Många av de problem som lyfts i den här studien har att göra med att webbtillgänglighet inte prioriteras hos beställare, därför vore det av intresse att göra en undersökning som istället fo-kuserar på webtillgänglighet ur beställares perspektiv. Det skulle också vara intressant att un-dersöka webbplatser som har lyckats i införandet av hög tillgänglighet för att se hur de gick tillväga. Slutligen behövs mer kvantitativ forskning inom området för att nå ökad generaliser-barhet kring vad som krävs för ökad webbtillgänglighet.
37
Källförteckning
Alexiou, G. (2014). Digital inclusion: the benefits of better web accessibility. [Elektronisk]
The Guardian, 20 november. Tillgänglig:
https://www.theguardian.com/media-network/2014/nov/20/companies-benefits-digital-inclusion-accessibility [2020-05-10]
Allen, D., Karanasios, S., & Slavova, M. (2011). Working with activity theory: Context, tech-nology, andinformation behavior. Journal of the Association for Information Science and
Te-chnology, vol. 62, ss 776-788.
Bernard, R., Sabariego, C. & Cieza, A. (2016). Barriers and Facilitation Measures Related to People With Mental Disorders When Using the Web: A Systematic Review. Journal of Medical
Internet Research, vol. 18, ss 1-19.
Berners-Lee, T. (1997). World Wide Web Consortium Launches International Program Office
for Web Accessibility Initiative. https://www.w3.org/Press/IPO-announce [2020-02-19]
Carvalho, M. B., Bellotti, F., Berta, R., De Gloria, A., Sedano, C. I., Hauge, J. B., Hu, J. & Rauterberg, M. (2015). An activity theory-based model for serious games analysis and con-ceptual design. Computers & Education, vol. 87, ss 166-181.
Danielsson, T. & Malmgren, O. (2015). Webtillgänglighet ur ett utvecklarperspektiv. Kandi-datuppsats. Institutionen för informatik och media. Uppsala: Uppsala Universitet.
Davies, C.A (2012). Reflexive Ethnography: A Guide to Researching Selves And Others. 2. uppl. London: Routledge.
Dilani, M. & Strimer, K. (2018). Gemensam organisationskultur – existerar den?: En studie
om organisationskulturen på ett svenskt IT-konsultföretag. Kandidatuppsats. Institutionen för
samhällsvetenskaper. Stockholm: Södertörns Högskola.
Dresing, T. & Pehl, T. (2015). Manual (on) transcription: Transcription conventions, software
guides and practical hints for qualitative researchers. 3. uppl. Marburg: Dr. Dresing & Pehl
GmbH.
Engeström, Y. (1990). Learning, working and imagining: Twelve studies in activity theory. Helsingfors: Orienta-konsultit Oy.
Engeström, Y., Miettinen, R., & Punamäki, R.-L. (1999). Perspectives on Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press.
Engeström, Y., Lompscher, J., & Rückriem, G. (2005). Putting activity theory to work:
38
Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102/EU av den 26 oktober om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 02.12.2016, ss 1-56).
Farrelly, G. (2011). Practitioner barriers to diffusion and implementation of web accessibility.
Technology and Disability, vol. 23, ss 223-232.
Funka (2020). Den europeiska tillgänglighetslagen – snart kan den vara här!.
https://www.funka.com/lagar-och-regler/europeiska-tillganglighetslagen/aktuellt-om-den-europeiska-tillganglighetslagen/den-europeiska-tillganglighetslagen--snart-kan-den-vara-har/ [2020-05-10]
Försäkringskassan (u.å.). Funktionsnedsättning.
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning [2020-05-26]
Goggin, G. & Newell, C. (2007). The Business of Digital Disability. The Information Society, vol. 23, ss 159-168.
Goldkuhl, G. (2011) Kunskapande. Linköpings universitet/Stockholms universitet. Institut-ionen för ekonomisk och industriell utveckling/InstitutInstitut-ionen för Data- och Systemvetenskap. Hepburn, A & Bolden, G. (2017). Transcribing for social research. Thousand Oakes: SAGE. ISOF (2018). Funktionshindrad eller person med funktionsnedsättning?.
https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2018-03-05-funktionshindrad-eller-person-med-funktionsnedsattning.html [2020-05-26]
Kaptelinin, V., & Nardi, B. (2006). Acting with technology: Activity theory and interaction
design. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology press.
Karanasios, S., Allen, D., & Finnegan, P. (2015). Information systems journal special issue on: Activity theory in information systems research. Information Systems Journal, vol. 25, ss 309-313.
Kuckartz, U. (2014). Qualitative text analysis: A guide to methods, practice & using software. Los Angeles: SAGE.
Kulkarni, M. (2019). Digital accessibility: Challenges and opportunities. IIMB Management
Review, vol. 31, ss 91-98.
Lazar, J., Dudley-Sponaugle, A. & Greenidge, K. (2004). Improving web accessibility: a study of webmaster perceptions. Computers in Human Behavior, vol. 20, ss 269-288.
Miles, M.B & Huberman, A.M. (1994). Qualitative data analysis. 2. uppl. Thousand Oakes: SAGE.
39
Newman, L., Browne-Yung, K., Raghavendra, P., Wood, D. & Grace, E. (2017). Applying a critical approach to investigate barriers to digital inclusion and online social networking among young people with disabilities, Information Systems Journal, vol. 27, ss 559-588.
Nikolaidou, Z., & Karlsson, A-M. (2012). Aktivitetsteori och textanalys. I Karlsson, A-M., Landqvist, M. & Rehnberg, H-S. (Red.) In Med språket som arbetsredskap: sju studier av
kom-munikation i vården. Huddinge: Södertörns högskola, ss 35-48.
Oates, B. J. (2006). Researching Information Systems and Computing, London: SAGE. Regeringskansliet (2018). Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2018/06/genomforande-av-webbtillganglighetsdirektivet/ [20-02-13]
Richards, J.T., & Hanson, V.L. (2004). Web Accessibility: A Broader View. WWW’04:
Pro-ceedings of the 13th International Conference on World Wide Web (ss 72-79). New York,
USA.
Rocha, T., Bessa, M., Gonçalves, R., Peres, E. & Magalhaes, L. (2012). Web Accessibility and Digital Businesses: The Potential Economic Value of Portuguese People with Disability.
Pro-cedia Computer Science, vol. 14, ss 56-64.
Ronge, J. (2018). Näthandeln ökar – 5000 butiker har bommat igen. [Elektronisk] Expressen, 14 maj.
Tillgänglig: https://www.expressen.se/dinapengar/butiksdoden-exploderande-e-handel-tar-over-affarerna/ [2020-05-10]
Saldaña, J. (2009). The Coding Manual for Qualitative Researchers. London: SAGE.
Shaanika, I., & Iyamu, T. (2015). Deployment of enterprise architecture in the Namibian gov-ernment: The use of activity theory to examine the influencing factors. The Electronic Journal
of Information Systems in Developing Countries, vol. 71, ss 1-21.
Shaanika, I., & Iyamu, T. (2019). The use of activity theory to guide information systems re-search. Education and Information Technologies, vol. 24, ss 165-180.
Socialstyrelsen (2019). Stöd inom funktionshindersområdet.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/ [2020-02-12]
Spillman, B.C. (2004). Changes in elderly disability rates and the implications for health care utilization and cost. Milbank Quarterly, vol. 82, ss 157-194.
Spinuzzi, C. (2007). Accessibility Scans and Institutional Activity: An Activity Theory Analy-sis. College English, vol. 70, ss 189-201.
40
Spyridonis, F. & Daylamani-Zad, D. (2020). A serious game to improve engagement with web accessibility guidelines. Behaviour & Information Technology, vol. 39, ss 1-16.
SR (2016). Ska man säga funktionsvariationer istället för funktionsnedsättning?.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=6470231 [2020-05-26] Stefansson, K. (2019). Från vänner till nätet – ny studie om hur par hittar kärleken [Elektro-nisk] SVT Nyheter, 27 juli. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fran-vanner-till-natet-har-hittar-amerikanska-par-karleken [2020-05-10]
Tenfält, T. (2019). EU-krav på enklare myndighetswebb. [Elektronisk] Dagens Nyheter, 4 au-gusti. Tillgänglig:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-krav-pa-enklare-myndighetswebb/?forceScript=1&variantType=large [2020-05-10]
Tusler, A. (2005). How to make technology work: A study of best practices in United States electronic and information technology companies. Disability Studies Quarterly, vol. 25. Webbriktlinjer (2020a). Webbdirektivet – översikt.
https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/ [2020-02-10]
Webbriktlinjer (2020b). Följ WCAG 2.1 nivå AA. https://webbriktlinjer.se/riktlinjer/1-utga-fran-wcag-2-1-niva-aa/#nya-versioner-av-wcag [2020-02-10]
Webbriktlinjer (2020c). Så många berörs av tillgänglighet.
https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/statistik/ [2020-05-10]
W3C (2019). How to Meet WCAG (Quick Reference).
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/quickref/?currentsidebar=%23col_customize [2020-02-20]
W3C (2020). Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2. https://www.w3.org/TR/WCAG22/ [2020-05-26]
Yamgata-Lynch, L.C. (2010). Activity systems analysis methods: Understanding complex
learning environments. London: Springer Science.
Yin, R.K. (2003). Case study research. Design and methods. 3. uppl. Thousand Oaks: SAGE. Zins, C. (2007). Conceptual approaches for defining data, information, and knowledge. Journal
of the Association for Information Science and Technology, vol. 58, ss 479-493.
Öhlund, A. (2020). Kraftig ökning av näthandel efter coronabesked. [Elektronisk] SVT
Ny-heter, 12 Mars. Tillgänglig:
41
1177 Vårdguiden (2013). Funktionsnedsättning. https://www.1177.se/Uppsala-lan/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/funktionsnedsattning/ [2020-05-26]
42
Bilagor
Intervjuguide
Inled intervjun med:
Hej! Tack för att du ville ställa upp på en intervju kring tillgänglighet!
Jag heter Victor Byhlin och jag studerar Kandidatprogrammet i Systemvetenskap vid Uppsala Universitet.
Mitt examensarbete handlar om att nå mer kunskap om vilka resurser som krävs för att skapa tillgänglighet på webben.
Jag vill gärna spela in intervjun för att enklare analysera materialet i efterhand, inspelningen kommer enbart att användas i detta syfte. Det går bra att vara anonym om så önskas. Enbart ljudet kommer att spelas in, är du okej med detta?
[Startar inspelning] Namn:
Datum:
Personliga frågor
1. Till att börja med skulle jag vilja veta lite vad det är du arbetar med och på vad du har för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat med det?
3. Arbetar du på något sätt med tillgänglighet, hur då?
• Skulle du säga att tillgänglighet är en stor del av ditt arbete? • Om nej: Kommer du att arbeta med det i framtiden?
Del 1 – Allmänt om tillgänglighet i arbetet
• Beskriv vad tillgänglighet innebär för dig
• Beskriv hur det kan se ut när du arbetar med tillgänglighet på er arbetsplats/en webbsida?
o Vilka moment finns?
o Vilka/vilka moment är mest krävande? o Vilka moment är enklast?
• Vilka steg ingår i processen att införa tillgänglighet på en webbplats? • Beskriv vilka svårigheter det finns med att arbeta med tillgänglighet? • Hur är det att arbeta med tillgänglighet i förhållande till andra aspekter av
webbutveckling?
• Ur en webbplatsägares perspektiv, vad skulle du säga att det finns för fördelar kontra nackdelar med tillgänglighet?
43
Del 2 – Värderingsfrågor
• Tycker du att det behövs ett tillgänglighetsdirektiv, varför? Varför inte? • Tycker du att tillgänglighet är något som brukar prioriteras av beställare?
• Tror du att man som webbplatsägare alltid tjänar på att införa tillgänglighet i längden? o Varför/Varför inte?
• Kan du komma på något exempel då tillgänglighet är en nackdel? • Vad vet du om tillgänglighetsdirektivet?
o Tror du att det kommer att leda till förbättring av tillgänglighet generellt? o Varför/Varför inte?
Del 3 – Förbättringar
• Vad tror du skulle krävas för att öka tillgängligheten på webben generellt? • Hur skulle arbetet med tillgänglighet kunna förbättras/underlättas?
• Tycker du att de riktlinjer/verktyg som finns fungerar bra och är tillräckliga?
• Om jobbar med: Anser du att du har tillräckliga resurser? Eller vad skulle du behöva mer? Vilka resurser använder du just nu?
Avslutning
Stort tack för att du tog dig tid att delta i undersökningen. Jag kommer inom kort att transkribera intervjun och sammanfatta den. Är det okej att jag kontaktar dig igen för eventuella kompletteringsfrågor och så att du kan validera eller revidera sammanfattningen av intervjun?
44
Transkribering
Efter varje avslutad intervju påbörjades en transkribering av intervjumaterialet. Det finns väl-digt många olika system som kan användas till transkribering (Kuckartz 2014; Hepburn & Bol-den 2017; Dresing & Pehl 2015) och de skiljer sig särskilt vad gäller noggrannhet och hur pass stor relevans som anses behöva läggas vid till exempel uttal och icke-verbala aspekter. I den här studien är det relevanta det rent informativa, men jag har ändå velat applicera en viss nog-grannhet. Bland annat för att jag personligen anser att vissa saker är svåra att tolka utan dess kontext, till exempel är det skillnad på om ett ord uttalas med emfas eller ej. Jag har valt an-vända mig av ett par regler som jag ansåg vara relevanta (jfr tabell 2 nedan).
Transkribering Betydelse
Kursiverade ord Emfas
(…) Indikerar kort paus
… Oavslutad mening
Dom De/dem
”” Citering av fiktiv person
Tabell 2. Transkriberingsregler
I övrigt har varje ord som yttrats under intervjun transkriberats, undantaget vissa upprepningar som ansågs överflödiga.
Efter att varje transkribering genomförts har en kopia skickats till aktuell respondent för god-kännande. I vissa fall har det även varit nödvändigt att ställa följdfrågor om vissa ord och be-grepp.