewein, J. (2017b). Delirium in the intensive care setting and the Richmond Agitation and Sedation Scale (RASS): Drowsiness increases the risk and is subthreshold for delirium. Journal of Psychosomatic Research, 103, 133-139.
http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychores.2017.09.011
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.143–154).
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2017). The good research guide: For small-scale social research projects (6e upplaga). Open University Press.
Everingham, K., Fawcett, T., & Walsh, T. (2013). ‘Targeting’ sedation: the lived experience of the intensive care nurse. Journal of Clinical Nursing, 23, 694–703. doi:
10.1111/jocn.12058
Figueroa-Ramos., M.I., Arroyo-Novoa., C.M., Lee, K.A., Padilla, G., & Puntillo, K.A. (2009). Sleep and delirium in ICU patients: a review of mechanisms and manifestations. Intensive Care Med, 35, 781–795. Doi 10.1007/s00134-009-1397-4
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur.
Gaete Ortega, D., Papathanassoglou, E., & Norris, C.M. (2020). The lived experience of delirium in intensive care unit patients: A meta-ethnography. Australian Critical Care, 33, 193-202. https://doi.org/10.1016/j.aucc.2019.01.003
Granberg-Axéll, A., & Bergbom, I. (2020). Intensive Care Unit Delirium, Clinical
Observations, and Patients´ Statements´. Dimensions of Critical Care Nursing, 39(4), 169–179. http://doi: 10.1097/DCC.0000000000000424
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U.H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological changes in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Grimm, J. (2020). Sleep Deprivation in the Intensive Care Patient. CriticalCareNurse, 40 (2), 16-24. doi: https://doi.org/10.4037/ccn20200939
Hall, R., Stiobhairt, A., Allerhand, M., MacLullich, A.M.J., & Tieges, Z. (2020). The Observational Scale of Level of Arousal: A brief tool for assessing and monitoring level of arousal in patients with delirium outside the ICU. International Journal of Geriatric Psychiatry, 35(9), 1021-1027. https://doi.org/10.1002/gps.5324
Hargrave, A., Bastiaens, J., Bourgeois, J.A., Neuhaus, J., Josephson, S.A., Chinn, J., Lee, M., Leung, J., & Douglas, V. (2017). Validation of a Nurse-Based Delirium-Screening Tool for Hospitalized Patients. Psychosomatics journal, 58(6)., 594-603.
http://dx.doi.org/10.1016/j.psym.2017.05.005
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.111–120).
Studentlitteratur.
Hägi-Pedersen, D., Hojgaard Thybo, K., Hedegaard Holgersen, T., Jensen, J.J., Gaudreau, J- D., & Tadtke, F.M. (2017). Nu-DESC DK: the Danish version of the nursing delirium screening scale (nu-DESC). BMC Nursing, 16(1), 1–6. http://10.1186/s12912-017- 0271-x
Janusinfo. (2019). Alkoholabstinens, delirium tremens och opiatabstinens.
https://janusinfo.se/behandling/akutinternmedicin/neurologiovrigt/neurologiovrigt /alkoholabstinensdeliriumtremensochopiatabstinens.5.304d30c161295452457422.ht ml
Khan,S.H., Wang, S., Harrawood, A., Martinez, S., Heiderscheit, A., Chlan, L., Perkins, A.J.,Tu, W., Boustani, M., & Khan, B. (2017). Decreasing Delirium through Music (DDM) in critically ill, mechanically ventilated patients in the intensive care unit: study protocol for a pilot randomized controlled trial. Biomedical, 18, 1–8. http://doi 10.1186/s13063-017-2324-6
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.115–128). Studentlitteratur.
Kotfis, K., Roberson, S.W., Wilson, J.E., Dabrowski, W., Pun, B.T., & Ely, E.W. (2020). COVID-19: ICU delirium management during SARS-CoV-2 pandemic. Critical care, 24 (176), 1-9.
Larsson, C., & Granberg-Axell, A. (2009). The Confusion Assessment Method for the ICU (CAM-ICU), Träningsmanual. https://uploads-
ssl.webflow.com/5b0849daec50243a0a1e5e0c/5bb41b68124bc12b382553fd_CAM_I CU_training_Swedish.pdf
LeBlanc, A., Fothergill, F., Harrison, D., & Tousignant, K. (2018). The experience of intensive care nurses caring for patients with delirium: A phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing, 44, 92–98. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2017.09.002 Levine, M.E. (1967). The Four Conservation Principles of Nursing. Nursing Forum, 6(1), 45-
59. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1744-6198.1967.tb01297.x
Limpawattana, P., Panitchote, A., Tangvoraphonkchai, K., Suebson, N., Eamma, W., Chanthonglarng, B., & Tiamkao, S. (2015). Delirium in critical care: a study of
incidence, prevalence, and associated factors in the tertiary care hospital of older Thai adults. Aging & Mental Health, 20 (1), 74–80.
http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2015.1035695
Lovell, N., Maddocks, M., Etkind, S.N., Taylor, K., Carey, I., Vora, V., Marsh, L., Higginson, I.J., Prentice, W., Edmonds, P., & Sleeman, K.E. (2020). Characteristics, symptom management, and outcomes of 101 patients with COVID-19 referred for hospital palliative care. Journal of pain and symtom management, 60(1), 77-81. Doi: https//doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2020.0.015
Marengoni, A., Zucchelli, A., Grande, G., Fratiglioni, L., & Rizzuto, D. (2020). The impact of delirium on outcomes for older adults hospitalized with Covid-19. Age and aging, 49, 923-926. http://doi/10.1093/ageing/afaa189
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.421–438). Studentlitteratur.
Olausson, S., Ekebergh, M., & Almerud Österberg, S. (2014). Nurses’ lived experiences of intensive care unit bed spaces as a place of care: a phenomenological study. British Association of Critical Care Nurses, 19(3), 126–134. doi: 10.1111/nicc.12082 Pettus, K., Cleary, J.F., De Lima, L., Ahmed, E., & Radbruch, L. (2020). Availability of
internationally controlled essential medicines in the COVID-19 pandemic. Journal of pain and symptom management, 60(2)., 48-51.
doi: 10.1016/j.jpainsymman.2020.04.153
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2020). Nursing research generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer
Pop, M.K., Dervay, K.R., Dansby, M., & Jones, C. (2018). Evaluation of Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) in Mechanically Ventilated in the Emergency Department. Advanced Emergency Nursing Journal, 40(2), 131-137. http://
10.1097/TME.0000000000000184
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.25–42). Lund: Studentlitteratur.
Ramoo, V., Abu, H., Rai, V., Kaur Surat Singh, S., Asma Baharudin, A., Danaee, M., & Rajalachimi R Thinagaran, R. (2018). Educational intervention on delirium assessment using confusion assessment method-ICU (CAM-ICU) in a general intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 27, 4028-4039. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.14525
Richardson, SJ., Davis, DHJ., Bellelli, G., Hasemann, W., Meagher, D., Kreisel, SH., MacLullich, AMJ, Cerejeira, J., & Morandi, A. (2017). A. Detecting delirium superimposed on dementia: diagnostic accuracy of a simple combined arousal and attention testing procedure. International Psychogeriatrics, 29(10), 1585–1593. http://10.1017/S1041610217000916
Riksföreningen för anestesi och intensivvård (2020). Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623215f/1584103314055/ Kompetensbeskrivning%20sjuksk%C3%B6terskor%20inom%20intensivv%C3%A5rd. pdf
Russ, L., Phillips, J., Ferris, V., London, A., Kendall, L., & Blackmore, C. (2019). Using experience-based design to understand the patient and caregiver experience with delirium. Patient Experience Journal, 6(1), 42–54. https:// 10.35680/2372- 0247.1298
SBU 2020. Bedömningsinstrument för att identifiera delirium hos patienter inom slutenvården.
https://www.sbu.se/contentassets/66016b3a2db84f12b28bec3f11b4843f/bedomning sinstrument-for-att-identifiera-delirium-hos-patienter-inom-slutenvarden.pdf Schmitt, E.M., Gallagher, J., Albuquerque, A., Tabloski, P., Jung Lee, H., Gleason, L., Weiner,
L.S., Marcantonio, E.R., Jones, R.N., Inouye, S.K., & Schulman-Green, D., (2019). Perspectives on the delirium experience and its burden: common themes among older patients, their family caregivers, and nurses. The Gerontologist, 59(2), 327-337. https:// :10.1093/geront/gnx153
Sevcikova, B., Matejovska Kubesova, H., Satekova, L., & Gurkova, E. (2019). Delirium screening instruments administred by nurses for hospitalized patients – Litterature review. Central Europinian Journal of Nursing and Midwifery, 10(4), 1167–1178. http://doi: 10.15452/CEJNM.2019.10.0028
SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen (2020, 23 september). Statistikdatabas för diagnoser. Socialstyrelsen.
Hämtad 2020, oktober 9 från https://sdb.socialstyrelsen.se/if_par/resultat.aspx Spiegelberg, J., Song, H., Pun, B., Webb, P., & Boehm, L.M. (2020). Early Identification of
Delirium in Intensive Care Unit Patients: Improving the Quality of Care. Critical Care Nurse, 40(2), 33-43. https://doi.org/10.4037/ccn2020706
Steinseth, E.B., Hoye, S., & Hov, R. (2018). Use of the CAM-ICU during daily sedation stops in mechanically ventilated patients as assessed and experienced by intensive care nurses – A mixed-methods study. Intensive & Critical Care Nursing, 47, 23-29. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2018.04.005
Taran, Z., Namadian, M., Faghihzadeh, S., & Naghibi, T. (2019). The effect of sedation protocol using Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) on some clinical outcomes of mechanically ventilated patients in intensive care units: a randomized clinical trial. Journal of Caring Sciences, 8(4), 199-206. doi:10,15171/jcs.2019,028
Tsang, J.L.Y., Ross, K., Miller, F., Maximous, R., Yung, P., Marshall, C., Camargo, M., Fleming, D., Law, M. (2019). Qualitative descriptive study to explore nurses’ perceptions and experience on pain, agitation and delirium management in a community intensive care unit. BMJ Open, 9, 1–9. doi:10.1136/bmjopen-2018- 024328
Van den Boogaard, M., Schoonhoven, L., Van der Hoeven., J.G., Van Achterberg, T., &
Pickkers, P. (2012). Incidence and short-term consequences of delirium in critically ill patients: A prospective observational cohort study. International Journal of Nursing Studies, 49, 775–783. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2011.11.016
Van Rompaey, B., Van Hoof, A., van Bogaert, P., Timmermans, O. & Dilles, T. (2016). The patient´s perception of a delirium: A qualitative research in a Belgian intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing, 32, 66–74.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2015.03.002
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vondeling, A.M., Knol, W., Egberts, T.G.G., & Slooter, A.S.C., (2020). Anticholinergic drug exposure at intensive care unit admission affects the occurrence of delirium. A
prospective cohort study. European Journal of Internal Medicine, 78, 121–126.
https://doi.org/10.1016/j.ejim.2020.04.062
Weissenberger-Leduc, M., Maier, N., & Iglseder, B. (2019). What do geriatric patients experience during an episode of delirium in acute care hospitals? Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie, 6, 557-562. https://doi.org/10.1007/s00391-018-01492- 1
Whitehorne, K., Gaudine, A., Meadus, R., & Solberg, S. (2015). Lived experience of the intensive care unit for patients who experienced delirium. American Journal of Critical Care, 24(6), 474-479. http://dx.doi.org/10.4037/ajcc2015435
Wong, C.L., Holroyd-Leduc J., Simel, D.L., & Straus, S.E. (2010). Does this patient have delirium? Value of bedside instruments. JAMA, 304(7), 779–786.
http://doi:10.1001/jama.2010.1182
Yue, P., Wang, L., Liu, C., & Wu, Y. (2015). A qualitative study on experience of nurses caring for patients with delirium in ICUs in China: Barriers, burdens and decision making dilemmas. International Journal of Nursing Sciences, 2, 2–8.
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnss.2015.01.014
Zamoscik, K., Godbold, R., & Freeman, P. (2017). Intensive care nurses’ experiences and perceptions of delirium and delirium care. Intensive and Critical Nursing, 40, 94- 100. http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2017.01.003
BILAGA 1. Missivbrev och samtyckesblankett till
verksamhetschef
Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
Datum Till XX,
Förfrågan om tillåtelse att genomföra examensarbete
Vi heter Marina Arwidson och Hanna Engstrand och är studenter ispecialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra examensarbetet vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att vi genomför intervjuer i anslutning till arbetsplatsen med ungefär 10
sjuksköterskor, varje intervjutillfälle beräknas ta cirka 30 minuter. Intervjuerna planeras att äga rum mellan vecka 53 och 2 2021.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlade data kommer att hanteras med beaktande av forskningsetiska krav, för att skydda intensivvårdssjuksköterskors integritet och självbestämmande, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR).
Eventuell risk/nytta
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid. För att påverka det så lite som möjligt eftersträvas att göra intervjuerna på överlappningstid. Fördelar hänger samman med att examensarbetet kan synliggöra erfarenheter av att vårda patienter med delirium vilket kan ligga till grund för förbättringsarbete och kvalitetsutveckling både för sjuksköterskor och verksamhet.
Examensarbetet belyser intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium kan bidra till ökad medvetenhet bland vårdpersonalen vilket kan leda till bättre omhändertagande av patienter med delirium, kortare vårdtider och färre komplikationer tack vare bättre omhändertagande.
Information om examensarbetets resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av resultatet.
Ytterligare information lämnas av Handledare:
Ansvariga för examensarbetet:
Marina Arwidson, man20003@student.mdh.se Hanna Engstrand, hed20001@student.mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet ”Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om det aktuella examensarbetet och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag ger därför min tillåtelse att examensarbetet genomförs på min enhet, XXX
_______________________________ Ort och datum
__________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande
BILAGA 2. MISSIVBREV OCH SAMTYCKESBLANKETT
INFORMANTER
Tillfrågan om deltagande i examensarbete ”IVA-sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium”.
Vi heter Marina Arwidson och Hanna Engstrand och är studenter i
specialistsjuksköterskeutbildningen i intensivvård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium.
Vår fråga till dig är om du vill delta i detta examensarbete.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev. Att delta i projektet skulle för din del innebära att bli intervjuad om dina erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Intervjutillfället beräknas ta cirka 30 minuter, frågorna kommer ställas utifrån en mall med öppna frågor där du får möjlighet att berätta fritt om dina erfarenheter med stöd av följdfrågor och stödord från intervjuaren. Intervjun kommer spelas in med en godkänd utrustning och därefter skrivas ut ordagrant för att analyseras i syfte att hitta mönster mellan intervjuer.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i examensarbetet utan att ange orsak och utan negativ påföljd. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga
uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig.
Om du ger ditt samtycke till deltagande, kommer vi att ta kontakt med dig genom den kontaktväg som du väljer för att ge ytterligare information om examensarbetets syfte och genomförande samt för att boka intervjutid.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Bosse Jonsson. Med vänliga hälsningar
Marina Arwidson, Hanna Engstrand Handledares namn och titel: Bosse Jonsson, docent Tel: 073-777 91 43, 073-913 55 43 Tel: 016-15 34 53
E-post: man20003@student.mdh.se, E-post: bosse.jonsson@mdh.se hed20001@student.mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ”IVA-sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om det aktuella examensarbetet och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär. Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i examensarbetet.
o JA, jag vill delta i projektet ”erfarenheter av att vårda patienter med delirium”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnar behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
o Nej, jag vill inte delta i projektet ”erfarenheter av att vårda patienter med delirium”. _______________________________ Datum ____________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande
BILAGA 3. INTERVJUGUIDEN
Basinformation Ålder: Antal år på IVA: Vidareutbildning: Frågor• Kan du berätta om dina erfarenheter av att vårda patienter med Iva-delirium? • Vad kännetecknar en patient med delirium enligt dina erfarenheter?
• Hur är det att vårda patienter med delirium?
• Har du erfarenhet av om vården skiljer sig hos patienter med delirium jämfört med patienter utan delirium?
• Enligt dina erfarenheter, hur gör du för att upptäcka delirium och vad gör du om du upptäcker det?
• Om du har erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 som drabbas av delirium, är det skillnad på delirium hos dessa patienter och de som inte har Covid-19? • Hur kopplar du forskningen som du vet om till din egen erfarenhet av att vårda
patienter med delirium?
• Hur erfar du din roll som sjuksköterska i situationer när en patient drabbas av intensivvårdsdelirium?
• Hur ser du på framtida arbete med patienter med intensivvårdsdelirium? • Kan du med hjälp av dina erfarenheter förutse vad som kommer hända med en
patient som drabbas av delirium?
• Utöver de frågorna som ställdes, är det något särskilt som du gärna vill berätta om, som handlar om dina egna erfarenheter i ämnet delirium?
Följdfrågor
• Kan du utveckla mera? • Hur menar du?
• Kan du berätta mera? • Vad innebär detta? • Vad kände du?
BILAGA 4. ARTIKELMATRIS
Artikelreferens,
författare, årtal,
titel, tidskrift, nr,
sidnr, doi
Syfte Design Etiska överväganden Resultat
Bélanger, L. & Ducharme, F. (2011). Patients´and nurses´experiences of delirium: a review of qualitative studies. Nursing in Critical Care, 16(6), 303– 314 https://doi- org.ep.bib.mdh.se/ 10.1111/j.1478- 5153.2011.00454.x
Att presentera kunskapen som härstammar från kvalitativa studier av upplevelser hos personer som lidit av delirium och av sjuksköterskor som
vårdade dem, för att vägleda praktik inom kritisk vård.
Design: Litteraturöversikt. Urval: Artiklar som handlade om patienter som drabbats av delirium, sjuksköterskor som vårdat patienter med delirium. Engelsk- och franskspråkiga artiklar publicerade efter 1990. Totalt 17 artiklar.
Datainsamling: Systematisk litteratursökning. Databaser CINAHL och MEDLINE användes. Analysmetod: Systematisk innehållsanalys med teman.
Framkommer inte i studien.
Patienter upplevde hallucinationer, tillståndet fluktuerade mellan
medvetenhet och medvetslöshet, rädsla och välbehag.
Patienter upplevde rädsla för bland annat sjuksköterskor.
Patienter beskrev att sjuksköterskors attityder var viktiga.
Sjuksköterskor upplevde patienter med delirium som främmande och
oberäkneliga.
Sjuksköterskor upplevde svårigheter att tolka patienters behov.
Boettger, S., Garcia Nunez, D., Meyer, R., Richter, A., Franco Fernandes, S., Rudiger, A., Schubert, M., & Jenewein, J. (2017). Delirium in the intensive care setting and the Richmond Agitation
and Sedation Scale (RASS): Drowsiness increases the risk and is subthreshold for delirium. Journal of Psychosomatic Research, 103, 133-139. http://dx.doi.org/ 10.1016/j.jpsychor es.2017.09.011
Syftet var att bedöma effekten av sederingsnivån under fenomenet delirium genom DRS-R-98- och DSM-IV-TR-bedömda deliriumdiagnoser.
Design: Prospektiv kohortstudie.
Urval: Patienter som var över 18 år, möjlighet att ge medgivande samt vårdtid på IVA längre än 18 timmar. Datainsamling: Intervjuer samt statistikinsamling.
Analysmetod: Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 22.
Studien godkändes av etiska kommittén I Canton Zürich och informerat samtycke insamlades från varje deltagare.
Patienter med delirium var ofta äldre, hade längre vårdtid på IVA samt längre vårdtid totalt.
Dåsighet ökade risken för delirium med åtta gånger.
Boettger, S., Garcia Nunez, D., Meyer, R., Richter, A., Franco Fernandes, S., Rudiger, A., Schubert, M., & Jenewein, J. (2017). Delirium in the intensive care setting: A reevaluation of the validity of the CAM–ICU
and ICDSC versus the DSM–IV–TR in determining a diagnosis of delirium as part of the daily clinical routine. Palliative and Supportive Care, 15, 675-683. http:// 10.1017/S1 478951516001176
Att utvärdera validitet, känslighet och specificitet samt positiva och negativa utfall från CAM-ICU och ICDSC, kontra
deliriumkriterier från DSM- IV-TR.
Design: Prospektiv kohortstudie.
Urval: Patienter som var över 18 år, möjlighet att ge medgivande samt vårdtid på IVA längre än 18 timmar. Datainsamling: Intervjuer samt statistikinsamling.
Analysmetod: Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 22.
Framkommer inte I studien.
CAM-ICU och ISDSC var specifika och användbara för att upptäcka delirium i den