6. Diskussion
6.3 Förslag på vidare forskning
Det skulle vara möjligt att göra en studie där det undersöks huruvida det finns en progression i läsförståelseundervisningen gällande det metakognitiva tänkandet genom årskurserna 1–3. Det skulle förutsätta att man antingen följer samma lärare och klass genom årskurserna 1–3 eller att man i de undersökta skolorna har en uttalad undervisningsplan för det metakognitiva tänkandet genom årskurserna. Det skulle även vara intressant att göra en större studie om metakognition i de lägre årskurserna, eftersom det metakognitiva tänkandet finns inskrivet i kunskapskraven för årskurs 1.
Med tanke på att tre av de fem intervjuade lärarna använder metoden Läsfixarna i sin läsförståelseundervisning skulle det vara intressant att undersöka eventuella skillnader mellan lärare och elevers åsikter om metodens strategier och figurer. Studien kan till exempel bidra med att kartlägga huruvida eleverna föredrar vissa strategier framför andra strategier som ingår i Läsfixarna. En annan möjlighet skulle vara att ta reda på om lärare har gjort ett aktivt val av implementerandet av Läsfixarna och medvetet valt bort andra metoder och i så fall på vilka grunder de har baserat sitt val.
Referenser
Altun, D., & Ulusoy, M. (2019). Intertextuality or Story Resistance? A Deconstruction of Stories with Preschoolers: An Example of “The Little Red Riding Hood.” Universal Journal of Educational Research, 7(3), 811–819. doi:10.13189/ujer.2019.070322
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Boulware-Gooden, R., Carreker, S., Thornhill, A., & Joshi, R. M. (2007). Instruction of Metacognitive Strategies Enhances Reading Comprehension and Vocabulary Achievement of Third-Grade Students. Reading Teacher, 61(1), 70–77. doi:10.1598/RT.61.1.7
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bråten, I. (2008a). Läsförståelse: inledning och översikt. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s. 11–21). Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008b). Läsförståelse: komponenter, svårigheter och åtgärder. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s. 47–83). Lund: Studentlitteratur.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Lund: Studentlitteratur.
Elosúa, M., García-Madruga, J., Vila, J., Gòmez-Veiga, I., & Gil, L. (2013). Improving reading comprehension: From metacognitive intervention on strategies to the intervention on working memory executive processes / Mejorando la comprensión lectora: Desde la intervención metacognitiva en estrategias a la intervención en los procesos ejecutivos de la memoria operativa. Universitas Psychologica, 12(spe5), 1425–1438. doi:10.11144/Javeriana.UPSY12-5.ircm
Fox, E., & Riconscente, M. (2008). Metacognition and self-regulation in James, Piaget, and Vygotsky. Educational Psychology Review, 20(4), 373–389. doi:10.1007/s10648-008-9079-2 Glaser, B.G., & Strauss, A.L. (2006). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New Brunswick: Aldine Transaction.
Hoover, W. A., & Tunmer, W. E. (2018). The Simple View of Reading: Three Assessments of Its Adequacy. Remedial and Special Education, 39(5), 304–312.
doi:10.1177/0741932518773154
Keene, E. O., & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare.
Göteborg: Daidalos.
Kelly, M., Moore, D. W., & Tuck, B. F. (1994). Reciprocal Teaching in a Regular Primary School Classroom. The Journal of Educational Research, 88(1), 53–61.
doi:10.1080/00220671.1994.9944834
Kragler, S., & Martin, L. (2009). “I Tried to Make it not Confusing by Fixing it”: Describing Six First Graders’ Use of Strategies to Understand Text. Reading Psychology, 30(6), 512–538.
doi:10.1080/02702710902733592
Kuhn, D. (2000). Metacognitive development. Current Directions in Psychological Science, 9(5), 178–181. doi:10.1111/1467-8721.00088
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Norrby, C. (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. Lund:
Studentlitteratur.
Persson, U.-B. (1994). Reading for Understanding: An Empirical Contribution to the Metacognition of Reading Comprehension (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Education and Psychology Dissertations, 41). Linköping: Linköping Universitet. Hämtad från https://eric.ed.gov/?id=ED381773
Piaget, J. (1976). Framtidens skola: att förstå är att upptäcka. Stockholm: Forum.
Reynolds, R. (2002). Att förstå läsförståelse. Grundforskning och dess konsekvenser för undervisningen. [Elektronisk resurs] Las Vegas: Dept of Educational Psychology, University of Nevada. Hämtad från
https://www.dyslexi.org/sites/default/files/bifogade_filer/att_forsta_lasforstaelse.pdf
Şen, H. Ş. (2009). The relationship between the use of metacognitive strategies and reading comprehension. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 1(1), 2301–2305. doi:
10.1016/j.sbspro.2009.01.404
Skolverket. (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-svenska-reviderad-2017
Skolverket. (2017b). PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2017/pirls-2016?id=3868
Skolverket. (2017c). Stöttning på olika nivåer. Hämtad från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/033_nyanlandas-
sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9-gy_02A_stottning_ny.docx
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019 (6:e uppl.). Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Strømsø, H. I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse: om läsning och forskning om läsförståelse. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik (s. 23–46). Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R. Säljö, C.
Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur
& kultur.
Sömnez, Y., & Sulak, S. E. (2018). The Effect of the Thinking-Aloud Strategy on the Reading Comprehension Skills of 4th Grade Primary School Students. Universal Journal of Educational Research, 6(1), 168–172. doi:10.13189/ujer.2018.060116
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Varga, A. (2015). Metakognitiva perspektiv på läsförståelseprocessen: en studie av skolans textsamtal kring skönlitteratur. Nordisk Tidskrift för Allmändidaktik, 1(1), 43–60. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:881461/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. Stockholm:
Natur & kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: fk-årskurs 3.
Stockholm: Natur & Kultur.
Referenser till fotnoter
Fotnot 1 Ordnät
Global WordNet Association. Hämtad från http://globalwordnet.org/
Institutionen för lingvistik och filologi. (2010). Hämtad från https://www2.lingfil.uu.se/ling/swn.html
Fotnot 2 Sökläsning
Sveriges Utbildningsradio AB. (2013). Lästeknik. Hämtad från https://urplay.se/program/176957-plugga-battre-lasteknik
Fotnot 3 Läsfixarna
Hämtad från http://laskraft.weebly.com/uploads/1/3/2/8/13283808/bokmarken_-_lsfixarna.pdf Natur & Kultur. ABC-klubben. Hämtad från https://www.nok.se/abc-klubben?tab=7
Fotnot 4 Genrepedagogik och cirkelmodellen
Eklöf, E. (u.å) Lärarens guide till cirkelmodellen [Elektronisk resurs]. Hämtad från
https://www.nok.se/contentassets/ee684956791f43159207aff16d270a73/lararens-guide-till-cirkelmodellen-pdf.pdf
Fotnot 5 Sexfältare
Jeppsson, A. Sexfältare: ett stöd för skrivande av beskrivande texter. Hämtad från https://malmodelar.malmo.se/resursmaterial/sexfaltare-ett-stod-for-skrivande-av-beskrivande-texter/
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledning
1. Vilken årskurs undervisar du i?
2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Hur skulle du beskriva en framgångsrik läsare?
4. Vad är läsförståelse enligt dig?
5. Vad är metakognitiva strategier enligt dig?
6. Vad är läsförståelsestrategier enligt dig?
7. När och hur ofta brukar du ha läsförståelseundervisning?
8. Föredrar du att ha läsförståelseundervisning i helklass eller i mindre grupper?
9. Hur motiverar du dina elever att aktivt delta under läsförståelseundervisningen?
10. Är det någon särskild aktivitet som du brukar ha vid läsförståelseundervisning?
11. Hur bedömer du elevernas läsförståelse?
Läsförståelsestrategier
12. Hur planerar du din undervisning i läsförståelsestrategier?
13. Vilka aktiviteter genomför du för att utveckla elevernas läsförståelsestrategier?
Beskriv aktiviteterna!
14. Är det någon särskild metod som du använder vid undervisning i läsförståelsestrategier?
15. Undervisar du i en läsförståelsestrategi åt gången eller blandar du flera olika strategier? Berätta!
16. Hur bedömer du elevernas förmåga att använda läsförståelsestrategier?
17. Vad anser du är viktigt att tänka på som lärare när man planerar sin undervisning i läsförståelsestrategier?
Metakognitiva strategier
18. Vilka aktiviteter genomför du i läsförståelseundervisningen för att utveckla elevernas metakognitiva strategier? Beskriv aktiviteterna!
19. Använder du någon särskild metod för att utveckla metakognitiva strategier hos eleverna?
20. Hur kan du som lärare se om eleverna är medvetna om och kan reflektera över sitt eget tänkande för att bättre förstå en text?
21. Hur bedömer du elevernas förmåga att använda metakognitiva strategier?
Läsförståelsestrategier och metakognitiva strategier
22. Brukar du undervisa i läsförståelsestrategier parallellt med metakognitiva strategier?
Om ja, hur?
23. Hur tycker du att undervisningen bör planeras så att den gynnar såväl elevernas läsförståelse som metakognition?
Avslutning
24. Är det något mer du vill kommentera eller tillägga?
Bilaga 2 Samtyckesblankett
Bilaga 3 PM
PM-utvecklandet av metakognition över vår insamlade data
I PM:et redovisas de kategorier som skapats utgående från det insamlade materialet och vilka egenskaper som har knutits till dessa kategorier. Nya egenskaper kodades in efterhand för att maximera kategorierna. I den grafiska framställningen visas kategorier i rektanglar och egenskaper i ovaler. Vi har arbetat utifrån grundad teori när vi har tematiserat vårt material och skapat kategorierna. I slutet av PM:et framkommer det när samtalsanalytiska principer har varit relevanta att använda i vår analys av materialet, vilket visade sig vara vid analys av
Planering av undervisning i
Lärare 1
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i metakognition och metakognitiva strategier-Läraren börjar skruva på sig, uttrycker tvekande ljud och säger att metakognitiva aktiviteter är svårt för yngre elever. Analys av intervjun visar att läraren ändå arbetar med metakognitiva strategier, även om hon inte är medveten om det och kan sätta ord på det.
Samtalsanalys på frågor om bedömning av metakognition i läsförståelseundervisning-Läraren har tvekande ljud. Hon börjar tala om annat (vikten av att ta tillvara elevers intresse), vilket vi sorterar bort på grund av att det faller utanför vår undersökning. Analysen av intervjun visar att läraren ändå bedömer metakognitiva aspekter på elevernas läsförståelse genom samtal.
Lärare 2
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i metakognition och metakognitiva strategier-Läraren uttrycker ett visst motstånd (”neeej”, ”det är jättesvårt”), gör mycket pauser, börjar prata om annat.
Samtalsanalys på frågor om bedömning av metakognition i läsförståelseundervisning-Läraren svarar kortfattat att hon inte bedömer elevernas metakognition. Läraren vill inte diskutera detta vidare.
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i läsförståelsestrategier-Läraren talar mycket om Läsfixarna och har ett lugn i rösten. Hon utstrålar säkerhet genom att le ofta och tala obehindrat. Läraren uttrycker entusiasm över högläsning genom att småskratta och säga att hon älskar högläsning.
Lärare 3
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i metakognition och metakognitiva strategier och om bedömning av metakognition i läsförståelseundervisning-Läraren visar på stor säkerhet och engagemang inom de berörda ämnesområdena. Hon talar obehindrat och engagerat om hur alla strategier som hon undervisar i är metakognitiva och att hon ständigt bedömer elevernas förmåga att tänka över det egna tänkandet. Hon ler brett, spärrar upp sina ögon och lutar sig framåt mot oss för att både understryka det hon säger och för att visa en positiv inställning. Läraren har iver i rösten och säger flera gånger “vilket intressant ämne ni har valt”. Läraren gestikulerar mycket med händerna för att förstärka det hon säger.
Lärare 4
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i metakognition och metakognitiva strategier-Hon ber om förtydligande om metakognition och visar på avsaknad av en medvetenhet om samt språk för det metakognitiva tänkandet. Läraren ger ett osäkert intryck genom att vrida på kroppen och samtidigt skratta och rynka pannan och säger att detta är inget hon medvetet arbetar med, men vill samtidigt poängtera att man gör mycket utan att vara medveten om det.
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i läsförståelsestrategier-Läraren utstrålar en säkerhet när hon gång på gång styr in samtalet på hur hon utvecklar elevers förmåga att ta till sig instruktioner. Hon nickar, ser glad ut och återkommer gärna till ämnet.
Lärare 5
Samtalsanalys på frågor om undervisningsaktiviteter i metakognition och metakognitiva strategier och om bedömning av metakognition i läsförståelseundervisning-Läraren ber om förtydliganden och menar därefter att sådan teori är en sak men att utföra det i verkligheten är en annan sak. Hon suckar irriterat, tar långa pauser och börjar tala om annat.