Under studiens gång har vi konstaterat att samtliga svenska storbanker etablerat sig på den baltiska marknaden. Dock har skillnaderna i genomförande av etableringsprocesserna visat sig vara stora. FSB: s etableringsprocess resulterade i att banken förvärvade en lokal verksamhet medan SEB idag har tre skilda verksamheter i baltstaterna. Handelsbanken å sin sida har valt att växa organiskt i regionen genom att nyetablera en kontors-rörelseverksamhet. Då samtliga banker tycks ha en generellt positiv syn på Baltikum som tillväxtmarknad tror vi tror att det skulle kunna vara av intresse att vidareutveckla denna studie genom att undersöka de andra bankernas etableringsprocesser. Frågor som vi själva reflekterat över har varit varför skillnaderna varit så stora och vad som drivit de andra bankernas agerande och utveckling på marknaden. En komplettering av denna studie skulle således kunna bidra till en ökad förståelse för vad som präglat bankernas etablerings-processer i Baltikum.
35
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källorBelfrage S., 1998-11-20, Bankernas köp i Baltikum får beröm, Finanstidningen Bell, J., 2000, Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund
Forsberg H., 1998-09-30, SEB/Föreningssparbanken: Striden är över om Hansapank, Svenska Dagbladet
Frydén M., FöreningsSparbankens koncernstab Samhällskontakter, 2005, Estland, Lettland och Litauen – Koncernens nya hemmamarknad, Redaktörerna i Stockholm AB
Haskel A., 2003-09-16, Analys: Föreningssparbanken – Flirtar med företagen, Veckans Affärer
Hill, C., 2005, International business: Competing in the global marketplace, McGraw-Hill, NY Hofstede, G., 1983, The cultural relativity of organizational practices and theories, Journal of international business studies, Vol. 14, No. 2
Jacobsen, D-I., 2002, Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Studentlitteratur, Lund
Johanson, J., Vahlne, J-E., 1977, The Internationalization Process of the Firm - A Model of Knowledge Development and Increasing Foreign Market Commitments, Journal of International Business Studies, Vol. 8, No. 1
Holme, I-M., Solvang, B-K., 1991, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund
Marquardt, R., 1994, Banketableringar i främmande länder, Doktorsavhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Marquardt, R., 1992, Svenska bankers internationaliseringsprocess, Licentiatavhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet
36
O’Grady, S., Lane, H W., 1996, The Psychic Distance Paradox, Journal of International Business Studies, Vol. 27, No. 2 309-333
Stenshamn C., 2002-06-17, Special: Bank och finans: Österut är gräset grönare, Veckans Affärer
Waikla R., 1998-08-20, Därför ökar FS-banken i estniska Hansapank, Dagens Industri Waikla R., 1998-08-29, Föreningssparbanken bakom uppgång i Tallinn, Dagens Industri Waikla R., 1998-09-01, Svenskar i strid om Hansapank, Dagens Industri
Waikla R., 1998-10-20, Saken är klar: Hansapank i svenska händer efter extra stämma, Dagens Industri
Wiklund, A., 1999, Ögon, öron och ord – redskap för källkritik, Skolverket
Ådahl M., 1998-02-20, Kamp om banker i Baltikum – Matteus östmäklare hoppas kunna starta Baltikumfond, Finanstidningen
Årsredovisning, 2002, 2003, 2004, FöreningsSparbanken AB Årsredovisning, 2002, 2003, 2004, SEB
Internetbaserade källor
Föreningssparbankens hemsida, 2005-12-05, kl. 09:30 www.fsb.se Hansabanks hemsida, 2005-10-17, kl. 11:50 www.hansagroup.com
Kommerskollegiums hemsida, 2005-10-18, kl. 15:30 www.chamber.se
Intervjuer
Magnus Francke, Ansvarig Emerging Markets, Swedbank, 2005-12-21, kl. 10.00-10.30 (telefonintervju)
Heinz Sjögren, Vice President & Area Manager Emerging Markets Trade Finance, Swedbank, 2005-12-06, kl 11.15-12.00
Håkan Wilson, Senior Vice President, Strategic & international Banking, Swedbank, 2005-12-06, kl. 9.40-11.00
37
BILAGA 1 – DISKUSSIONSFRÅGOR VID INTERVJU ANGÅENDE
FÖRENINGSSPARBANKENS ETABLERINGSPROCESS I
BALTIKUM
A. Övergripande motiv till etableringen i Baltikum:
1. Var, och är, möjligheterna till expansion på den svenska hemmamarknaden begränsade? 2. Ville Ni skydda positionen på hemmamarknaden (Sverige)?
3. Påverkades etableringsviljan av att svenska konkurrerande banker etablerade sig på marknaden? 4. Påverkades etableringsviljan av att många, för FSB, viktiga svenska kunder agerade på marknaden? 5. Annat/andra skäl:
B. Tidigare erfarenheter i Baltikum samt av internationell verksamhet generellt:
- Generell erfarenhet av internationell verksamhet
1. I vilken utsträckning har tidigare kunskaper och erfarenheter av internationell verksamhet underlättat etableringsprocessen i Baltikum?
2. Är det någon ellernågra speciella verksamheter som haft inflytande på hur, och varför, Ni valde att genomföra etableringen?
- Marknadsspecifik erfarenhet (Baltikum)
3. Fanns det stor generell kunskap om de baltiska marknaderna i banken innan etableringen? Om tidigare erfarenhet fanns;
a. Inom vilka områden på de baltiska marknaderna hade banken huvudsakligen kunskaper innan etableringen?
4. Hade banken vid etableringen redan existerande kundförbindelser på de baltiska marknaderna? Om tidigare kundförbindelser existerade;
a. Av vilken karaktär var förbindelserna? (ex. privatkunder, företagskunder eller institutionella kunder):
5. Är det något verksamhetsområde som tjänat som brohuvud vid etableringen? Om Ja på föregående fråga:
Varför var det lättare att etablera sig inom detta verksamhetsområde?
6. Kunde banken dra nytta av tidigare kundförbindelser för att underlätta etableringen i Baltikum?
38
7. Hade banken vid tiden för etableringen kontakter med andra aktörer (ex. institutioner, myndigheter etc.) på de baltiska marknaderna?
Om Ja på föregående fråga:
Kunde banken dra nytta av dessa kontakter för att underlätta etableringen?
C. De baltiska marknadernas egenskaper
- Kunders lokalisering
1. Finns det många svenska privatpersoner som i någon form agerar på de baltiska marknaderna? 2. Vänder sig många svenska företag/dotterbolag till Er p.g.a. den svenska anknytningen?
3. Vilken typ av kunder vänder Ni er till huvudsakligen i Baltikum?
– Konkurrenssituationen på de baltiska marknaderna
4. Finns det starka förbindelser mellan andra banker och deras kunder som gör det svårt att expandera genom nyetableringar? Hur hanteras det?
5. Finns det behov av att skapa goda relationer med bankerna på den lokala marknaden?
6. Är utländska banker som agerar på de baltiska marknaderna ett större hot än de inhemska bankerna?
a. Hur och varför i så fall?
- De baltiska marknadernas egenskaper
7. Är det svårt för nya banker att etablera sig på de baltiska marknaderna?
8. Skiljer sig de baltiska finansmarknaderna mycket ifrån den svenska finansmarknaden? Om stora skillnader finns;
Inom vilka områden föreligger skillnaderna huvudsakligen?
9. Hur skiljer sig strukturerna mellan de tre baltstaternas marknader?
D. Politiska faktorers inverkan vid etableringsprocessen
1. Hur har skillnader mellan Sverige och Baltikum i informella normer och regler i affärslivet påverkat etableringsprocessen?
39
a. Vilka områden var speciellt lätta eller svåra att hantera?
3. Förekom det några handelsrelaterade hinder i etableringens inledningsskede? a. Inom vilka områden?
4. Förelåg några politiska hinder från svensk sida under etableringsprocessen? a. Inom vilka områden?
5. Skapade den svenska lagstiftningen någon form av problematik?
6. Påverkade EU etableringsprocessen i något avseende? a. Vilket/vilka i så fall?
E. Kulturella aspekter
1. Vilken inverkan hade språkskillnader mellan Sverige och länderna i Baltikum för utvecklingen av etableringen?
2. Vilken inverkan hade generella kulturella skillnader mellan Sverige och länderna i Baltikum för utvecklingen av etableringen?
3. Var det några specifika kulturellt relaterade skillnader som hade stor inverkan vid etableringen?
4. Vilken kunskap hade banken om kulturella skillnader före etableringen?
5. Har skillnaderna mellan de baltiska staterna haft någon konkret inverkan på etableringsprocessen?
F. Generell problematik vid etableringen
1. Vilka var de enskilt största problemen när banken skulle etablera sig i Baltikum? a. Påverkade dessa problem bankens val av etableringsform? I så fall hur?