Förslag till vidare forskning

Det som har inneburit problem för oss när vi har skrivit vårt examensarbete är det faktum att det inte har forskats så mycket om elevernas tid i fritidsverksamheten. Nästan all forskning riktar sig mot skolan, men det har på senare år även forskats en del om förskolan. Som förslag på vidare forskning hade vi önskat att det forskades överlag mer om elevernas tid i fritidshemsverksamheten och framförallt om vi utgår från vårt arbete, de fysiska miljöer de vistas i och den spontana kreativiteten. Vi anser att detta är viktigt då slutsatsen vi drar av vårt arbete är att den spontana kreativiteten och skapandet har fått stå åt sidan sedan sammanslagningen med skolan.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.

Amabile M, Teresa (1996). Creativity in context. Colorado: Westview Press. Berg, Marjanna (1983). Brukarplanering och integration i anpassbara förskolor och fritidshem: teoretiska utgångspunkter och resultat från försök med mångsidiga användbara förskolor och fritidshem (MAFF). Lund: Lunds universitet.

Bergsted, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring – frihet, jämlikhet, demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Bjurström, Patrik (2004). Att förstå skolbyggnader. Lic.-avh. KTH Arkitekturskolan. Stockholm: KTH Arkitekturskola.

Bjurström, Patrik & De Jong Marjanna (2006). Skolmiljö och välbefinnande – utformning och upplevelse. En fallstudie av fyra skolor. Stockholm: KTH Arkitekturskola.

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Bryman, Alan (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber. Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagoger och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Stockholm: Elander Gotab.

Cederborg, Ann-Christin (2010). Att intervjua barn – vägledning för socialsekreterare. Stockholm: Edita Västra Aros.

Carlsson, Ingegerd (u.å). Kreativitet.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreativitet [2016-02-14] Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Dahlqvist, Folke (1998). Kreativitetsteorin. Jönköping: Brain Books.

Dewey, John (1916/1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB.

Dewey, John (1879/2004). Individ, skola och samhälle. 4.uppl., Stockholm: Natur och Kultur.

Ekvall, Göran (1979). Kreativitet och kreativ problemlösning. Uddevalla: Bohuslänningens AB.

Eriksson, Stefan (2015). Codex – regler och riktlinjer för forskning. http://codex.vr.se/forskningsetik.shtml [2015-12-26 - 2016-01-11]

Frost, L Joe (2010). A history of children´s play and play environments. Toward a contemporary child-saving movement. New York: Routledge.

Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur.

Hansen Orwehag, Monica & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2011). Lärande i fria miljöer. I: Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red). Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Hippinen, Anneli (2011). Yrkesroll i förändring. I: Philgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.

Hoff, Eva (2014a). Definitionsperspektiv. I: Brodin, Eva., Carlsson, Ingegerd., Hoff, Eva. & Rasulzada, Farida. (red.) Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Hoff, Eva (2014b). Miljöer som laddar och kvaddar kreativitet. I: Brodin, Eva., Carlsson, Ingegerd., Hoff, Eva. & Rasulzada, Farida. (red.) Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv. Stockholm: Liber.

Knutes, Helen (2012). Specialpedagogik och estetik. Delaktighet med andra villkor. I: Klerfelt, Anna & Birgitta Qvarsell (red.) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1991). Varför leker inte barnen? En rapport från ett daghem. Stockholm: HLS Förlag.

Kristjánsson, Baldur (2001). Barndomen och den sociala moderniseringen. Om att växa upp i Norden på tröskeln till ett nytt millenium. Diss: Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: HLS förlag.

Konstantinidou, Elisavet., Gregoriadis, Athanasios., Grammatikopoulous, Vasilis. & Michalopoulou Maria. (2014). Primary physical education perspective of creativity: The nature of creativity and creativity fostering classroom environment. Early child

development and care, 184(5), ss 766-782. DOI: 10.1080/03004430.2013.818989 Kulturdepartementet. (2008). Vår tids skola – hur ska den byggas?. Stockholm: Kulturdepartementet.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Laike, Thorbjörn (2005). Inomhusmiljöns betydelse för barns välbefinnande. I: Johansson, Maria & Küller, Marianne (red.) Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Malmö Stad (u:å). Statistik. http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik.html [2016-03- 08]

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.

Norén-Björn, Eva (1980). Förskolepedagogik i praktiken vuxenstyrd, barnstyrd, material eller... Lund: Liber.

Pihlgren, Ann S & Rohlin, Malin (2011). Det “fria” barnet. I: Philgren, Ann S. Klerfelt, Anna. & Haglund, Björn. (red.) Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber.

Qvaresell, Birgitta (2012). Kultur och estetik i pedagogiken. I: Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2014a). Fritidshem. http://www.skolverket.se/skolformer/fritidshem [2015- 12-26]

Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014b). Skolverkets ALLMÄNNA RÅD med kommentarer. Stockholm: Elanders Sverige.

Skolverket (2015). Statistik om fritidshem. http://skolverket.se/statistik-och- utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem [2016-01-24]

Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges befolkning 31 december 2015. Kommunala

jämförelser. http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/sok/?query=Antalet+utlandsf%c3%b6dda+vellinge+kommun&searchfv=13 [2016-03-08]

Strong-Wilson, Teresa & Ellis, Julia (2007). Children and place. Reggio Emilia´s environment as third teatcher. Theory into practice, 46(1), ss. 40-47. DOI:

10.1207/s15430421tip4601_6 Synonymer.se (u:å) Kreativitet.

http://www.synonymer.se/?query=kreativitet&SOK=sök [2016-02-18] Södergren, Anna (2015). Statistik. http://www.vellinge.se/kommun- politik/kommunfakta/befolkning/ [2016-03-08]

Tegström, Anna (2014). Klassrummet som lärandemiljö – En klassrumsstudie om villkor för elevers lärande. Lic.-avh. Umeå universitet. Umeå: Univ.

Tiempo von Essen, Mia (2012). Barns rätt till lek och vila. I: Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups.

Trageton, Arne (1996). Lek med material. Konstruktionslek och barns utveckling. Stockholm: Runa Förlag.

Vygostkij, S Lev (1930/2010). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij, S Lev (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press.

Wallin, Erik (2000). Skola 2000. Nu! En helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation och fysisk miljö. Stockholm: Rådet för arbetsforskning.

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.

Bilaga 1